måndag 21 november 2011

Bloggträff


Mattan, som jag hade tyckt det var så roligt att tvätta, enligt svärsonen. Bilden har han tagit.

Det var det här inlägget, författat av min käre svärson, som gjorde att jag var tvungen att ta itu med bloggandet på allvar. Jag kunde naturligtvis inte låta inlägget stå oemotsagt.  I synnerhet som han uttryckt sig så arkaiskt – som om jag skulle använda ”vafalls” i mitt dagliga tal! Eller ännu värre, riva lakan i småbitar och använda Grummes  grönsåpa som huvudingrediens när jag städar.

När jag väl skrivit mitt första inlägg till mitt försvar och talat om att det inte var jag som hade skrivit inlägget och att jag inte kände igen något i hans berättelse om min stora glädje över att få städa, var jag fast.  För hur många timmar, dagar, veckor eller år kunde jag aldrig drömma om då.

Bloggandet har berett mig mycket nöje. Allra roligast är det förstås när man får igång en diskussion på bloggen – om det man skrivit har gett upphov till tankar eller associationer hos andra bloggare, eller bloggvänner, som det har blivit med åren.
Tyvärr är det inte så många som bloggar i min ålder. Men en bloggvän har jag som jag t.o.m. kan diskutera med om vad som hände ”under kriget” utan att någon, som MM brukar göra, frågar vilket världskrig det gäller. Han föddes ju det året kriget tog slut...

Eleonora och jag har läst varandras bloggar och utbytt kommentarer nästan ända sen jag började blogga. Så det var ganska naturligt att vi skulle träffas utanför bloggen någon gång. Det första mötet blev väldigt trevligt – vi kände genast igen varandra och sen slutade vi inte prata förrän det var dags för mig att ta tunnelbanan tillbaka till Mälarhöjden många timmar senare.
På den vägen är det. För några veckor sedan när jag hälsade på i Mälarhöjden blev jag hembjuden till Elonora på lunch. Jag tyckte det skulle bli väldigt roligt, dels för att se hennes hem, som hon berättat så mycket om på sin blogg och dels för att jag aldrig varit i det området av Stockholm tidigare.

Utsikt från tågfönstret

När jag steg av pendeltåget blev jag hjärtligt mottagen av Eleonora, som hade gjort sig besvär att gå och möta mig. Promenaden till Eleonoras lägenhet gick snabbt under ivrigt pratande. De var ju så mycket som hänt sen sist vi sågs i höstas.
Eleonora bor i ett lugnt och trevligt bostadsområde och hennes lägenhet är ljus och vacker och mycket ändamålsenlig. Vardagsrummet har fönster åt två håll eftersom lägenheten är en hörnlägenhet. Roligt var det också att få se balkongen, som Eleonora brukar skriva så mycket om på våren och sommaren.

Eleonora framför husen där hon bor

Jag blev bjuden på en god lunch med kycklingfiléer på lökbädd med gräddsås och till efterrätt nybakad sockerkaka med hemgjord lemon curd och vispgrädde. Lunchen tog lång tid, eftersom jag har svårt att äta och prata samtidigt…

Eleonora i sitt ljusa och vackra vardagsrum
Vi hade så trevligt och tiden gick så fort – inte saknar man samtalsämnen när man vet så mycket om varandra genom bloggen. När det var dags att ta tåget hem igen, promenerade vi tillsammans till stationen – fortfarande pratande i mun på varandra.  När jag kom hem till Mälarhöjden hade solen redan börjat gå ner och jag kunde inte låta bli att ta några bilder på den vackra kvällshimlen.


På väg hem till Mirrfamiljen

 
Mirrfamiljens hus i solnedgången

Nu ser jag fram emot att Eleonora kommer och hälsar på oss i Mogata någon gång i vår, så att jag kan få guida henne runt i Söderköping, vår lilla fina stad.

14 kommentarer:

Äventyret framtiden sa...

Det är bara att konstatera att blogglivet är roligt att leva!:)
Fint inlägg igen Musikanta!

Ha en fin dag!
Kramar
Karin

Musikanta sa...

Pettaskarin:
Jag har just bytt Eleonoras bild mot en ännu bättre. Tack för snälla ord - alltid kul med lite uppmuntran.

Visst är blogglivet roligt - även om det tar mycket tid från andra saker som BORDE göras i stället...
Jag beundrar dig som verkar att hinna med allt!

Jag önskar dig en härlig dag själv med lite pyssel som vanligt. Var inne hos Miss Gillette och hittade en länkad sajt som kanske vore något för dig. Handlade om småslöjd.
Kramar tillbaka!

Miss Gillette sa...

Kapade han din blogg, menar du? Vilken spjuver!

För övrigt tycker jag inte det är nåt som helst fel på grönsåpa, även om den kanske inte är alldeles optimal till fönstertvätt.

Eleonora sa...

Ingrid min vän - vilket trevligt inlägg igen! Att vi hade trevligt kan jag skriva under på. Mycket trevligt till och med. Men så är du också en lätt person att umgås med. Och fotot blev ju ok. Men litet tycker jag det är jag som får tacka dig för att du gjorde dig besväret att resa så långt ut i periferin och hälsade på mig. I vår gör vi om det, så du får se den storslagna hamnen med alla segelbåtar.

Om städning: var och en gör så gott den kan och Grumme doftar i alla fall rent och passar utmärkt i badrummet. Håller med Gilette - kanske inte optimal till fönstertvätt. Jo - målningen omkring i så fall. (fniss)
Ha det gott i advent

Annika sa...

Vad fint skrivet.
jag blir alldeles VARM i hjärtat av det du skriver!
Vilken toppenbloggträff ni fick till, ni två.
Jag har varit på många bloggträffar i mitt liv, och aldrig har jag blivit besviken. Det är fantastiskt vilka vänner vi skaffat oss via våra bloggar.
Nästa söndag ska jag träffa Saltis i NYC, och Lotta i CT o kanske Taina. Det ska bli så roligt.

Känner att jag måste kolla in Eleonoras blogg nu efter ditt underbart varma inlägg idag.
Hoppas hon kan åka ner till dig snart!

KRAMAR!!!

Musikanta sa...

Miss Gillette:
Eftersom det var Mirrmaken som startade min blogg hade han naturligtvis mitt lösenord. Han tyckte att det dröjde med mitt första inlägg, så därför förekom han mig...
Till saken hör att han är mycket energisk när det gäller städning och tyckte att jag kanske även behövde en puff i den riktningen!

Jag tänker publicera hans nästa inlägg på min blogg i ämnet städning - innan jag strängt tillhöll honom att inte gå in och kapa bloggen för mig. Det värsta är att det är nästan sant, så gör han själv då och då med diskbänken!

Musikanta sa...

Eleonora:
Inte var det något besvär alls att resa och hälsa på dig - bara ett litet trevligt äventyr. Skulle vara roligt att få en promenad ner till hamnen någon gång i vår - jag som aldrig har varit i området där du bor, men sett så mycket på TV från det!

Du och jag är "besläktade själar" som någon poet skrev någon gång - vi har ju så många gemensamma intressen - barnbarn och datorn t.ex. så det är ju inte så underligt att vi har så mycket att diskutera när vi träffas :-)!

Ha en skön advent du med om vi inte hörs innan dess.
Kramar från vännen Ingrid

Musikanta sa...

Annika:
Visst är det roligt med de vänner som man får genom bloggen. Även om jag inte träffat alla, känns många ändå som gamla bekanta.

En annan bloggvän som jag träffade hos Bloggblad för några veckor sedan var Miss Gillette - som jag tyckte väldigt mycket om omedelbart. Vi hade så roligt och timmarna bara flög iväg.

Härligt att höra att du ska iväg på Bloggträff med Saltis, Lotta och kanske Taina. Trots allt är det väl extra roligt att träffa svenska tjejer ibland och prata sitt modersmål. Taina och du kan väl prata finska också, antar jag...
Tack för rar kommentar!
Många kramar från Ingrid

olgakatt sa...

Bloggosfären är fantastisk! Om bara en vecka blir det bloggträff i Skåne när Petchie i Bryssel är hemma och har med sig VIGGO! Marianne i Älmhult och jag tar tåget söderut.

Och visst skulle du ta bussen söderut, Ingrid! Malmö Moderna och Skissernas museum i Lund, lockar inte de?

Musikanta sa...

Olgakatt:
Så roligt det är för Marianne och dig att bo så relativt nära. Men rätt vad det är så tar jag också bussen söderut - just nu är det Mälarhöjden som lockar något mer. Mirrens inneboende kinesiska studentska har åkt hem till Kina för en månad (kanske för alltid,vem vet?)så den avlastningen har hon inte längre.

Men jag tror verkligen att du och jag skulle ha mycket att prata om när vi ses - för det är jag säker på att vi kommer att göra om en inte alltför avlägsen framtid!

Annika sa...

Ingrid, jag kan ingen finska. Du vet, jag härstammar från helt finlandssvenska trakter i Finland. Så nej, Taina är den enda av oss i gruppen som kan finska.
Kram!

Musikanta sa...

Annika:
Jag VET att du härstammar från finlandssvenska trakter men trodde att du eventuellt kunde finska också. Har för mig att du skrev några ord någon gång. Men jag vet också att du är uppvuxen i Sverige och hälsar på i Närpes i Finland på somrarna.

Är det bara på somrarna som alla dina övriga släktingar bor där också? Alla finlandssvenskar som fortfarande bor i Finland måste väl lära sig finska i skolan, eller?

Kram tillbaka från Ingrid

Bloggblad sa...

Jag minns! Och hade väldigt roligt åt det. Jag ska inte göra några avslöjanden om våra diskussioner om skurande för sisådär 30 år sen... eller om hur jag tappade hakan när jag såg hur du röjde lego... och försökte införa samma teknik hemma.

Men sammanfattat tror jag att vi har gått om varandra genom åren. Jag var väldigt ordningsam så länge mamma levde och envisades med att städa så fort hon kom. Nu stänger jag bara dörren om vissa rum. Och du har numera ordning för jämnan, tycker jag.

Musikanta sa...

Bloggblad:
Jag erkänner att jag försöker röja undan det värsta när du (någon gång) kommer på besök. Förr gjorde jag som du, städade varje fredag, men inte numera.

Vardagsrummet, som vi aldrig är i, städas ungefär var tredje månad eller om vi ska ha gäster, vilket är lika ofta.

Jag städar dock ALLTID köksregionerna och orgelgästrummet av ovan redovisade skäl innan Mirrfamiljen hälsar på och är noga med rengöring av diskho och att alla tidningar och böcker är borta från köksbordet.

Inte BARA för Mirrmakens skull utan även för att barnbarnen inte ska hitta gammalt bröd eller annat skräp på golvet och äta upp.