Det var då det, den 24 maj 1935 när prinsessan Ingrid fick sin prins Fredrik. "En lycklig familjefest och en glädjedag utan like för Stockholm och hela landet", står det i Husmodern nr 22 1935. Året innan jag föddes... Bilderna går att klicka större.
Ett vackert brudpar fotat av hovfotograf Jaeger - länge fotografen på modet
En av Husmoderns journalister på den tiden, Jules Berman, skriver lyriskt om bröllopet. "Stockholm bar själv bröllopsdräkt med Strömmens glittrande skärp av silverlamé kring sin tunna, ljusgröna lövklänning. Alla blommor doftade, alla fåglar kvittrade och alla människor log. Solen sken över allt med en flödande rikedom som inte den minsta lilla molntapp vågade störa"...
Vilken poetisk beskrivning! Funderar på varför han inte skrev "logo" när han lite senare skrev "folk kommo". Bröllopet skedde som sig bör i Storkyrkan.
Här är bruden med brudnäbbarna fr.v. prinsessorna Astrid och Ragnhild och greve Gustaf Bernadotte av Wisborg.
Nu tar jag några dagars bloggpaus för att åka upp till Mirrfamiljen och hälsa på barnbarnen. Återkommer lagom till fredagstemat. Hej så länge!
18 kommentarer:
log eller logo - jag tror att man vid den tiden började lätta på pluraländelse på verben. I mors och far brev från början av 40-talet blandar de friskt.
Hoppas att du får en riktigt trevlig vistelse hos Mirrfamiljen!
Kungliga bröllop har nog i alla tider fascinerat många, även om jag har lite svårt att förstå varför. :)
Dåligt översatta böcker från den tiden blandade friskt - liksom i artiklar. Det gick nog fort som 17 när man skrev för brödfödan. Man talade ju inte så längre - men ville man inte plita dit alla pluraländelser i sina krior, var man fortfarande tvungen att ange i början av uppsatsen att man avsåg att inte göra det.
Margaretha
som önskar dig en
trevlig bloggpaus
Så intressant inlägg... och vackert! Det är verkligen något speciellt med bröllop det hör liksom våren till. Bruden är så vacker med sin ljuvliga klänning! Tänk att man nästan alltid tänker att det där är nog den vackraste klänningen man har sett ;-)
Ingela i Åhus
Vad trevligt att träffa ännu en Ölandsälskare! Välkommen till min blogg.
Kerstin
Bloggblad:
När jag gick i flickskolan i slutet av 40-talet fick vi skriva vilket vi ville, bara vi var konsekventa. Men jag tyckte att fingo och gingo lät konstigt, så jag skrev alltid uppsatser utan pluraländelser på verbet. Men 1935 trodde jag att man var tvungen att konsekvent skriva pluraländelser. Det var därför jag reagerade. Din pappas och mammas brev var väl av senare datum, eller?
Ailas:
Det är väl inte konstigare än att folk gillar att då på teater, läsa böcker eller att titta på såpor om rika människor. En flykt från verkligheten en liten stund.
Sen vill man ju kunna var med i viktiga diskussioner efteråt på bloggen och FB, som t.ex. om Kates brudklänning, som jag tydligen var den enda som tyckte var ganska tråkig och smaklös...
Maargaretha:
Jag känner igen mig när det gäller uppsatserna! Det var ju avsevärt större skillnad på skrift- och talspråk på den tiden. Man fick ju aldrig börja en mening med "och" t.ex.
Ingrid, som håller på att lära sig hantera sin lilla nya laptop, som är så känslig att kommentarerna idenligen försvinner.
Ingela:
Hej Ingela i Ahus och varmt välkommen till min blogg! Jag har läst litet om dig på din blogg och ser att vi har en hel del gemensamt.
Du tycker om sång óch musik, gillar Barbra Streisand och Ted Gärdestad och några filmer som jag också blivit berörd av.
Framför allt är du ju också specialpedagog som jag var innan jag blev pensionerad - så vi har väl en del erfarenheter tillsammans...
Åhus har jag bara åkt förbi, så det är också roligt att få lite till livs därifrån!
Jag lägger gärna till dig i min blogglista om du inte har något emot det.
Musikanta som bloggar från ett snöigt Mälarhöjden.
Kerstin:
Roligt att jag får vara din bloggvän - åker förmodligen ner till Öland tillsammans med Mirrfamiljen KH-helgen som förra året - en underbar helg med alla fåglar och blommor...
Jag lägger till dig i min blogglista.
Ingrid
Så de gifte sig i Stockholm? Annars kunde man tro att en kronprins (för det var han väl?) skulle gifta sig i sin egen huvudstad och att bruden fick ta sig dit? Så brukade det väl vara?
Hoppas du har det trevligt hos Mirrfamiljen och de små Mirrarna!
Kramar!
Ja, det var verkligen poetiskt och vackert skrivet.
Hoppas att du har det mkt, mkt mysigt hos Mirrarna!
Kram!
Marianne:
Har inte tänkt på det faktiskt. Men de följde tydligen den gamla traditionen att det var brudens föräldrar som anordnade bröllopet.
Jag har det jätteskönt med Mirren och barnbarnen - som just nu är på dagis.
Kramar från Ingrid, som just nu håller på att lära sig skriva på sin nya lilla muslösa minilaptop som är ovanligt svårflörtad. Tur att Mirren finns till hands som hjälper mig när jag fastnat...
Annika:
Just nu är småmirrarna på dagis så Mirren och jag har det lugnt och skönt. Jag försöker skriva på min nya lilla dator - som du kan läsa ovan i kommentaren hos Marianne -vilket inte är det allra lättaste när man inte är van vid muslöst. Men jag har upptäckt att man kan använda piltangenterna en hel del i alla fall!
Kramar från Ingrid
Hoppas du får det gott hos Mirren och inte bara jobb med pojkarna. Men du ska veta att du gör en insats för din goa flicka - hon kan behöva koppla ifrån litet från de små vildbasarna. Synd att det är så kallt ute, kanske blir det ingen sandlådelek då? Något som annars kan sysselsätta små killar en god stund.
Sköt om dig och Mirren. Kram till er båda!
Eleonora:
Tyvärr är jag inte till någon särskild hjälp för Mirren med barnen - har svårt att bära och lyfta dem när det behövs.
Idag har vi i alla fall åkt dubbelvagn på tunnelbana från dagis till Sankt Eriksplan (med byte vid Slussen) och köpt skor i en specialaffär för barnskor. inte lätt att manöverera en dubbelbarnvagn med två hungriga och trötta små pojkar i, i rusningstrafiken på tunnelbanan. Som dessutom helst vill springa åt var sitt håll...
Kramar från Ingrid.
Skicka en kommentar