Bilden från Lilla Mansboken av Gunilla Dahlgren. (Bilderna går att klicka större.)
Det finns oändligt många aspekter på tid och även många aforismer och bevingade ord. Exempel på några:
·
Dagen idag är en märklig sak, tänk evighet fram
och evighet bak - Alf Henriksson
·
Den rätta tiden att koppla av är när man inte
har tid med det – Sidney J. Harris
·
Tid är pengar – Benjamin Franklin
·
Du behöver inte bry dig om tiden, bara passa
den.
Påminner mig om den sommaren vi bodde i Prag några månader
och en pappa och jag skulle åka och bada med våra barn medan våra respektive
jobbade. Det sista han sa till sin fru var: ”Jag kommer hem klockan sex, men
jag passar inte tiden.”
Det gjorde däremot min salig mamma. Hon var inte bara
punktlig, utan var på plats minst tio minuter före utsatt tid. Om vi var bjudna
på söndagmiddag och var försenade fem minuter utan att ha meddelat detta,
ringde hon och undrade om vi råkat ut för någon olycka.
Det finns två kategorier av människor när det gäller tid. Tidsoptimister
och tidspessimister. Tidsoptimister tror att de hinner göra en hel massa saker
innan de ska iväg någonstans. Har de tio minuter över hinner de kanske ta fram
dammsugaren eller skala potatis till middagen. Eller måla det sista på
staketet. Det brukar bli ganska stressigt och ofta kommer tidsoptimisten för
sent.
Jag tillhör kategorin tidspessimister. När jag var
bussvärdinna i ungdomens dar lärde jag mig snabbt att en halvtimmes paus
innebar minst femtio minuters paus. Det tog tio minuter innan alla
busspassagerarna hade krånglat sig ur bussen – för det mesta var det pensionärer
som var med på de sällskapsresorna – och tio minuter innan alla hade klivit på
igen. Inte så sällan hade någon glömt något på bussen eller i lokalen där man
fikat eller ätit middag.
Ska vi ut och resa ställer jag både den digitala och den
batteridrivna klockan ifall att det skulle bli strömavbrott. Ska vi flyga
någonstans vill jag ha minst en timmes tid utöver den rekommenderade om det
skulle hända något på vägen. Det gjorde det faktiskt för några år sen när vi
skulle resa till Kina och någon cylinder gick sönder i motorn. Vi hade tur som
fick felet fixat på en verkstad på en dryg halvtimme.
Några kommentarer från barn om Förr i tiden har jag hittat i Gud
som haver barnen kär har du någon ull av Marc Levengood och Unni Lindell.
· Förr i tiden för många, många år sen, måste mannen fråga flickans far om han kunde få dotterns arm. Wilhelm 7 år.
· Förr i tiden brukade männen ha hatt. Det har jag sett på ett fotografi. Men nu har de gått över till bil. Ania 7 år.
· Förr i tiden slogs männen om tanternas brunst. Gregor 7 år.
19 kommentarer:
Många roligheter i din blogg idag!:)
Här har jag suttit med munnen, bred och glad en stund, läst om och skrattat igen.
Ha en fin dag!
Kramar!
Underbara citat, fin bild på tre generationer men mest imponerad är jag ändå av att du kan ha samma tröja fortfarande!
PettasKarin:
Roligt att du uppskattade inlägget. Man kan ju aldrig vara säker på att andra skrattar åt samma saker som man själv.
Kramar från Ingrid
Karin E:
13 år yngre och säkert en del kilo lättare - men tröjan hänger med fortfarande. En sort som töjer sig...
Min mamma gillade inte att bli fotograferad som synes. Här är hon 89 år och fortfarande going strong.
Ingrid
Kul inlägg! Och intressant det här med hur man ser på tiden. Jag är också tidspessimist (tråkigt ord egentligen, föredrar att säga att jag är bra på att passa tiden) och det här jag lärt mej hemifrån. Men sen jag flyttade till Grekland har jag fått lära mej att saker och ting inte sker i tid här. Tiden är mer preliminär, den säger på ett ungefär när nånting ska ske och det är som sagt ingen idé att bli upprörd varje gång, det mår man bara dåligt av. Men fortfarande kan jag inte låta bli att själv vara i tid, och sen får jag vänta...
Ber att få sälla mig till tidspessimisterna. Som tur är har jag en likasinnad man.
Här är en obotlig tidsoptimist! Jag har när, jag tänker efter, trots det inte missat viktiga tidpunkter, aldrig ett flyg eller tåg. Peppar, peppar...
Och här är tidspessimisten, med hängslen och livrem samt nödproviant försedd. Man vet ju inte.
Vilka roliga citat, man borde nog skrivit mer när barnen var små och drällde roliga uttryck hela dagarna.
Ingabritt:
Jag tror att i den generation, som jag tillhör, är de flesta strängt uppfostrade med att passa tiden. Det var en stor skam att komma för sent till en lektion t.ex. Kom man försent tre gånger fick man hemanmärkning och det var inte roligt.
När jag var lärare hände det ofta att eleverna på högstadiet kom in lite då och då på lektionerna - ingenting hände ju mer än att läraren var tvungen att avbryta sin genomgång (om det var en sådan) tills eleven satt sig och tagit upp sina böcker.
Kram!
Olgakatt:
Tyvärr kan jag inte säga detsamma om MM. Men jag har äntligen fått honom att förstå att här på landet innebär den utsatta tiden att man kommer en kvart innan. Han kommer däremot aldrig försent men det brukar ofta bli stressigt när vi ska iväg någonstans :-).
ByFånen:
Tur det! Men visst måste det bli stressigt för dig ibland, eller?
englundskan:
Då är vi lika. Hade alltid portföljen packad redan på kvällen när jag jobbade som lärare eller läste på universitet. Vad beträffar barns roliga uttryck är bloggen en välsignelse. Mirren skriver ju varje dag nästan om saker som barnen säger och funderar över. Vilken skatt att ha tillgång till när de blir äldre.
Stressigt, jo lite någon enstaka gång :). Jag tycker förskräckligt illa om att inte kunna passa en tid, viss är det nonchalant. Dock är jag inte ensam alltid när en tid ska passas...
Vadå packa i god, tid varför det? Man hinner ju även om det sker i sista minuten. Däremot måste saker som ska med på morgonen läggas på köksbordet kvällen innan, men det har mer med vakenhet/medvetenhet/minne att göra.
Härliga Musikanta - tack för en både roligt och sedelärande inlägg. Kram
ByFånen:
Vad är det för skillnad mellan att packa portföljen dagen innan och lägga sakerna på köksbordet och sätta portföljen på golver bredvid? Ja, ett moment förstås :-).
Eleonora:
Det där med punktlighet behöver åtminstone inte du lära dig :-). Men visst är det skönt när man vet att man kan lita på någon när det gäller tiden. Nu, när det finns mobiltelefoner, borde det ju heller inte vara så svårt att höra av sig om man blir försenad. För det händer ju att någonting inträffar som man inte råder över.
Kramar från Ingrid
Så söta ni är där i dörren!
Din mammas begravning var uppslaget till ett av mina första blogginlägg!
Förr i tiden hade jag ofta långtråkigt och tyckte att tiden stod stilla. Det har jag inte tyckt på säkert 50 år.
Bloggblad:
Har du länken till det blogginlägget - skulle vara roligt att läsa. Jag konstaterar att magen var bra mycket mindre för 13 år sen även om jag inte var så mycket smalare.
Nej, tiden står verkligen inte stilla - bara när man väntar på någon.
Skicka en kommentar