onsdag 23 maj 2012

Rhododendrondalen

Rhododendrondalen i maj. (Bilderna går att klicka större.)
Förra året kom vi försent – nästan alla rhododendronbuskarna i Rhododendrondalen vid Motala Ström i Norrköping var överblommade. Så igår åkte vi iväg till Norrköping efter att ha läst i tidningen att dalen stod i sin fulla prakt.
Vi parkerade bilen vid Himmelstalunds kapell invid Folkparken och gick sedan nedför slänten till den vackra promenadstigen vid Åbackarna längs med Motala Ström. Det hade regnat på förmiddagen, men nu efter lunch sken solen igen från en molnfri himmel. Utmärkt bakgrund till de vackra scenerierna längs med Strömmen.

På sina ställen får man nästan känslan av ett mangroveträsk.
Vi blev inte besvikna detta år. Ett överflöd av blommande rhododendronbuskar mötte oss när vi hade gått över den gamla Femöresbron och kommit fram till dalen. När jag var liten satt det en tant i den lilla stugan vid början av bron och man fick stoppa i en femöring i en bössa för att gå över bron. Jag gick i Kindergarten i Kneippen – angränsande villaområde - och vi gick på utflykt ibland till Folkparken. (Om man klickar på Kneippen . En kurortsidyll får man upp en intressant artikel från NT med gamla fotografier, PDF-fil så den går inte att lägga ut här.) Sedan ungefär 65 år tillbaka är det dock gratis att gå över bron.

Femöresbron över Motala Ström

Kneippens villasamhälle i bakgrunden.

MM är som vanligt propert klädd - visserligen utan slips idag -  medan jag inviger min nya jeansjacka, som  dock blev alldeles för varm för denna strålande försommardag.


Hela vägen utmed Strömmen går en promenadstig fastän den inte syns p.g.a. all grönskan.
När vi kom fram till Rhododendrondalen möttes vi av en överdådig syn av färgsprakande rhododendronbuskar .  Det var förvånansvärt få personer som var ute och promenerade denna underbara försommardag. Kanske var de hemma och tittade på dopet av vår senast hertiginna...


MM med kameran i högsta hugg.












Jag med jeansjackan runt magen
När vi tittat oss mätta på de vackra blommorna och tagit många foton fortsatte vi vår promenad längs med Strömmen genom det fantastiska industrilandskapet. Det ska jag berätta om en annan
gång.


Till och med änderna verkade utslagna i värmen...


Här på Färgargården var det många som satt ute och fikade.

16 kommentarer:

Aila sa...

Estetiska sinnet får verkligen nästan över brädden i dessa tider och jag förstår att ni utmanade era sinnen lite extra genom detta besök. Så underbara bilder, det är bara att njuta...!
Trevlig kväll!

Bloggblad sa...

Jag väntar väl med Åbackarna tills jag är pensionär. Jag gick där ibland som barn på 50-talet när vi var på besök hos mormor på Gjuterigatan.

Musikanta sa...

Aila:
Tack Aila för den uppskattande kommentaren - den värmer (fast det inte behövs någon extra värme idag förstås, :-)!
Håller med dig om att naturen just nu bjuder på ett överdåd av färger och upplevelser, bara att njuta, som du säger.
Ha en skön kväll själv - jag ska nog försöka titta på reprisen av melodifestivalen i kväll.

Musikanta sa...

Bloggblad:
Man vet så lite om framtiden, så det är kanske bäst att du passar på :-)! Fast du jobbar ju förstås på dagarna så du får väl titta på mina bilder i stället. Annars är det en fin promenad från Krematoriet och runt hela industrilandskapet. Jag ska ta resten av promenade så småningom. Det blev för mycket bilder annars...

För mig är det lite nostalgi eftersom jag bodde i Kneippen när jag växte upp och fick min första puss på en bänk i Åbackarna för sisådär 60 år sen.

Pettas sa...

Åååååhh, vilken prakt! Tack, för promenaden i denna lustgård. Ljuvligt!

Karinkram!

olgakatt sa...

Å, det är så vackert med detta överdåd! Får se om jag hinner till Sofiero innan allt är utblommat.
Men det verkar tidigt hos er. Här har bara de vita tidiga rhododendronbuskarna kommit igång och på Sofiero brukar de gula och de vita vara först innan de lila, röda och rosa kommer igång.
På Wanås har de också stora rhododendronträd och vernissagen var förra helgen. Besök där står på listan.
Tack för promenaden!

Karin sa...

Så makalöst vackert! Och vilken variationsrikedom. Vad det ändå finns mycket vackert i vårt långa land. Tack för att vi fick följa med på utflykten!

Ebba sa...

Åh så vackert. Rhododendron är bland det vackraste jag vet sedan jag jobbade i England under sena tonår. Det var på ett gammalt slott som var verksamt som Holliday Fellowship. Ett mellanting mellan vandrarhem och hotell. Där fanns en väldigt stor park med rhododendronbuskar av gigantformat i alla färger. Det var ljuvligt att gå där i buskarnas svala skugga.
Stor kram och många goda tankar till dig./Christina

Musikanta sa...

Pettaskarin:
Roligt att du ville följa med på promenaden, den är inte slut än, haha.
Kram från Ingrid

Musikanta sa...

Olgakatt:
Har aldrig varit på Sofiero men naturligtvis läst om den fantastiska parken och framför allt alla rosor som finns där. Kommer ihåg första gången jag såg rhododendron när jag var 14 år i en backe på vägen ner till Helsingborg och vilket intryck det gjorde på mig då! Men de blommar snabbt över tyvärr, så passa på att åka innan det är försent!

Musikanta sa...

Karin E:
Tack för att du följer med mig på mina små utflykter, den här fortsätter när jag har redigerat övriga bilder från den. Det är roligt att berätta att Norrköping också har mycket vackert att visa upp.

Musikanta sa...

Christina:
Så spännande att ha jobbat på ett gammalt slott i England! Måste du berätta om någon gång på din blogg. Tack för att du tänker på mig ibland, jag behöver många goda tankar just nu...
Kram från Ingrid

Annika sa...

Mmmmm...vad FINT!!
Där hade jag gärna vandrat. Underbart! Vilken färgprakt!
Tycker också det är tidigt hos er. Det var inte så länge sedan rhododendron blommade som vackrast här.
Jättefina Bilder!!!
kram!

Eleonora sa...

O vilken underbar vandring! Såå många vackra blommor och buskar - tack för att jag fick följa med. Färgprakten är nästan bedövande! Ha det gott min söta vän. Kram

Västmanländskan sa...

Så vackert!
Har du varit på Sofiero slott utanför Helsingborg? Där har de fantastiska rhododendron också.

Musikanta sa...

Annika:
TACK! Min egen lilla rhododendronbuske tänker nog inte blomma än på någon vecka - så visst är det tidigt.
Kramar!

Eleonora:
Håller med dig om att det nästan blir FÖR mycket färgprakt - men det dröjer ju inte länge förrän blommorna försvinner. Man skulle nog tröttna på dem ifall de blommade året om.
Ha det gott själv, min kära vän!
Kram tillbaka!

Västmanländskan:
Nej, Olgakatt frågade mig det också. Tyvärr är det väldigt långt för oss att åka till Skåne. Längtar dit med jämna mellanrum...