1599 - Annas sextioårskalas.

Helgen tillbringade jag i Stockholm hos Mirrfamiljen. Främsta anledningen att jag åkte upp till Stockholm var att min äldsta dotter Anna hade fyllt sextio år och skulle fira detta med ett stort kalas på lördagen.  Hela Mirrfamiljen var bjuden med Åsa – alias Mirren – Christian och barnen Casimir, Caspar och Clarissa.

Anna och Jörgen på altanen som han själv byggt. (Bilderna går att klicka större.)

När vi anlände till "Falknästet  hade redan många gäster samlats – jag uppskattar antalet till ett sextiotal (vilket visade sig stämma). Många av dem var gamla vänner till Anna – några sedan 30 år tillbaka. Trogna vänner – en del som jag hade träffat tidigare vid andra bemärkelsedagar. 

Anna i samspråk med några av gästerna. Poolen har Jörgen också byggt själv.

Släktträff. Åsa – alias Mirren – syster till Anna, Kalle bror till Anna, Anne-sofie, Kalles sambo och Åsas man Christian. Kent, som var valförrättare fick stanna hemma.

Vädret var härligt och inga regnmoln var i sikte. Vi minglade och drack champagne, öl eller läsk efter tycke och smak. Champagnen var från Limoux i Frankrike där Anna och Jörgen har köpt ett hus. Dit brukar vi resa tillsammans med dem några gånger per år. Stämningen var mycket god och det var svårt för Anna att göra sig hörd när hon skulle inbjuda alla att sätta sig till bords. 

 Anna inbjuder alla att sätta sig till bords.

Barnen såg vi knappt röken av under hela middagen. De roade sig kungligt med alla djur som fanns i huset. Dobermannpinschern Cilla och den lilla chihuahuan Enzo fick vara lekkamrater. Även de två kaninerna och de två papegojorna var intressanta. Mirren hade tagit med sig badkläder så att barnen också kunde bada i poolen. 

Clarissa med Cilla.

Kalle med Enzo. 

Caspar och Casimir har dagen till ära klätt sig i finkostymer. Bakom dem syns buren med de två papegojorna.

De närmaste släktingarna och vännerna bänkade sig vid ”honnörsbordet” på baksidan av huset där Jörgen hade rest ett fint tält för alla eventualiteters skull. Övriga satt och åt på altanen, även där under tak. Anna hade köpt 11 (!) kg rostbiff och Jörgen hade väl gjort minst lika mycket potatissallad. Om man ville dricka vin var det bara att tappa upp själv i glasen från två tio-litersboxar som fått åka med hem från Limoux i somras. 

Rostbiffen ser ut att räcka till alla.

Anna, som själv fixat hela kalaset tillsammans med Jörgen har äntligen fått sätta sig till bords.

Efter att alla ätit färdigt samlades alla vännerna i tältet för att sjunga Ja må hon leva och se på när Anna tog upp sina födelsedagspresenter.

Christian, Anne-sofie och hennes son Oscar i förgrunden.

Anna är en fena på att härma dialekter och människor. Jag glömmer aldrig när hon tonåren extraknäckade som tavelförsäljerska för ett norskt företag och pratade norska hemma i över en månad. Trots att hon aldrig satt sin fot i Norge.  Franska pratar hon förstås flytande trots att hon väl inte läst franska i skolan i mer än två år. Men året som bartender i Nice har förstås hjälpt till.

Anna tar upp presenterna medan hon excellerar i olika dialekter som lockar till många skratt. Casimir frågade på hemvägen om Anna jobbade som stå-upp-komiker… Killen till vänster i bakgrunden är mitt näst näst äldsta barnbarn – Johan, som är son till Anna och Jörgen. Längst till höger i bilden syns Christine, dotter till Jörgen och hennes sambo.

 Anna fick många vackra orkidéer, som är hennes favoritblomma och många flaskor champagne. En mycket uppskattad present var ett presentkort till Wallmans salonger där det ingick supé med show för två personer. Själv förärade jag henne sexton remmare att ha till vinkällaren i Limoux som Jörgen håller på att bygga. De kommer att resa med dit i husbilen till sommaren.