På väg till Muminutställningen. Arbetets Museum i bakgrunden.
Det är en mycket ambitiös utställning med fantastiskt vackra
kulisser av uppförstorade bilder ur böckerna, verkar handmålade t.o.m. Men man
ska nog ha läst sina Muminböcker för att ha full behållning av utställningen.
Innan hon skrev Muminböckerna jobbade Tove Jansson också som illustratör och politisk satirtecknare.
En litet papper kunde barnen ta med där man skulle hitta fyra
olika saker som exponerades i en liten ljussatt tunna. Varje gång man hittade
en sak fick man en stämpel på papperet. Besvikelsen var stor över att det bara
var fyra olika saker som man kunde hitta, på papperet fanns nämligen 10-11
olika saker ditritat. Varför kunde man inte kostat på sig att ha med alla?
Figurer att dra fram och tillbaka - förälder eller medföljande vuxen behövs för att förklara...
Därmed sagt att utställningen inte precis är anpassad för barn –
det fanns nästan ingenting de kunde sysselsätta sig med när de fyra sakerna på papperet hade hittats. En sagohörna med kuddar
och muminböcker hade varit enkelt att fixa eller något krypin med långsam sagoläsning samtidigt som man
visade bilder ur böckerna på någon skärm. Barn är inte intresserade av att bara titta…
En stämpel till...
Nu fanns det en visserligen en grotta, som barnen kunde
krypa in i och där någon med monoton röst läste högt. Eftersom ingenting hände mer att det ”brann”
en liten eld därinne var de inte särskilt intresserade. 
Den lilla grottan med "elden". Caspar stämplar sitt papper i hörnet.
Mymlan och Muminmamman /(?) och Lilla My beundrar den vackra rosen.
I en ateljé på en annan våning kunde barnen rita och klippa Muminfigurer,
men den var endast öppen lördagar och söndagar. Förhoppningsvis utökar man
öppningstiden där i sommar när man väntar sig många turistbesök.
Något som är klart positivt är att Museibesöket är gratis. Arbetets
Museum berömmer sig av att aldrig någonsin ha tagit ut någon entréavgift. Men medhavd
matsäck får man äta utanför muséet. I det trevliga caféet är det inte tillåtet.
Spännande tycker Casimir att det kommer riktig "rök" (vattenånga) ur loket.
Caspar leker i caféets lilla tågrum.
Där fanns i alla fall ett tåg med ”rök” som man kunde
klättra upp och köra i och ett litet krypin med en tågbana och diverse leksaker. Där tillbringade barnen längre tid än uppe på
utställningen medan Mirren, Clarissa och jag drack te och åt bakelser. Clarissa
bara bakelse…
11 kommentarer:
Åh, Mumin....ljuvliga Mumin. Gissa vem som bänkar sig allra först när Mumin visas. Barnbarnen eller deras mormor?
Kramar
Karin
Pettskarin:
Mirren har samtliga Muminböcker och nästan alla filmer som finns, så det är högtidsstunder när jag är i Mälarhöjden och ser film tillsammans med barnen, som nästan bara ser Muminfilmer. Casimir är tyvärr väldigt rädd för Morran, så han vill inte se de snuttar där hon förekommer. I Trollvinter etc. Samtidigt vill han gärna rita och prata och även leka Morran. Konstigt!
Kramar från Ingrid
Trevligt har ni haft det men kanske inte så barnvänligt låter det som. Varför har dom inte frågat dig om råd?? Du har då så många goda förslag till en mer attraktiv utställning. Skriv ner dom på ett papper och lämna in förslag - kanske tar dom det till sig före turistinvasionen.
Så stora barnen har blivit - jisses vad dom växer fort!
Ha det gott hela veckan. Kram från vännen
Eleonora
Jag älskar Tove Janssons böcker och teckningar. SÅ mkt djup i dem. SÅ fina, och tänkvärda sagor hon skrev.
Hn skrev ju böcker för vuxna också. En av mina favoritböcker är Sommarboken. Den har jag läst om många gånger. Älskar den!
Tove Jansson i mitt hjärta, för alltid!!
Kram!
Eleonora:
Mirren påstår att utställningen i sin helhet är inköpt från Finland och bara ställts upp som den är. Men jag har faktiskt skrivit ett mejl till muséet och föreslagit några ändringar. Får se om man tar det till sig. Små barn kunde man heller inte släppa lös i grottan eftersom elden åstadkoms av en (halogen?)lampa som ju brukar vara ganska varm.
Ska försöka koppla av från det som just nu upptar mina tankar väldigt mycket. Hos Mirren är det ingen konst...
Kramar från Ingrid
Annika:
Sommarboken har jag aldrig läst - ska försöka låna den på bibblan.
Tove Jansson är helt underbar, det tycker jag med. Förmodligen tycker man ännu bättre om henne när man är äldre.
Varm kram från Ingrid.
Ja, Sommarboken, med Farmorn och lilla Sofia. Den är bäst! Jag läser om den – eller delar av den – varje sommar och ger alltid bort den till utländska besökare, eftersom den finns på engelska också.
Spännande att få ta del av utställningen. Men Arbetets museum? Är det inte ett lite otippat tema för dem?
Karin:
Det finns lite allt möjligt när det gäller utställningar på Arbetets Museum - senast såg jag en utställning med Karin Larsson där... EWK har också ett särskilt rum med en permanent utställning.
Jag känner mig rysligt obildad som inte har läst Sommarboken, eller ens vetat om att TJ skrivit en sådan. Det får bli ändring!
Find bilder och trevlig beskrivning. Hoppas inte det var jag som förgiftade ditt sinne vad gäller utställningen, men det är verkligen svårt med sådant som ger intryck av att vända sig till barn men som inte gör det. Jag menar, det gjorde inte så mycket att det inte fanns så mycket att se (även om jag själv hade kunnat föreslå en stor mängd förbättringar i det avseendet) men det jag har problem med är att man inte ens sätta ner barnen utan att det finns risk för att de gör sig illa eller förstör någonting.
Sedan har ju Casimir nära nog fotografiskt minne, vilket ju är en del i det hela. Jag har ju läst de där böckerna varje dag under ett år, så det är klart att bilderna uppslagna på storbild inte var så spännande för honom (även om han faktiskt inte sa att det var tråkigt, vilket förvånade mig lite).
Men, men på Arbetets museum finns det i vilket fall som helst mycket att se. M&P
Ps Det är Dronten som lägger nät M&P
Mirren:
Jag har uppdaterat så att det är Dronten numera. Jag håller fullständigt med dig - hoppas att någon på AM även läser den här kommentaren. Jag skickade mejl till dem igår om förbättringar vad gäller barnen.
Jag har fått en lång kommentar till mitt inlägg om "Mer Tyra Lundgren" från Marika Lundgren som skrev boken om henne. Intressant och roligt! Du kan ju gå tillbaka och läsa...
M&P
Skicka en kommentar