torsdag 9 januari 2014

881 Julgransplundring på Ulriksdals slott



På väg till kunglig julgransplundring på Ulriksdals slott. (Bilderna går att klicka större.)

Det är inte varje dag man blir inbjuden av kungafamiljen till julgransplundring på slottet. I det här fallet var det Karl XV med familj som bjöd in till fest. Mirren, Casimir och jag begav oss iväg tidigt på förmiddagen till Ulriksdals slott eftersom julgransplundringen började redan klockan tolv på dagen. Mirren hade gjort matsäck till alla då den vanliga mattiden för barnen också infaller vid tolvdraget.


Casimir och Mirren vid ett av vildsvinen som vaktar slottet. Orangeriet i bakgrunden.

Vädret var ganska varmt så vi hade picknick i slottsträdgården innan dörrarna till slottet slogs upp av kungens lillebror, Oskar. Han hade innan dess tänt massor av marschaller utanför entrén.


Picknick i slottsparken.

Väl inne i den stora slottshallen togs vi emot av änkedrottningen Josefina och drottning Lovisa. Även prinsessan Louise var med. Kungen höll tal och önskade oss välkomna och berättade att vi skulle få se oss omkring lite i gästvåningen innan dansen kring granen kunde trådas. Dessutom skulle det serveras kaffe och varm choklad och pepparkakor för barn och föräldrar nere i köket.


Änkedrottning Josefina i vacker krinolin möter oss i slottshallen.

Kungen berättade också att Bönkungen eller Böndrottningen skulle hedra oss med sin närvaro. Det lät väldigt spännande eftersom ingen visste vem det var eller hur han eller hon såg ut.


Casimir tillsammans med Karl XV

I gästvåningen fanns det stora pappersstjärnor utplacerade. På baksidan kunde man läsa vad som fanns i de olika rummen och lite historia om föremålen. Kungen själv visade sig vara en duktig konstnär - ett helt rum var fyllt med hans tavlor.


Ett av gästrummen med vacker kakelugn. Alla stolar och soffor var klädda med korsstygnsbroderier.


En vintertavla målad av Karl XV.

Efter att vi vandrat igenom de vackra rummen tog vi plats vid fint dukade långbord i köket. Där stod kaffe och te framdukade för de vuxna och choklad med vispgrädde till barnen. Förutom pepparkakorna fick barnen också var sin sockerkaksskiva. I smeten hade man lagt ner en böna och den som fick bönan blev Bönkung eller Böndrottning. Det blev en liten pojke som blev den lycklige, men kronan som han fick gav han omedelbart bort till sin syster.


Casimir och Mirren fikar i det som förmodligen var tjänstefolkets matsal förr i tiden. Den lille pojken i röd tröja var det som blev Bönkung.

Änkedrottningen berättade att gästerna hos Karl XV ibland roade sig med samma lek. Och att kungen också vid ett tillfälle på året under en dag skulle byta yrke med någon av tjänstefolket. En gång hade han blivit trappsopare och det var inte kul, tyckte kungen. Han undrade vad barnen hade för förslag till sysselsättning för en kung i så fall. Det kom många förslag, klockuppdragare - Ulriksdals slott har 96 klockor - leksaksutdelare och I-Pad spelare var några...

Efter kaffet gick alla uppför trappan till stora salen där kungen själv slog upp dörrarna. Därinne tronade en jättelik julgran dekorerad med stora snöbollar.


Imponerande julgran i stora slottssalen.

En kunglig dragspelare var på plats och både kungen, hans gemål, änkedrottningen och lillebror Oskar var med och dansade i ringen. Kungen hade till och med varit så förutseende att han låtit trycka upp texter till alla de gamla sångerna. Räven raskar över isen fick också några nya verser. "Så här gör drottningen när hon står, och när hon sitter och när hon går." Då skulle alla vinka och le. I kungens vers skulle alla göra honnör.


Dans kring granen.

När alla dansat sig trötta avslutades det som brukligt är med långdans genom slottsgemaken. Men vad vore en julgransplundring utan tomte? Kungen förstod inte alls det där med tomten, men berättade däremot att julbocken var på gång. Och mycket riktig, nere på borggården kom han gående med en stor säck på ryggen. Casimir anförtrodde mamma att det nog var Oskar som hade klätt ut sig.


Casimir är det som står i tur för att få godisstrut.

Som de snälla barn alla var som var där, ordnade de, på kungens uppmaning, raskt upp sig i ett långt led för att få en godisstrut av julbocken. Och med godisstruten i handen begav sig alla hem med en otroligt lyckad och trevlig julgransplundring i åminnelse - mycket beroende på den glädje och vänlighet som hela kungafamiljen visade. För att inte tala om den utmärkta lektion i den svenska historien både vi vuxna och barnen fått med sig.


På grund av att mormor inte la sig på knä och fotograferade  ser Casimir ut som en stor strut själv...

Vill man läsa mer om julgransplundringen har kungen själv en blogg där han berättar om hela  arrangemanget. Även Mirren har också berättat om den på sin blogg Bra Barnkultur.

26 kommentarer:

Äventyret framtiden sa...

Så fiiint att få följa med på julgransutplundring med kung och drottning och hela hovet och förstås Casimir. Vilken strut han fick, stor som bara den.
Nu ska jag titta in på kungens blogg också för att lära mig mera
Kram
Karin med barnasinnet kvar

Grekland nu sa...

Vilken jättetrevlig idé! Så spännande och lärorikt det måste ha varit för både barn och vuxna, skulle gärna varit med jag också.

Gunnel sa...

Vilken underbar julgransplundring. Tänk om de hade ordnat något liknande på Sofiero slott. Då hade jag absolut åkt dit med Rasmus. Kram

Karin sa...

Ni är ju helt makalöst duktiga i er familj att nosa upp spännande begivenheter i Stockholm! Vad kul att få hänga med på kunglig julgransplundring!

Musikanta sa...

PettasKarin:
Det är väldigt roligt att uppleva allt det här en gång till - fast nu med barnbarnen. Det var också många far- och morföräldrar där. Sen var ju kungafamiljen så extremt barnvänlig också!
Kramar från Ingrid

Musikanta sa...

Ingabritt:
Jag visste knappast att det fanns ett slott som hette Ulriksdal - bara att få komma dit var en upplevelse. Måste vara underbart att besöka det på sommaren.
Kram från Ingrid

Musikanta sa...

Gunnel:
Tipsa dem! De vill säkert få in lite extra pengar till driften. Det kostade en slant men det kan inte ha varit särskilt dyrt att arrangera.

Det som gjorde det hela så lyckat var den värme och glädje som strömmade emot oss redan när vi kom. Ingenting var besvärligt och barnen fick komma till tals och fråga om allt och även fotograferas tillsammans med kungafamiljen om de ville.

Lite kaffe och te och pepparkakor, en sockerkaka och en strut med godis kan ju inte kosta så mycket. Men det måste förstås finnas någon eldsjäl som arrangerar det hela som den här killen som jag länkade till. Det var fyra plundringar allt som allt så det blev heller inte för många barn i taget som du kanske ser på bilden.
Kram från Ingrid

Musikanta sa...

Karin:
Åsa fick faktiskt reklam om detta på FB. En släkting till oss som "gillar kungahuset" och som är vän med henne på FB genererade tydligen denna annons! Det var egentligen slutsålt sedan månader tillbaka, men hon fick sina biljetter på återbud. Så det gäller att hänga på låset till nästa jul. Det var ju speciellt roligt för mig som bara har hört namnet på slottet tidigare. Jag hänger ju gärna med på allt barnsligt också.

Ingrid som börjar återhämta sig från sin otit och sinuit med hjälp av penicillin.

Ölandsvindar sa...

Vad trevligt! Bästa sättet att lära barnen lite historia. Vi tar emot kommunens alla tredjeklassare under några dagar på våren och bjuder på rollspel i järnåldersmiljö. Då kan man prata om inlevelse! Själv har jag en gång varit på gästabud på Nyköpingshus en kväll i glatt sällskap. Mycket inlevelse där också kan jag säga!
Kram /Kerstin

Musikanta sa...

Kerstin:
Synd att det inte är mer sådant på sommaren när det är mycket turister och sommargäster. Jag vet i alla fall en familj som gärna skulle vara med om järnåldersrollspelet då och som gärna betalar en slant för detta :-).
Absolut bästa sättet att få upp barnens ögon för historien!

Kram tillbaka från Ingrid

Eleonora sa...

Fantastisk julgransplundring - roligt att du fick tillfälle att vara med.

Bloggblad sa...

Trevligt! Och jag fick svar på hur inbjudningarna gick till. Tänkte att det verkade ganska få barn, men det fick jag också förklaring till.

Annika sa...

MEN vad fint!! Förstod ju det då jag läste länken du skickade via FB. Vilken PLUNDRING!!! Skulle gärna ha varit med där.
Det var inte så mkt barn va? Ingen galen trängsel. SÅ skönt.
Ja, det var en plundring med kvalitet. Jag är jätteimpad!!
Kram!!

Suss sa...

En sådan otrolig och underbar tillställning. Vilken upplevelse för alla barnen och säkert de vuxna också. Det var verkligen roligt att "få vara med!, tack för det. KRAM

Musikanta sa...

Eleonora:
Att den blev så trevlig berodde naturligtvis på museipedagogen, som verkligen lagt ner massor av jobb för att göra det roligt för barnen.
Kram från vännen Ingrid

Musikanta sa...

Bloggblad:
Jag tror att de precis räknat ut hur många som skulle få plats vid långborden i köket. Men det var ändå några som fick stå. Det kunde dock ha varit högst 30 barn, så det blev väldigt trevligt och familjärt.

Musikanta sa...

Annika:
Nej, som jag skrev i kommentaren till Marianne - högst 30 barn. de hade ju sammanlagt 4 julgransplundringar, men allt var fullbokat sedan månader. Åsa fick ju biljetterna på återbud.
Kram tillbaka!

Musikanta sa...

Suss:
Tack för din rara kommentar. Ja, det var verkligen en upplevelse att få vara med. Ska nog åka tillbaka dit i sommar och ta mig en titt på övriga slottet.
Kram tillbaka!

Marianne sa...

Vilken fin julgransplundring! Och vad roligt att man fortfarande ordnar det för barnen, för jag har inte hört talas om det på evigheter. Trodde det var en utdöd tradition.

När jag var liten var vi på julgransplundring i Blå hallen, det var SAS som ordnade det. Mamma jobbade där så det var därför vi var inbjudna.

Kram!

englundskan sa...

Åh, vad är väl en julgransplundring på slottet… Alldeles underbar!
Riktigt fint ordnat var det ju, jag får nog låna ett barn och göra mig ett ärende.

Musikanta sa...

Marianne:
I vanliga fall brukar det vara dans kring granen och fika efteråt. Här var det ju så mycket som var ordnat för barnen innan, så dansen blev en höjdpunkt.
Det måste ha varit en upplevelse att ha varit med om en julgransplundring i Blå Hallen. Tror inte att de har det där nu - i så fall hade nog Mirren vetat om det...
Kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

englundskan:
Det är ju det som är så roligt för mig - att ha små barnbarn på ålderns höst. När man själv hade barn var det ju svårt att få tiden att räcka till att gå på så många evenemang. F.ö. fanns det inte så mycket att välja på där vi bodde som i Stockholm. Jag har ju barnasinnet kvar och tycker det är jätteroligt att följa med Mirren och barnen.

Ailas sa...

Ska det, så ska det vara ståndsmässigt! Skam vore det annars. Tack, för nu har även jag fått vara med om denna upplevelse. Struten kan ju faktiskt kvitta, men kul att pojken fick en.

Önskar dig en riktigt fin helg!
Kramar

Musikanta sa...

Aila:
Ja, jag har aldrig förr blivit inbjuden till någon fest på något slott, så det var en trevlig överraskning! Inte nog med, i stället för strut bjöd Mirren på te och kaka i slottscaféet efteråt.
Kram från Ingrid

Bloggblad sa...

Men vad sa de två yngre barnen om att de inte fick följa med?

Musikanta sa...

Bloggblad:
Av någon anledning avskyr Caspar att dansa runt granen såväl som runt midsommarstången. Han brukar bli hysteriskt ledsen när mamma går från honom och dansar med.

Lissan är fullständigt hopplös att ha med sig någonstans offentligt - hon springer iväg och klättrar på allt och gömmer sig etc.etc. Inte ens på Junibacken kan jag hålla koll på henne jämt.

Det var därför pappa fick vara hemma med de små. Bra med lite egentid för honom också med dem.