Caspar, Casimir och Mirrmaken väntar på mormor som kommer med bussen från Söderköping. (Bilderna går att klicka större.)
Den här lilla damen gör mig också väldigt glad.
Clarissa har nyss fyllt ett år och vinkar gärna.
Även det här meddelandet gladde mig oerhört.
Just nu mår jag alldeles utmärkt, tack!
Efter att ha fått det här meddelandet har jag varit på ytterligare en gynkontroll i Norrköping hos min underbara doktor, ryska Julia, som tyckte att allting såg fint ut - även med ultraljudsundersökningen. Det var hon, som trots att proverna varit normala från början, ändå tyckte att hon hade sett något som inte stämde i livmodern när hon gjorde ultraljudsundersökningen i maj och skickade en remiss till röntgen.
Ett par veckor efter denna opererades jag för livmodercancer. Jag fick också genomgå en koloskopi och en tarmröntgen någon tid efter operationen, eftersom man också ville kolla tarmarna då man tyckt att man sett något misstänkt. Man hittade inga tecken på cancer som väl var. Carncern i livmodern befann sig i ett mycket tidigt skede och den inte har spritt sig.TACK JULIA!
Desirée står för fredagsgalleriet i oktober. Nästa fredags galleritema är Någonting nytt.
22 kommentarer:
Vilka glädjeämnen – underbart!
Karin:
Ja, till syvende och sist är det inte SAKER som man blir mest glad över...
Ingrid
O min Ingrid - så många saker du har som gläder dig. Och mig! Speciellt det sista beskedet att du är helt frisk och kry. Det betyder ju att vi har många många fler utställningar (och luncher) att njuta tillsammans.
En riktigt god helg med mycket mys önskar jag dig och skickar med en varm höstkram.
Eleonora
UNDERBART!
Ja, det är verkligen ngt att glädja sig åt, Ingrid!!
Jag är så glad att de hittade din cancer i så tidigt skede. UNDERBART!!
Det mest glädjande beskedet av alla att få en "clean bill of health".
Kramar!!!
Att få vara frisk och ha de nära och kära hos sig ÄR glädje!!
Så du är från Söderköping =) Där har jag varit mycket! Har en bror som bor där med sin familj. Själv bor jag lite norr om dig.
Ha en fin helg! Kram Anna
Vilka söta barnbarn du har. Ja det man kanske är allra mest tacksam och glad över är ju faktiskt att få vara frisk som du tar upp här.Jag är väldigt glad för din skull att det gått så bra med operationen och att du inte behöver genomgå fler behandlingar. Att ha en frisk kropp är nog det man bör uppskatta och glädjas över allra mest.
Kram!
Allra gladast är man nog över sin familj och att få vara frisk! Vilken tur att din cancer upptäcktes så tidigt och att allt gick bra.
Hälsan är det absolut viktigaste! Jag förlorade min mamma i cancer och det är såå viktigt att den upptäcks i tid! /Penny
Eleonora:
Ja, jag ser fram emot att träffa dig igen så småningom. Jag har egentligen inte kunnat koppla av riktigt förrän alla röntgenundersökningar har varit klara och även den här sista kontrollen. Så nu kan jag vara lugn - åtminstone ett halvår till tills nästa kontroll.
Jag önskar dig också en skön och mysig helg.
Varm kram tillbaka från Ingrid
Annika:
Ja, det var nog det första jag tänkte på när jag såg temat. Glad och TACKSAM över att slippa jobbiga efterbehandlingar också. Så nu kan jag leva som vanligt igen. Tur också att jag kom till läkare i tid och tur att det var en riktig gynekolog på VC (ryska också hon) som skickade en remiss till stora sjukhuset TROTS att alla prov var normala.
Jag har haft en ofattbar tur - en vanlig icke-specialist (som jag förut gått till) hade nog nöjt sig med att proverna inte visade någonting...
Kramar tillbaka!
Channal:
Välkommen till min blogg - kul att du tittade in. Ja, det är inte så långt mellan Söderköping och Norrköping. (Såg på din blogg att du bor där.) Själv är jag uppvuxen och har gått i skola i Norrköping, så det är min stad mer än Söderköping, trots att jag bott där och i Mogata sedan 1980. Men det är i Norrköping jag har alla mina trevliga minnen från min barn- och ungdom och jag är ofta inne i stan och hälsar på.
Jag önskar dig också en fin helg!
Kram från Ingrid
Desirée:
Tack för trevliga teman den här månaden. Jag tycker också att barnbarnen är oerhört söta, men så är jag ju inte opartisk förstås. De möter mig alltid vid tunnelbanan när jag kommer upp till Stockholm. När jag ser pojkarna komma springande och sedan när de kastar sig om halsen på mig känner jag en stor glädje och lycka. Lissan, ett år, är mer reserverad, men hon känner mig ju inte särskilt mycket än :-).
Man blir väldigt glad och framför allt tacksam när man får ett sådant här konkret hälsobesked om att man slipper att oroa sig - åtminstone för en tid. Hade nog inte skrivit det här inlägget för ett år sedan, när jag tog min goda hälsa för given...
Kram tillbaka från Ingrid
Annika 2:
Visst är man det. Läs gärna kommentaren till Annika 1 så förstår du vilken ofattbar tur jag har haft!
Kram från Ingrid
Penny:
Ja, det tänker man inte på när allting fungerar och man inte känner av kroppen på något negativt sätt. Du förstår nog hur glad och tacksam jag är över det här beskedet när du berättar om din mamma. Jag har skrivit kommentar till Annika ovan hur tacksam jag är att jag kom till erfarna specialistläkare direkt och vilka turer som ledde till operation. Nu tar jag varje dag som en gåva och gläder mig åt att jag är frisk - åtminstone förhoppningsvis ett tag till, tills nästa kontroll om ett halvår.
Det var sorgligt att höra att du förlorade din mamma i denna sjukdom.
Kram från Ingrid
Glada bilder och Glada besked! Skönt att din gynekolog litade till sin magkänsla. Fina bilder också. Skön helg!
Kram!
De allra bästa glädjeämnen man kan tänka sig.
Bättre finns inte!
Ha en fin helg Ingrid!
kramar!
HeLena:
Jag tänker så här efteråt att jag har haft en osannolik tur som fick komma till en riktig gynekolog från början. Vi har inte haft någon sådan på vår VC förrän i år. Härav lär man sig att man alltid ska kontakta en specialist redan från början om man misstänker någonting.
Önskar dig också en skön helg!
Kram tillbaka från Ingrid
PettasKarin:
Jag håller helt med dig om detta!
Jag önskar dig också en fin helg. Själv ska jag spela på en mässa i morgon i Mogata kyrka. Ska bli roligt eftersom det var ett tag sen sist.
Kramar tillbaka!
I sanning många saker att glädjas åt. Vilket rart brev :)
Jag blir glad å dina vägnar. Stor kram!
Västmanländskan:
Ja, det är verkligen rart för att komma från en läkare på ett sjukhus. Det brukar ju vara väldigt formellt annars. Men jag har blivit fantastiskt väl bemött hela tiden av all personal på både US i Linköping och på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Så inte kan jag klaga på sjukvården i Sverige...
Kram!
Vad skönt!
Jag har inte läst här ett tag och barnbarnen har ju blivit så stora!
AFT:
Roligt att du tittade in igen! Jag orkar inte läsa bloggar på engelska (trots att jag har en fil.kand. i ämnet) så det är därför jag sällan är inne på din blogg, som ju är fin och trevlig i sig.
Kramar från Ingrid
Skicka en kommentar