onsdag 23 juli 2014

966 Utflykt till Äspholm

Igår, den tjugoandra juli, firade vi vår trettioåttonde bröllopsdag, Kent och jag. Min son Kalle med sambon Anne-sofie, som just nu tillbringar några veckor av sin semester på vårt sommarställe ute på Äspholm i Sankt Anna skärgård, hade bjudit ut oss under dagen.


Mitt och mina bröders sommarställe som Kalle och Anne-sofie disponerar under två veckor. Fotot taget då min bror Gunnar fyllde 70 tidigare i sommar. Det är han som står på bryggan och väntar på sina gäster. (Bilderna går att klicka större.)

Kalle hämtade oss vid bryggan vid Vrångö för vidarebefordran med båt ut till ön. Där bjöd Anne-sofie på fika innan vi åkte på utflykt till den lilla ön Alskär, som är en av de vackraste platser jag vet i Sankt Anna skärgård. Den ligger lite längre ut mot havsbandet där växtligheten är något kargare än längre in. Även om det finns stora ogenomträngliga björnbärssnår mitt på ön.


På väg till Alskär. Torkan har gjort att många av träden har vissna löv. Samtidigt är det ju väldigt vackert med de olika färgerna på träden.

Där har vi en liten favoritvik dit vi ofta brukade åka i mitt tidigare liv, när mina två äldsta barn var små. Men jag tror nog att det var närmare tio år sedan Kent och jag var där senast. Det var lika vackert som jag minns det därute - vädret var för övrigt helt underbart och varmt. Jag noterade till min stora sorg att det inte var lika lätt att hoppa ur båten och skutta upp för klipporna som förr om åren, men med lite hjälp gick det bra.


Anne-sofie och Kalle har lagt till med sin båt på läsidan där vi brukar. Igår var det kav lugnt så det hade egentligen inte någon betydelse var vi la till.


Den vackra lilla viken på andra sidan berget. Här går det inte att lägga till eftersom det är ganska grunt. Det var här vi brukade bada när mina äldsta barn var små.


Saft att dricka i värmen. Kent tog bilden. Hunden Nella gillade att bada.


Paret som firade sin trettioåttonde bröllopsdag.


Utsikten bakom oss.


Den lilla gölen på berget var precis lika grön som på bilden. Fantastiska färger tillsammans! Det blir nog en målning i någon form framöver...


Kalle och Anne-sofie.

Efter att ha varit därute några timmar åkte vi tillbaka till sommarhuset där vi passade på att bada medan Anne-sofie och Kalle gjorde i ordning den något försenade lunchen som bestod av Kalles kokta, nyfångade gädda med pepparrot och smörsås med hackat ägg. Vi låg länge i vattnet som var uppemot 22-23 grader varmt - mycket ovanligt för att vara på östkusten.


Kent tog bilden på oss vid lunchbordet uppifrån stora sommarhusets veranda. Anne-sofies son Oscar sitter närmast Kalle och mitt emot sitter kompisen Christoffer som också var med hela tiden.

Efter den goda lunchen gick vi upp till våra egna små hus som ligger längre upp i backen. Eftersom vi inte har varit därute mer än mycket sporadiskt de senaste tio åren har växtligheten mer eller mindre tagit över och mängder av träd och sly har vuxit upp omkring de små husen.


Det är en rejäl backe att ta sig uppför, i synnerhet när man måste bära upp all mat och annat som man behöver för sin vistelse på ön. Närmaste affär är Sanden dit det väl är mer än en mil sedan man tagit sig till Vrångö med båt.


Ett av våra egna små hus där naturen har tagit över trädgården. Men det ska bli roligt att se hur det kommer att se ut där efter den här veckan när Kalle och Anne-sofie har gått löst på träd och sly med yxa och sekatör. Kent tog bilden.

Kalle och Ann-sofie har röjt och sågat ner träd under veckan, så det såg nästan ut som förr i tiden runtomkring huset. Det här fotot tog vi vid 70-årsfesten tidigare i sommar. Dessutom har hon städat det lilla huset så det luktade fräscht och gott och inte ett spår av mögel längre. Får detta strävsamma par vara därute under en längre tid kommer husen säkert att bli i samma skick som tidigare eller förhoppningsvis ännu bättre.

Efter fika hos brorsonen Lars med fru Tove, som också har ett sommarhus i anslutning till vårt stora gemensamma, blev det konsert där. Det var Lars och Toves tvillingar, Niki och Sigge, som svarade för denna. Hemfärden gick med vår egen båt, som Kalle och Anne-sofie skrapat och städat så den sken och blänkte. Motorn, som inte heller använts på säkert tio år, gick också igång utan mankemang. En fin och härlig bröllopsdag att minnas!


Niki spelar Do Re Mi med andäktigt lyssnande gammelfaster på första parkett. Kent tog även denna bild.

19 kommentarer:

Eleonora sa...

Vilken otroligt vacker och fin dag ni har haft med era kära och vädret ser ut att ha varit toppen. Så snyggt par dom är Kalle och hans sambo!!

Tänk att ni kämpat på i 38 år - det är strongt tycker jag. Ni är verkligen ett rart litet par.

Fortsatt skön sommar önskar jag er. Stor varm kram från
Eleonora

Anna/notonmusic sa...

Vilken härlig beskrivning av en härlig dag, grattis till de 38 åren! Och vilket sommarparadis med vattnet, naturen och alla små husen!

Musikanta sa...

Eleonora:
Ja, jag har fått tillbaka min gamla glada Kalle...
Vi känner varandra väl vid det här laget - skulle nog ha svårt att klara mig utan Kent.

Jag längtar efter lite svalare väder, 30 grader i skuggan är för varmt för mig. Har svårt att sova på natten för värmens skull.

Stor och varm (puh) kram tillbaka.

Musikanta sa...

Anna:
Ja, det är ett paradis när det är sådana här varma och härliga dagar. Men när det regnar dagar i sträck är det inte så kul att vara ute på en ö.
Ingrid

Första året i Hjo sa...

Underbar plats i skärgården! Och ännu bättre med sådant sommarväder. 38 år är en lång tid - grattis! Vi är inte riktigt där än.

Veiken sa...

Grattis till er båda lite i efterskott, till 38 år!
Det verkar vara ett fantastiskt fint paradis ni har därute i skärgården. Bilderna är otroligt fina och njutbara för mig som inte har varit där! Kram

Karin sa...

Vilka vackra bilder från en fantastisk miljö! Och vad underbart att nästa generation tar nya tag!

Musikanta sa...

Hans:
Den går fortare än du tror! Tiden alltså. Jag hade verkligen tur med det vackra vädret eftersom jag var på jakt efter motiv att måla.
Ingrid

Musikanta sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Musikanta sa...

Karin:
Du är den första som kommenterat det - att det är härligt när nästa generation tar över.

Som du förstår är jag inte särskilt intresserad av att trava upp och ner för backen till våra hus med alla kassar eller annat. Dessutom bor vi ju på landet året om även om det inte är tio meter till vattnet.
Öland med barnbarnen drar mer...
Ingrid

Pettas sa...

Ni har verkligen ett litet eget paradis på jorden och stort grattis till alla 38 år ni har varit gifta!

kram

Monet sa...

Åh så vackra bilder från St Anna. Mina farföräldrar hade sommarhus vid vattnet i Arkösund och stor segelbåt så redan som liten har jag varit i denna skärgård. När vi senare bodde i Norrköping hyrde vi i St Anna under många år och var ute på precis sådana öar med sina vikar som du visar. Senare var min dåvarande man och jag med de tre barnen ockdå där, seglade från Stockholms skärgård ner till de rosa klipphällarna. Min pappa drunknade i Bråviken när jag var femton år i en seglingsolycka så det har tyvärr påverkat min bild. Men vackert är det!

Gunnel sa...

Grattis efterskott! Vilken härlig plats ni firade er bröllopsdag på. Varma kramar.

Gunnel sa...

Grattis efterskott! Vilken härlig plats ni firade er bröllopsdag på. Varma kramar.

Veiken sa...

Jag blir glad när jag kommer in här och ser din header! Varmt och skönt har vi, men nu är det snart slut! Ha det jättebäst i denna underbara sommar! Kram från Solveig

Musikanta sa...

Pettas:
Ja då, när det inte regnar. Då finns det inte så mycket att göra därute. Vi fiskar inte och vi solar inte och man kan inte bada mer än ett par gånger per dag.
Det är därför jag föredrar Öland där man kan åka på utflykt när det är dåligt väder. På en ö sitter man där man sitter...
Kram

Musikanta sa...

Monet_
Så otroligt tragiskt att höra om din pappa. Men Östersjön är lynnig - från att vara kav lugnt kan det blåsa upp direkta stormbyar.

Jag förstår att du trots allt har många ljusa minnen från din barndom. Skulle vara kul att veta vilket hus dina farföräldrar bodde i i Arkösund. Jag är ju ofta därute genom min spelningar.
Kram

Musikanta sa...

Gunnel:
Jag platsen kunde inte vara bättre vald och inte heller vädret! Det är inte alltid att det sammanfaller:-).
Varma kramar tillbaka

Musikanta sa...

Solveig:
Tack för att du på ett så utomordentligt taktfullt sätt upplyste mig om att jag kallade dig för något annat än Solveig i föregående kommentar. Ibland händer det att jag får någon sorts black-out när det gäller namn - åldern?

Stor kram tillbaka från Ingrid som lovar att inte ska skriva fel förnamn fler gånger!