MUSIKANTA: cyklamen

lördag 15 oktober 2016

1335 Rundresa i Kroatien - Landsbytur

Under denna något kryptiska rubrik döljer sig en utflykt från Makarska som vi gjorde under onsdagen till en liten by på andra sidan berget. Solen sken men vinden var kall och jag var glad att jag tagit med mig min lätta täckjacka och tunna halsduk. Dessa plagg var för övrigt med under resans återstående utflykter.

Vägen dit gick om möjligt ännu högre och var ännu mer slingrig än tidigare, men jag såg till att inte sitta

vid fönstret och att inte titta ner i djupet nedanför. Kent däremot fotograferade friskt genom bussfönstret. (Bilderna går att klicka större.)

Målet var att besöka en gammal kroatisk by och ta del av del av den urgamla kulturen, både vad gäller mat, vin, odlingar och bebyggelse. En familj väntade på oss där för att berätta om sina traditioner och för att bjuda oss på en lunch bestående av traditionella kroatiska maträtter samt eget hemgjort vin och grappa.

På vägen dit stannade vi vid en rastplats på vägen för att ta foto av denna ravin. Man kan ju ana hur högt vägen går här!

Små cyklamenblommor växte här vilt.

När vi kom fram till den lilla bondgården som ägdes av Bobo, en god vän till Marija, blev vi bjudna på gårdens egenhändigt tillverkade grappa. Det är starksprit som man gör av pressade druvrester som blir över. Mer om hur det tillverkas kan man läsa om här. Enligt Bobo, som talade utmärkt engelska, var denna dryck bättre än någon medicin. Grappan innehåller mellan 40 och 50 procent alkohol men jag avstod eftersom jag hade migränkänning och inte riktigt litade på Bobo. Övriga i gruppen lät sig dock väl smaka.

Bobos fru bjuder Krores gäster på grappa och olika likörer som man också framställde på gården.

Marija översätter Bobos berättelse till svenska.

Ett av de gamla husen hade Bobo inrett som ett litet museum. I detta fanns "en och en halv säng" - enligt Bobo - som delades av hans farmor och farfar när de levde. De gamla husen var alla byggda på samma sätt med sammanfogade stenar och med en tillyxad triangulär sten på toppen.

Här sitter Kent och vilar sig utanför det lilla "museet".

Sängen verkar onekligen trång för två personer.

Vi åt utomhus men så här ser husets inomhusmatsal ut med familjefoto i på väggen.

När gruppen bänkat sig vid lunchborden utomhus fick vi ta del av hur man bakar en sorts glödpizza - en kroatisk nationalrätt. Först kavlade tjejen (fick aldrig veta vad hon hette) ut degen så att den blev exakt lika stor som det runda bordet. När det var färdigt la hon på en fyllning av olivolja, lök, mangold och ost. Så bakade hon ytterligare en lika stor degrundel och la ovanpå fyllningen och nöp till i kanterna.

Den jättestora "pizzan" förpassades sen in i bakhuset och lades ner ovanpå glöden som fanns där på golvet. Hela tiden borstade hon glöden fram och tillbaka över bakverket och när det ansågs färdigt borstades all aska av. Det smakade förträffligt som förrätt.

Degen bakas ut på ett runt bord med löstagbar skiva. Den andra skiva syns i bakgrunden.

Fyllningen läggs på. Osten finns i krukan till höger på golvet.

Glöden borstas runt hela tiden så att det inte blir bränt någonstans.

Färdigborstat.

Under lunchen med så mycket vin vi önskade, underhölls vi av en dragspelare som mestadels spelade gamla italienska schlagers. Det är ju ganska nära till Italien här och många italienare kommer hit som turister.

Ett extra inslag i underhållningen svarade Marija och Bobo för genom att klä sig i folkdräkt.

Kamerorna gick varma.

Till gården hörde också ett hus där man bryggde vin, grappa och fikonlikör och pressade oliver till olivolja. På vägen dit mötte vi gårdens lilla åsna. Det var svårt att ta foton i det mörka brygghuset men några lyckades Kent fota med blixt. Som den här krukan med puttrande fikon.