Mycket löv! (Bilderna går att klicka större.)
Så medan Kent var borta på möte på eftermiddagen beväpnade jag mig med två räfsor och grep mig an fienden - löven - med stor energi. Nu undrar kanske någon varför jag hade två räfsor och det ska jag förklara nu.
Under mina sex år på universitetet i Linköping, direkt efter det att jag gått i pension, lärde jag mig mycket men har tyvärr glömt det mesta. Men en sak lärde jag mig där som jag aldrig glömmer. En höstdag var det en kille som räfsade löv utanför ett fönster i korridoren, när jag gick förbi. Han hade räfsat ihop en stor lövhög. Löven från högen tog han upp med två räfsor som han höll emot varandra. Jag var helt fascinerad och stannade en lång stund och tittade på honom. Så enkelt och så effektivt. Varför hade jag aldrig tänkt på det?
Med två räfsor tar man upp löven hur lätt som helst.
Nu säger kanske någon att det där är väl inget nytt! Men då kan jag tala om att när vi häromdagen var på kyrkogården, Kent och jag, var det en kyrkogårdsarbetare som räfsade löv. Dessa tog hon upp med hjälp av EN räfsa och sin sko. Trots att hon hade en likadan räfsa en bit bort. Jag var på vippen att tala om för henne att man kunde använda den också men eftersom Kent var med sa jag inget...
Nu blir det Kents jobb att klippa gräset endera dan. Man får väl hoppas att det blir säsongens sista. Visserligen sitter det ett och annat löv kvar på lönnarna, men mest är det bara näsor kvar. De kan man tyvärr inte ta upp med räfsorna för de faller mellan pinnarna. Tolv fulla skottkärror blev det i alla fall.
Gräsmattan från ena hållet...
... och från det andra.
