Alla bilder går att klicka större.
Min moster Ulla är född på luciadagen den 13 december 1912. I år fyllde hon 100 år och firade den stora dagen tillsammans med barn, barnbarn, barnbarnsbarn, släkt och vänner. Vi ville vara med om detta högtidliga tillfälle och gav oss iväg de cirka 35 milen till Växjö vid niotiden på torsdagsmorgonen.
Hon ser dåligt men är för övrigt enastående ungdomlig för
sin ålder. Hon håller till och med reda på mina barn och barnbarn något så när.
Hennes egna barnbarn – tio till antalet – har hon givetvis full koll på.
Min söta moster Ulla har svårt för att sitta stilla. Här vinkar hon glatt.
Man har svårt att tro att detta är en hundraårig dam.
Födelsedagskalaset hölls i Skogslyckans vackra
församlingshem. Gustav – ett av de tio barnbarnen – driver en restaurang i
Växjö och hade ordnat med maten. Den bestod av två sorters varma soppor – himmelskt
god vegetarisk jordärtskockssoppa och en härlig fisksoppa. Ostbricka och bröd
till detta och till kaffet hemmagjorda tårtor, lussebullar och pepparkakor.
Resturangmannen Gustav himself övervakar serveringen.
Stora salen i församlingshemmet blev snart fyllt av släkt
och vänner och mina kusiner, Kerstin och Karin såg till att allting klaffade.
Kerstin hälsade välkommen och tyckte att vi skulle sjunga ”Ja, må hon leva i
hundrade år” trots att hennes mamma redan hade uppnått denna aktningsvärda
ålder och sedan hurrade man tiofalt för moster Ulla.
Ett Luciatåg bestående av barnbarn med respektive och
barnbarnsbarn följde därefter. Stjärngossar var bland annat kusin Karins fem
söner, som alla hade kommit hem till gammelmormors 100-årsdag. Alla i
familjerna är mycket musikaliska, moster Ulla spelar själv piano varje dag
trots att hon ser dåligt. Hon tränar upp sitt gehör, anförtrodde hon mig
häromdagen.
Moster Ullas små barnbarnsbarn gör sig i ordning för luciatåget.
Barnbarnen gör sig också i ordning - är det någon som tycker sig känna igen den mittersta stjärngossen är det Martin - son till kusin Kerstin - en av tidigare The Ark. Han kunde inte stanna så länge eftersom han skulle hem och spela musikal i Malmö på kvällen. Bredvid honom står hans syster Hanna.
Lucior med stjärngossar och tomtenissar.
Många präster var också där - min ingifta morbror var kyrkoherde i Torsås i många år och efter pensionen flyttade familjen så småningom till Växjö, där båda döttrarna bodde. Så min moster blev även här engagerad i den kyrkliga verksamheten. Självaste biskopen i Växjö, Jan-Olof Johansson, kom och uppvaktade med vackra blommor och stannade och deltog i kalaset - en mycket trevlig bekantskap. Han höll ett fint tal till Ulla som handlade om hur mycket prästänkor betytt för kyrkan i alla tider. (Jag fick utan vidare tillåtelse att lägga ut några bilder av honom på min blogg om någon skulle undra...)
Ulla blev rörd av biskopens uppvaktning tycker jag mig se.
Kusin Kerstin, kusin Karin och biskopen i Växjö, Jan-Olof Johansson ställer, upp för ett förevigande.
Det var väldigt roligt att se min gamla moster så fin och
alert och träffa mina kusiner och deras barn, som jag inte har sett på många
år. Även mina två bröder med svägerskor hade kommit dit så tiden gick fort innan vi anträdde hemfärden vid 17-tiden på kvällen. Min moster betydde väldigt mycket för mig när jag var liten - det var t.ex. hon som lärde mig att läsa. Det har jag berättat om här.
Min bror Göran stående och min bror Gunnar och jag sittande bredvid hundraåringen.
25 kommentarer:
Vilken trevlig beskrivning! Roligt att se alla släktingarna och vill gärna höra mer om kalaset (men det får jag väl göra på telefon). M&P
Så härligt Ingrid! Jag kan precis se hur du ser ut när vi firar dina hundra år. Lika ungdomlig som din moster.
Passade så bra med fredagstemat den är veckan, allt detta.
Ha en fin helg-kram
Karin
Wow, vad häftigt att bli 100 år och så trevligt att fylla år på självaste Luciadagen! Din moster ser ut som en kunglighet :-). Och hon ser pigg och ungdomlig ut!
Härligt att vara så alert vid den åldern! Den biskopen har jag träffat och poserat ihop med också...
Men du, varför står det en strykbräda mitt på golvet? Var det en present?
Ja, det var verkligen en trevlig vinkling på Luciatemat. Så vacker din moster är!
Hälsningar
Birgitta
Ser hundraåringar ut sådär så kan man ju sjunga Ja må hon leva i hundra år till.
Vilken trevlig tillställning men med "den närmaste släkten" så blir det ett försvarligt gäng med 10 barnbarn ... Och så praktiskt med en krögare i gänget
Vilken fantastisk Luciafirning! Härifrån skallar ett skånskt trefaldigt leve för din moster, den sötaste Lucian i år!
Vilken fin moster! Vilket härligt kalas och charmigt Luciatåg! Jag skulle tro att pianospelandet bidragit till att hålla moster Ulla i så fin form.
Mirren:
Jag ringer...
M&P
PettsKarin:
Haha, jag blir nog inte så gammal. Jag tyckte det var en passande beskrivning av ett luciafirande - två flugor i en smäll som du brukar leverera.
Ha en skön helg och kram från Ingrid
Annika:
Jag tycker att också att min moster är förvånansvärt väl bibehållen för sin ålder. Så var hon ju extra uppsnofsad dagen till ära förstås. Men det kanske beror på att hon alltid (åtminstone när jag har träffat henne) varit så glad och positiv till livet och haft ett så stort socialt nätverk i hela sitt liv.
Kram och god fortsättning på helgen!
Bloggblad:
Jag tyckte det var lite genant att begära att få bli fotad tillsammans med honom - hade ju ingen direkt anledning så att säga:-). Men det var ju rart av honom att inte ha något emot att bli utlagd när jag frågade honom.
Om du tittar på bilden över församlingshemmets stora sal förstår du vitsen med strykbrädan. På den står diaapparaten som hela tiden visade diabilder ur Ullas liv. I det här gänget tager man vad man haver.
I
Birgitta:
Ja, jag tyckte det passade bra - det var ju faktiskt ett litet luciatåg med också.
Min moster har alltid varit söt och i förrgår var hon ju extra snygg också. Tyckte att färgen på klänningen verkligen klädde henne!
Ha en skön fortsättning på helgen!
Ingrid
englundskan:
Det var härligt att höra Ja må hon leva sjungen av denna musikaliska skara - taket lyfte sig! Karins äldsta söner har jag något så när koll på men de yngsta var så små när jag såg dem sist så jag vågade inte skriva namn på honom som stod bredvid Martin. Kanske någon av släktingarna som eventuellt läser det här kan hjälpa mig så jag kan uppdatera.
Ja, en krögare i gänget hade man gärna önskat sig när/om man har ett större kalas.
Ingrid som önskar dig en skön fortsättning på helgen.
Olgakatt:
Måste erkänna att jag blev lite förvånad över det tiofaldiga levet med det utdragna sista hurraet. Har inte varit med om det tidigare.
Ulla tackar nog för det trefaldiga levet också! Håller med dig om att hon var den sötaste lucian i år - det var bara glittret som saknades men det gjorde ju inget eftersom hon själv glittrade i stället.
Ingrid
Karin:
Ja, hon har alltid varit en fantastisk moster - det var ju hon som lärde mig läsa. Jag tror jag berättade det i samband med bokinlägget. Jag var där i sex veckor eftersom min mamma inte ville ha hem mig när jag hade vattenkoppor och då passade hon på att lära mig läsa mitt i allt prästfrujobbet. Hon hade ju själv hand om alla kyrkkaffen hemma i prästgården...
Om du tror att det är pianospelet som har hållit henne i form får jag väl lägga på ett kol där. Penslarna har tagit över intresset på sistone.
Ingrid, som önskar dig en skön fortsättning på helgen.
karin:
Jag har uppdaterat det där med läsningen. Din kommentar påminde mig om det.
Ingrid
Hej Ingrid!
Åh, en så fantastiskt söt och fin moster du har! Det är så roligt att se och höra om så fräscha 100-åringar. Min moster är 92 år och hon är också still going strong!!
Maggan:
Jag tycker också hon är väldigt söt, men så är jag ju partisk. Hon påminner ju så mycket om min mamma som gick bort 2005. Hon blev "bara" 95 år. Roligt med de gamla släktingarna när de är så klara i huvudet som både min mamma var och min moster fortfarande är. Lite besvär med närminnet bara.
Kram!
Vilken fantastisk fest du varit med om! Denna söta rara lilla moster ser ju inte en dag äldre ut än sisådär 85! Otroligt söt och fräsch tom med litet läppstift på munnen. Sååå kvinnlig och fin hon är!
Och du också min vän. Jättefina kläder har du på dig och jag tycker att håret ser väldigt bra ut! Fin frisyr.
Ha det bäst min söta vän.
Kram från Eleonora
Vilket härligt sätt att fira lucia. Och ett hejdundrade sätt att fira en 100-åring. Vilken elegant dam!
Kram!
Eleonora.
Nej, hon är fantastiskt ungdomlig! Och när vi talas vid i telefon får jag försöka komma ihåg att hon är så gammal - hon är med på allt jag berättar och har ganska god koll även på mina barn och barnbarn. Hennes klänning passade henne så bra också - döttrarna hade väl valt den, antar jag.
Den här toppen med glitter och paljetter köpte jag till Mirrens disputationsfest i januari 2009 och jag har bara använt den en gång tidigare sen dess. Sen hörde jag från nobelfesten att det var inne med just sådant glitter, så då tyckte jag att den passade bra här också. Är det hundraårskalas är det! Frisyren trivs jag med trots att MM sörjde när jag klippte mig...
Kram tillbaka från Ingrid
Västmanländskan:
Jag hon är inte bara elegant - hon är väldigt rar och trevlig också. Och alltid glad när jag träffar henne henne eller ringer till henne. Festen började halv två och slutade fem och hon var kvar in i det sista. Men då var hon lite trött...
Kram tillbaka!
Åh så roligt! Härligt att hon verkar vara så pigg och med. Hundra år. Det är riktigt hisnande att tänka på hur mycket en hundraåring hunnit med att uppleva genom livet.
Det skulle vart min mormors 100-årsdag på Lucia, såvida hon inte gått och dött för en herrans massa år sedan. Trodde hon skulle bli en sådan där Stålmormor och leva för alltid. Pigg och alert på alla sätt. Men så fick hon en stroke och sen gick det fort utför. Trettonde december kommer nog alltid ändå betyda någonting mer än bara Lucia...
Hoppas ni får fira fler födelsedagar tillsammans. Men det först efter ni firat en god jul och gott nytt år!
Åsa:
Min moster ser väldigt dåligt, men inte så dåligt att hon inte kan ta sig en promenad ute varje dag. Vi får väl se om det blir fler födelsedagar att fira - hon är dock ganska trött säger hennes dotter.
Hälsningar från Ingrid som hoppas överleva morgondagen :-)!
Skicka en kommentar