torsdag 25 augusti 2011

Predikare-Lena


Stig F. berättar om Predikare-Lena på friluftsgudstjänsten i Nygård, Engelholm. (Bilderna går att klicka större.)

I söndags var det friluftsgudstjänst i Nygård i det Engelholm, som ligger på Södra Finnö i Sankt Anna. Det har blivit tradition att varje år ha en friluftsgudstjänst där till minne av Predikare-Lena, som föddes i ett båtsmanstorp en bit från den nuvarande gården, dit Dag S. med fru hälsade oss välkomna.


Huset där Predikare-Lena föddes finns inte längre kvar, men rivet material togs till vara och finns bevarat i det nuvarande boningshuset.

Helena Sofia Jacobsdotter Ekblom, eller Predikare-Lena som hon allmänt kallades, föddes enligt felaktiga källor (bl.a. i Wikipedia) år 1790 i ett båtsmanstorp på en äng nära nuvarande Nygård. MM som letat i kyrkböckerna för Sankt Anna på landsarkivet i Vadstena, har hittat hennes födelsedatum så tidigt som 29 april 1784. Varför hon själv uppgav att hon föddes sex år senare är höjt i dunkel. En gissning är att hon var nära döden vid sex års ålder och räknade sitt tillfrisknande som en pånyttfödelse.


Nygård

Hon led av epilepsi, men var begåvad och lärde sig att läsa och skriva. Tidigt kände hon sig tvingad att ge sig ut och predika, vilket inte sågs med blida ögon av kyrkan på den tiden. Hon var bara tjugofyra år när hon greps och häktades på inrådan av den nitiske kyrkoherden Brunnius i Skällvik och spärrades in på Vadstena hospital, varifrån hon genast rymde.

Hon återfördes dit och förseddes med fotboja och kedjades fast vid väggen i sin cell under två år. På hospitalet tillbringade hon tjugo år men behandlades relativt väl sedan hon blivit av med sin boja. Under vistelsen i Vadstena skrev hon en bok som delvis handlade om hennes uppenbarelser som hon fått redan som nioåring. Den hade titeln”Den andeliga striden”.

När hon släpptes ut fortsatte hon att predika men lämnades i stort sett i fred av kyrkan och myndigheterna. Sina sista dagar tillbringade hon hos en bonde i Svinhult i Östergötland, där hon ligger begravd.

Allt detta berättade Stig F. om under gudstjänsten. Stig har forskat mycket om Predikare-Lena och hade även med sig den andra upplagan av hennes lilla bok, tätt präntad med frakturstil.

Vädret visade sig från sin allra bästa sida och den lilla skaran, som hade mött upp, fick både sin andliga dos av Guds ord i en predikan av komminister Stig E., och lekamliga i form av kaffe med utsökt goda kakor. Tore Zetterholm har skrivit en roman om Predikare-Lena byggd på hennes liv som är intressant och spännande.

Trevlig samvaro vid kaffebordet efter gudstjänsten

5 kommentarer:

Pettas sa...

Det var ju intressant vad gäller Predikare-Lena. Fint att ta fram människor som har levt en gång. Hennes liv kunde inte ha varit så lätt.

Undrar förstås vad Mammon har med kaffe och gott bröd att göra?

Karinkram!

Musikanta sa...

Karina:
Tack för påpekandet! Jag har ändrat meningen till något bättre hoppas jag.
Kramar!

em sa...

Tänk så många spännande människoöden det finns - och fanns! Och så många som redan är bortglämda om de någonsin varit kända.
Ska se om jag kan låna Tore Zetterholms bok.
Margaretha

Musikanta sa...

Margaretha:
Ja, den är värd att läsas faktiskt.
Ingrid, som förebereder sig för dop av lilla Clarissa i morgon...

Grekland nu sa...

Vilket människoöde! Jag har läst boken om Predikare-Lena en gång i tiden, men minns inte mycket så det var kul att få friska upp kunskaperna.