Helgen tillbringade
jag i Stockholm hos Mirrfamiljen. Främsta anledningen att jag åkte upp till
Stockholm var att min äldsta dotter Anna hade fyllt sextio år och skulle fira
detta med ett stort kalas på lördagen.
Hela Mirrfamiljen var bjuden med Åsa – alias Mirren – Christian och
barnen Casimir, Caspar och Clarissa.
Anna och Jörgen på altanen som han själv byggt. (Bilderna går att klicka större.)
När vi anlände till "Falknästet
hade redan många gäster samlats –
jag uppskattar antalet till ett sextiotal (vilket visade sig stämma). Många av dem var gamla vänner till
Anna – några sedan 30 år tillbaka. Trogna vänner – en del som jag hade träffat
tidigare vid andra bemärkelsedagar.
Anna i samspråk med några av gästerna. Poolen har Jörgen också byggt
själv.
Släktträff. Åsa – alias Mirren – syster till Anna, Kalle bror till
Anna, Anne-sofie, Kalles sambo och Åsas man Christian. Kent, som var valförrättare fick stanna hemma.
Vädret var härligt
och inga regnmoln var i sikte. Vi minglade och drack champagne, öl eller läsk
efter tycke och smak. Champagnen var från Limoux i Frankrike där Anna och
Jörgen har köpt ett hus. Dit brukar vi resa tillsammans med dem några gånger
per år. Stämningen var mycket god och det var svårt för Anna att göra sig hörd
när hon skulle inbjuda alla att sätta sig till bords.
Anna inbjuder alla
att sätta sig till bords.
Barnen såg vi
knappt röken av under hela middagen. De roade sig kungligt med alla djur som
fanns i huset. Dobermannpinschern Cilla och den lilla chihuahuan Enzo fick vara lekkamrater. Även de två kaninerna och de två papegojorna var
intressanta. Mirren hade tagit med sig badkläder så att barnen också kunde bada
i poolen.
Clarissa med Cilla.
Kalle med Enzo.
Caspar och Casimir har dagen till ära klätt sig i finkostymer. Bakom
dem syns buren med de två papegojorna.
De närmaste
släktingarna och vännerna bänkade sig vid ”honnörsbordet” på baksidan av
huset där Jörgen hade rest ett fint tält för alla eventualiteters skull. Övriga
satt och åt på altanen, även där under tak. Anna hade köpt 11 (!) kg rostbiff och
Jörgen hade väl gjort minst lika mycket potatissallad. Om man ville dricka vin
var det bara att tappa upp själv i glasen från två tio-litersboxar som fått åka
med hem från Limoux i somras.
Rostbiffen ser ut att räcka till alla.
Anna, som själv fixat hela kalaset tillsammans med Jörgen har äntligen fått sätta sig till bords.
Efter att alla ätit
färdigt samlades alla vännerna i tältet för att sjunga Ja må hon leva och
se på när Anna tog upp sina födelsedagspresenter.
Christian, Anne-sofie och hennes
son Oscar i förgrunden.
Anna är en fena på
att härma dialekter och människor. Jag glömmer aldrig när hon tonåren
extraknäckade som tavelförsäljerska för ett norskt företag och pratade norska hemma
i över en månad. Trots att hon aldrig satt sin fot i Norge. Franska pratar hon förstås flytande trots att
hon väl inte läst franska i skolan i mer än två år. Men året som bartender i
Nice har förstås hjälpt till.
Anna tar upp
presenterna medan hon excellerar i olika dialekter som lockar till många skratt. Casimir
frågade på hemvägen om Anna jobbade som stå-upp-komiker… Killen till
vänster i bakgrunden är mitt näst näst äldsta barnbarn – Johan, som är son till Anna
och Jörgen. Längst till höger i bilden syns Christine, dotter till Jörgen och
hennes sambo.
Anna fick många vackra orkidéer, som är hennes favoritblomma och många flaskor
champagne. En mycket uppskattad present var ett presentkort till Wallmans
salonger där det ingick supé med show för två personer. Själv förärade jag
henne sexton remmare att ha till vinkällaren i Limoux som Jörgen håller på att
bygga. De kommer att resa med dit i husbilen till sommaren.
6 kommentarer:
Så härligt med födelsedagskalas! Ni har så fin sammanhållning i familjen, tycks det som. Anna är så vacker; undrar vem hon brås på ? ;) Sin mamma förstås, det går inte att ta fel på.
Ha det gott Ingrid!
Här har vi det gott vi också, väntar på barnbarnet Wilhelm som kommer hit i morgon.
Vilket trevligt årsdagskalas det ser ut att ha varit! Du har så fina barn och barnbarn! Dem kan du verkligen vara stolt över.
Kram, Ingrid
PettasKarin:
Ja, hon är söt min dotter och väldigt energisk. Men hon är mest lik sin pappa tycker jag. Men visst har vi mycket gemensamt. Nu, så här på ålderns höst, är det mest familjen och barnbarnen som ger den största lyckan. Även för dig kan jag tänka mig även om du inte är så gammal :-).
Kram från Ingrid
Ingrid:
Jag är visserligen stolt ibland över barn och barnbarn men mest tacksam över att jag förunnats denna lycka i livet.
Kram tillbaka från Ingrid
Vilket stort o roligt kalas o tur med vädret oxå. Anna är så sööt o så lik dig Hennes man ser också mycket bra ut. Fint kalas med god mat o massor med vin!! Helt i min smak. Vilken lucka att få fira med så många goda vänner.
Eleonora:
Ja, det var väldigt lyckat - mycket berodde väl på vädret förstås. Men det fanns ju plats även inomhus. Jörgen är fantastisk som har byggt två extrahus på tomten förutom altanen och poolen. Snäll och trevlig också. Jag har haft stor tur med mina svärsöner! Sen lagar han ju god potatissallad med :-).
Jag är så glad över att Anna har så många goda vänner - vi ses ju inte så ofta utom när vi åker tillsammans till Limoux ett par gånger om året. Men då blir det desto flitigare umgänge.
Kram från vännen Ingrid
Skicka en kommentar