Kyligt majbesök i Mälarhöjden.

I måndags åkte jag upp till Mälarhöjden tillsammans med Mirren, som hade haft slutseminarium med sina studenter i Linköping. De små gossarna var naturligtvis vakna när vi kom fram vid halvåttatiden på kvällen och hälsade mamma och mormor med pussar och öppna armar.

På tisdagmorgonen dalade stora snöflingor ner utanför fönstren. Casimir, tre och ett halvt år stod i fönstret och tittade på flingorna och sa spontant: ”Det var det värsta jag har sett”. Inte dåligt att kunna svänga sig med litterära citat i den åldern. Denna gång från ”Vem ska trösta knyttet?” av Tove Jansson när Knyttet biter Mårran i svansen.

Casimir på förskolan med en av favoritdjuren - en spindel - i handen

Sedan vi lämnat barnen på förskolan ägnade jag dagen åt att lära mig skriva på min nya lilla minidator, som jag inte använt särskilt mycket innan. Jag hade gett mig katten på att klara av att skriva utan mus – men det tog sin rundliga tid innan det funkade. Jag tror att kommentaren försvann fyra gånger hos en bloggvän innan jag fick den publicerad…

 Mirren med Casimir och Caspar i famnen på förskolan

Efter att ha hämtat barnen på förskolan på onsdagseftermiddagen åkte Mirren, barnen och jag tunnelbana in till Sankt Eriksplan för att handla skor i en specialaffär för barnskor. Mirren har berättat om den strapatsrika hemfärden här på sin blogg.

På väg för att köpa skor

På torsdagen åkte jag själv in till city för att ta kort på de blommande körsbärsträden i Kungsträdgården som jag hört berättas om. Även om det mesta hade blommat över fanns det några blommor kvar att föreviga.

Lite av körsbärsblommorna i Kungsträdgården fanns kvar i alla fall

Sen promenerade jag till Åhléns för att köpa en rullväska. Jag hittade en snygg ljusblå omedelbart och sedan även en liten svart axelväska, som jag kan stoppa ner i min ryggsäck eftersom man bara får ha ett enda handbagage när man reser med Ryan Air.

Det var 10% på alla varor i varuhuset för klubbmedlemmar, så jag hade lite tur. På hemvägen tappade jag en av mina bästa handskar så det gick jämt ut med rabatten. Jag kan ha den som är kvar som trädgårdshandske, tröstar jag mig med. Allt som allt tog shoppingrundan två timmar inklusive tunnelbaneresorna - det kortaste besök inne i stan jag gjort någonsin...

När jag kom hem till Norrköping med Swebus på torsdagskvällen höll det på att sluta illa eftersom jag inte kände igen min nyköpta rullväska. Jag vidhöll envist för den snälla chauffören att den enda väskan som var kvar i bagageluckan inte var min utan att någon tagit fel - men som tur var öppnade jag den till slut och fick se att det var mina saker som låg i. MM var lite sen så han slapp bevittna uppståndelsen...