måndag 10 maj 2010

Modevisning i Söderköping

Gruppfoto på alla modellerna som deltog i modevisningen i söndags kväll. Bloggblad står längs till höger. Anna Doll själv i mitten. Bilderna går att klicka större.

I förra veckan meddelade Bloggblad att hon skulle medverka i en modevisning, anordnad av Anna, som har boutiquen Anna Doll här i Söderköping, och Kjell, som är föreståndare för Hemköp. Anna skulle stå för kläderna och Kjell för förtäringen i samband med visningen.

Bloggblad undrade om inte jag skulle gå och titta, men jag sa att jag inte hade lust att betala etthundrafemtio kronor för att se henne gå fram och tillbaka på golvet i Nyströmska skolans matsal. Jag kunde ju göra det gratis när som helst annars…

Men efter att ha suttit inregnad i två dagar bestämde jag mig i alla fall, efter att ha läst hennes senaste inlägg i bloggen, att åka dit. Det hela skulle börja klockan sex på kvällen. Kvart över fem ringer Bloggblad och undrar om jag kan komma dit med detsamma och spela lite lättsamt på flygeln medan man minglade och drack vin. Jag skulle i så fall slippa betala entré…

Jag la en mycket hastig make up, rafsade åt mig några notböcker ifall inspirationen skulle sina och kastade mig sen i bilen och åkte direkt in till Söderköping. Matsalen var redan halvfull med förväntansfulla damer och en och annan herre. Sorlet, som redan var högt när jag anlände, blev om möjligt ännu högre när jag började spela gamla slagdängor och evergreens…

Här väntar tre modeller på entré.

Kjell hade dukat upp en fantastisk ostbricka med exotiska frukter, skinka och ost. Man bjöds också på vin eller läsk med lite tilltugg innan det hela började, men ostbrickan fick man inte röra förrän efter modevisningen.


Hela modevisningen blev en mycket trevlig och informell tillställning, eftersom många av modellerna var släkt eller goda vänner med dem som satt i publiken. Bloggblad mannekängade helt proffsigt och vant och visade kläder, som passade de flesta av oss som var där. Ni kan läsa om detta i hennes blogg.




Men många av plaggen som visades av den yngre generationen gav upphov till många suckar – snyggt om man hade vägt 20 kg. mindre…


Och ärmlöst – det hade jag när jag var nitton. Nu, när jag har jag fyllt sjuttiotre, så det är inte längre lika tjusigt…

För visst är det så, är man ung och söt och inte väger mer än högst femtiofem kilo är ALLTING man sätter på sig lika snyggt! Har man dessutom skyhöga klackar så blir man ännu smalare, längre och vackrare!


Men det var
en kollektion med många spännande plagg och annorlunda än dem man ser i de vanliga modebutikerna och varuhusen. Och Anna var en glad och charmant konferencier, som kunde allt om sina kläder och gav oss tips och råd om skötseln av dessa.

Efter visningen hade alla blivit hungriga och högg med god aptit in på den rikliga buffén.




Och när alla ätit sig mätta vidtog ännu en programpunkt. Pia, en ståuppa som till vardags är sjukhusclown, äntrade scenen och tog den helt i besittning. Under tiden vi åt hade klädstänger med kläder burits in till allmän beskådan och det blev en färgglad bakgrund till hennes framträdande.

Pia läste ur damtidningarna och kommenterade bland annat deras mat- och bantningsrecept på ett oefterhärmligt sätt utan att dra på munnen. Men det gjorde vi desto mer…


Sedan Anna avtackat alla modellerna och Pia med champagneflaskor och var sin ros, drog vi oss alla hemåt i den ljusa vårkvällen.

14 kommentarer:

Bloggblad sa...

Jättebra bilder! Och mycket trevligt skrivet! Det syns verkligen att det var en toppenkväll - och jag får nog skaffa mig riktigt skyhöga klackar...

Äventyret framtiden sa...

Så härligt det låter, så kul ni verkade ha. Nu har du skrivit så gott om alla men jag undrar vad du spelade för någonting?
Konstaterar bara att allt har sin tid, förr var man ung och vacker, nu är man bara vacker :D. Detta som en liten notis med anledning av vad du skrev om tjugo kilo mera nu än då....
tack för trevlig samvaro en stund..
Karin

Bloggblad sa...

Pettas: Jag är bara "och" nuförtiden...

Jag kan berätta att Ingrid spelar precis vad som helst. Företrädesvis mjukjazz, typ "As time goes by" och filmmusik och ... ja allt!

Musikanta sa...

Bloggblad:
Dina klackar var bra - de andras var ju helt sanslösa. De är inte menade att gå i överhuvudtaget. Och inte blir gången särskilt snygg heller när flickorna var tvungna att försöka balansera hela tiden för att inte trilla!

Musikanta sa...

Pettas:
Kul att du gillade vad jag skrev - en rar kommentar inspirerar till fortsatta övningar...

Tyvärr är man inte ens vacker numera, fast man inbillar sig det när man har målat porträtt en stund! Men det är ju som bekant inte utsidan som räknas, eller?

Du har väl läst kommentaren du fick ovan av Bloggblad. Jag spelar nästan vad som helst som var populärt innan 1970 och en del senare populärmusik också. Jag får ju ofta beställning på t.ex. Ted Gärdestad eller kompisar på begravningar.

Som väl är finns Youtube, så det man inte har hört kan man lyssna sig till där. Det gäller framför allt alla nya dop- och kärlekssånger som är så populära!
Kram från Ingrid

P sa...

Mer bilder musikanta! Vi vill se mer. Det vår ju svårt att själv se hur man såg ut när man gick där inne.

Musikanta sa...

P:
Om du ger mig din mailadress ska jag skicka över några stycken bilder som jag tog på dig. Du kan skriva till: ikanta@telia.com/
Kram Ingrid

Musikanta sa...

P:
Jag har lagt in lite fler bilder nu på min blogg som du kanske har märkt!
Kram!

Annika sa...

SKITKUL att se!!!
OCH vad fina alla var...
HEY, där har du tjejen med strumpbyxoerna på bild!!! LOVE them!! Och skitsnygga skor också!!
Bloggblad passar så bra i det där röda tunikan!
Och vilken god mat ni fick.
Vad spelade du? En massa frankie boy?
Kram!!

Musikanta sa...

Annika:
Bloggblad, som är min sanna vän, har skrivit vad jag spelade i en snäll kommentar här ovan. Det är nummer 3. Skorna var mannekängernas alldeles egna. Jag tror att klackarna på en del var minst 12 cm.!

Bloggblad fastnade för den svart-vita jackan som hon visar i mitt senaste inlägg.
Kramar!

Klimakteriehäxan sa...

Vilken helkväll! Och Mmmmmarimekko ... mmmm ... men det är de där extra kilona du nämner som är ett problem ...

Musikanta sa...

Klimakterihäxan:
Ja, vad gör man åt dem? De verkar ha kommit för att stanna.

Och är man en 38:a EGENTLIGEN men drar storlek 44 numera, sitter inte kläderna så snyggt längre, tyvärr :-(.

Marianne sa...

Åh vad roligt att du var med så att vi fick se Bloggblad som modell! Det verkar ha varit en urtrevlig kväll på alla sätt och vis. Snygga kläder också. Även om man inte kan bära upp samma sorts kläder som man kunde för 30 år sedan, men var sak har sin tid. Även om jag själv inte har några extrakilon kan inte jag heller bära samma plagg som när jag var ung, det passar mig inte längre, så enkelt är det. Och handen på hjärtat, det är väl ändå tur att vi inte stagnerar?

Kram!

Musikanta sa...

Marianne:
Men jag är lite avundsjuk på dem som kan ha samma kläder som för 40 år sen. Som Mirrens svärmor som kunde ha sin brudklänning fortfarande!

Jag har pendlat mellan 49 och 78 kilo, så du förstår kanske att jag har många olika stora plagg i mina gömmor, haha!

Håller med dig. Det ser konstigt ut med mogna damer som klär sig som tonåringar...
Kram!