måndag 27 januari 2020

1726 En värsting till syster

Nu har det gått fyra dagar sen jag var i Stockholm, ditlockad av Mirren som hade biljetter på sitt Abundoabonnemang till En värsting till syster på Chinateatern. Jag åkte upp i torsdags och på kvällen var Mirren, pojkarna och jag och såg musikalen.


Bilden från nätet. 

Musikalen har gått i snart ett halvår men fortfarande drar den nästan fullt hus. Det var åtminstone fullt på parketten. Jag har läst recensionen i Svenska Dagbladet där man också kan läsa om handlingen och håller helt med recensenten. Det var roligt att höra och se Susanne Reuter live, vilket jag inte gjort förut. Hon är en fin skådespelerska och har en fantastisk röst  som dock lämpar sig bäst för tal enligt min mening.
.



Caspar är pigg och glad före föreställningen.

Caspar och jag satt bredvid varandra på den främre parketten medan Mirren och Casimir hade platser på balkongen på första bänkraden. Eftersom jag är höjdrädd och får ilningar i benen när jag tittar ner tog jag tacksamt emot biljetterna på parketten.

Musikalen gick i ett intensivt fartfyllt tempo under nästan tre timmar med paus emellan. Undrar hur artisterna överhuvudtaget orkar att sjunga och dansa i det här tempot kväll efter kväll? Scendekorationerna och ljussättningen var helt fantastiska men både Caspar och jag var tvungna att hålla för öronen då och då eftersom musiken ibland var öronbedövande - även om orkestern var alldeles utmärkt. (Mirren tyckte det var normal ljudvolym).

Även om Gladys del Pilar och Karl Dyall naturligtvis var magnifika i sina huvudroller var en av höjdpunkterna för mig - vad det gäller det sångliga - Ebba Irestad som den unga nunnan Maria Roberts. Operan kanske blir nästa scen för henne? En annan höjdpunkt var när de tre  gangsterkompisarna dansade och sjöng sitt solonummer. Och så förstås den pampiga och härliga avslutningsdansen där alla nunnorna dansade i paljettklädda dräkter signerade Camilla Thulin.


Bild från applådtacket. Susanne Reuter som abbedissan längst fram med Karl Dyall till vänster i bild.

När föreställningen var slut var klockan nästan halv elva men vi hade lyckan av att ha en privatchaufför som stod och väntade på oss utanför så att vi kom hem ganska snabbt. Dagen därpå åkte jag till Liljevalchs för att se på Vårutställningen. Men den tänker jag skriva om i mitt nästa inlägg.

9 kommentarer:

Karin Eklund sa...

Tack för recensionen av "en värsting till syster". Det var nästan som att vara med om föreställningen. Nästan ;)
Ljudet ska vara så högt att det "slår sönder en" så pass att man blir ett med den fick jag veta när jag var på Mamma Mia för flera år sedan. Trumhinnorna darrar fortfarande vid minnet.
Ha det fint Ingrid!
Hälsar Karin

Ingrid sa...

Så underbart det låter! Den skulle jag också vilja se.
Ha en fin fortsättning på tisdagen!
Kram, Ingrid

Musikanta sa...

PettasKarin:
Tack för din rara kommentar! Jag undrar hur många som kommer att bli lomhörda i framtiden. Det kan i varje fall inte vara nyttigt att ständigt utsättas för så högt ljud som t.ex. dessa artister får göra. Jag skrattar åt att dina trumhinnor fortfarande darrar vid minnet av Mamma Mia. Ungefär som jag känner det också.
Allt gott önskar Ingrid

Musikanta sa...

Ingrid:
Ja, det är en upplevelse att komma till huvudstaden ibland och bli bjuden på musikal eller annat evenemang. Så glad att Mirren fortfarande ringer och överraskar mig ibland. Extra bonus är ju att få vara med barnbarnen också samtidigt.
Hoppas på lite bättre väder i fortsättningen. Men idag gick jag faktiskt en promenad trots att det regnade. Inte så mycket, men dock. Man måste ju ha lite frisk luft i alla fall.
Önskar dig en fin fortsättning på veckan.
Kram från Ingrid

Karin sa...

Tack för fin skildring av musikalen! Det är då för väl att du kommer hit ibland och berättar vad som händer i stan:)

Och så tror jag att vi var på Liljevalchs satidigt! Eller i alla fall samma dag, om du gick dit den 28:e. Ska bli kul att läsa dina synpunkter om utställningen.

Lena i Wales sa...

Vad trevligt ni haft det och dessutom bra musikal.
Önskar dig en trevlig onsdag!

Klimakteriehäxan sa...

Måste nog skaffa ABUNDO. Det blir liksom inte av bara ...

Musikanta sa...

Lena:
Det är alltid roligt att vara med dottern och barnbarnen. Önskar dig en trevlig torsdag!
Ingrid

Musikanta sa...

Aina:
Gör det innan säsongen är över. Det kostar ju "bara" 500 kr/mån för två biljetter. Mindre än vad EN biljett till vår musikal kostade. Sen kommer man ju iväg på evenemang som man kanske aldrig skulle ha gått på annars. Men det gäller att hänga på låset.
Ingrid