Karl Axel Pehrson – en av 1947 års män

En av Karl Axel Pehrssons fantasiblommor - kanske köttätande? På ståndarna sitter små vinbär tycker jag det ser ut som...

På söndagen kom vi äntligen iväg till konstmuséet i Norrköping för att sista dagen se utställningen med Karl Axel Pehrson, en av konstnärerna i gruppen 1947 års män. I den ingick även kvinnan Randi Fisher som jag tidigare skrivit ett inlägg om här. Samlingsutställningen på Galleri Färg och Form fick namnet Ung Konst och innebar ett genombrott för konkretismen i konsten i Sverige.

Den konkreta konsten var abstrakt och geometrisk, mycket förvirrande, eftersom man använde orden abstrakt och konkret som synonymer. Den skulle vara befriad från alla föreställande inslag. Vasilij Kandinsky och Piet Mondrian är bl.a. företrädare för denna konstriktning. Här i Sverige är Otto G. Carlsund den konstnär som man främst förknippar med konkretismen.

Ett tidigt verk av Karl Axel Pehrson i konkretismens anda

Vår trevliga och som vanligt mycket kunniga och inspirerande ciceron, museiintendenten Kerstin, guidade oss genom utställningen och berättade att Karl Axel Pehrson började som konkretist, men utvecklade senare sin konst till mer föreställande motiv. Det är underliga och lite hotfulla fantasilandskap som hänger på väggarna.

Mycket sällsynta blommor i förgrunden - de fick tre klasskamraters namn av en liten pojke, berättar Kerstin.

Vi fick gissa på vad som kanske sticker upp ur vattnet - en noshörning kanske? Något svar gavs inte...

Målningarna är mycket spännande, klickar man bilderna större kan man se detaljer som man inte upptäcker i första hand.

Vid första anblicken kanske man inte ser "åsnekycklingen"...

Ormen i paradiset?

Jag tyckte att man kunde se influenser från Henri Rousseau i hans måleri och det höll Kerstin  med om och även från Matisse – i synnerhet i de målningar som sedan blev mönster till tyger som delfintavlan.

Matisseinspererat konstverk av Karl Axel Pehrson, vilket sedermera blev till tygmönster

Människor förekommer inte alls i målningarna från den här tiden. Däremot kryllar de av reptiler, ödlor eller skalbaggar. Karl Axel Pehrsons nästan maniska intresse för dessa insekter och djur visar sig överallt i hans senare konst. Han hade också själv en jättelik samling av skalbaggar. Så blev det också han som skapade Guldbaggen 1964, det största filmpriset i Sverige.

En av Karl Axel Pehrssons skalbaggar

Prototypen till Guldbaggen

Den slutgiltiga Guldbaggen liknar inte den ursprungliga prototypen särskilt mycket... Bilden hämtad från nätet

En detalj som Kerstin berättade om var att Karl Axel Pehrson var oerhört intresserad av den medeltida konsten, där det ofta finns ett motiv målat med starka färger i förgrunden på tavlorna  och med ett bakomliggande borttonande landskap i fjärran. Exempel på det här nedan.

En sällsynt art av sköldpaddan - piggpaddan, verkar farlig...

Målningarna är fulla av mystik. Här sätter han något som påminner om en buske av  alger i ett fjällandskap...

Några tror att det är Lapporten som målaren har avbildat i bakgrunden, berättar Kerstin...

En mycket speciell art av skalbagge...

Utställningen gav mersmak och på Bokbörsen fick jag tag i den bok som Kerstin visade oss om Axel Pehrson, skriven av Pehr Bjurström. Ska bli spännande att läsa mer om honom. Nästa gång jag kommer till Stockholm ska jag förresten ta tunnelbanan till Gärdets tunnelbanestation och titta på hans målningar där.