Några av mina bloggvänner har meddelat mig att de inte kan kommentera på min blogg utan att sidan försvinner sedan de tryckt på "Publicera" i kommentarsrutan.Mirren tipsade mig om att gå till "Inställningar" och ta bort de krångliga bokstäverna i kommentarsfältet. Nu har jag gjort det och hon har ingen svårighet att kommentera längre.
Igår försökte jag själv kommentera hos Miss Gillette, skrev in krångelbokstäverna som vanligt och tryckte på "Publicera". Då kom bokstäverna tillbaka igen med en uppmaning att skriva om dessa. När jag gjort det fyra gånger gav jag upp. Kanske missen kan fixa det på samma sätt som jag har gjort?
För övrigt var det "bara" femton minusgrader i morse när jag vaknade. Tjugoen i går! Det går åt rätt håll...
10 kommentarer:
Inga problem att kommentera för min del – varken nu eller tidigare.
Det sägs att det är en värmebölja på väg i slutet av veckan. Bara sju - åtta minusgrader...
Gomidda Musikanta! Nu ska vi se om jag kan kommentera hos dig. Tacksam att jag slipper de där bokstäverna som jag brukar ha väldeliga problem med otydliga, snea och vinga.
Skitkallt här också, men termometern visa -6 grader. Vitt även i Åhus nu!
Hälsningar från Ingela i Åhus
Nej, inga problem att kommentera för mig heller.
Hos dem som har bokstäver får man ibland göra flera försök, men till sist brukar det lyckas...
Jag har tagit bort mina bokstäver också, men glöm inte att kolla in i ditt "spam-filter" ibland, där brukar det samlas en hel del spam-kommentarer som gärna uppkommer hos oss som inte har verifiering.
Kram!
Karin E:
Tur det :-)!Låter härligt med värmeböljan - fast det var faktiskt inte mer än -7 grader här och strålande solsken mitt på dagen.
Ingrid som var ute och promenerade i tights,termobyxor och dunjacka och blev riktigt varm.
Ingela:
Det är väl inte så vanligt att snön ligger kvar i Åhus, antar jag. Minus 6-7 grader är ganska uthärdligt om det inte blåser, tycker jag.
Det var nog krångelbokstäverna det berodde på att det inte gick att kommentera. Mirren sa också att det inte var någon konst nu.
Hälsningar Ingrid
Annika:
Tack för tipset att kolla spamen. Det har jag aldrig behövt att göra förut. Jag tror att bokstäverna kom till på bloggen av sig själv när jag bytte dator. Jag har själv aldrig kryssat för den rutan och jag hade inga bokstäver tidigare.
Kram tillbaka!
Jag har hittills inte haft några problem att kommentera hos dig.
Datorer lever ett eget liv har jag kommit underfund men. Och rätt vad det är - är dom snälla och samarbetsvilliga igen.
Kram från Eleonora
Eleonora:
Nej, det är många som lyckas utan några problem. Men varken Mirren eller Olgakatt kunde göra det för ett tag sen, men sen jag tog bort bokstäverna gick det bra för Mirren i alla fall.
Kram från Ingrid
Hej! Jag fann ett litet metallmärke från Stråkenlägret 1949 som jag var med på, gick in och sökte på nätet och så dök din blogg upp. Jag gick i Vasastadens Kommunala Flickskola i Stockholm. Vår gymnastiklärarinna var scoutledare och vår grupp hette A1 och där var Hagaprinsessorna med.Nu måste jag leta efter fler minnen från den tiden. Jag var med och paraderade vid Folke Bernadottes begravning.Det var väldigt sorgligt. Var har jag bilderna drifrån? Startade en blogg för några år sedan,men så hände det så mycket i mitt liv att jag helt glömde bort den,nu får jag försöka igen.Mvh Barbro.
Evabarbro:
Så roligt att höra av dig! Vi måste väl vara ungefär lika gamla :-). Jag gick också i flickskolan, men i Norrköping. Hos oss var det min älskade musiklärare som var scoutledare. Jag kommer inte ihåg vad vår grupp hette, men när du skriver så har jag ett svagt minne av att någon av prinsessorna var med på halmslöjden som jag inte gillade.
Jag fick inte bli patrulledare så efter det lägret svalnade intresset för scouting. Kanske efter att jag varit med och sjungit i "Scoutkören" som startades av min musiklärare. Vi var i Stockholm och sjöng på en teater någonstans där både Sibylla och alla prinsessorna var med - säkert någon konferens för scoutledare från hela världen.Sibylla hade en grön kappa och prinsessorna brandgula, som man sa på den tiden. Alla likadana. Jag var mycket avundsjuk... Sven-Bertil Taube var väl i femtonårsåldern då och spelade gitarr efter det att vi sjungit. Hade helt glömt bort det innan du skrev kommentaren.
Hör gärna av dig igen! Gärna per mejl.
Skicka en kommentar