onsdag 29 juni 2016

1296 Midsommardagen i Folkparken i Norrköping

Midsommardagens eftermiddag tillbringade Kent och jag tillsammans med Mirren och de tre yngsta barnbarnen i Folkparken i Norrköping. Målet var lekparken där med plaskpoolen. (När jag var liten hette det plaskdamm.)


Casimir, Clarissa och Caspar har på sig sina halmhattar från Astrid Lindgrens värld där de tillbringat midsommaraftonen. (Bilderna går att klicka större.)

Det var riksdagsmannen och chefen för Skandinaviska kreditAB tillika stadsfullmäktiges ordförande, John Philipson, som hade föreslagit att det skulle anläggas en park på Drags fabrikers ägor i nordvästra delen av Norrköping. Han själv skulle bekosta parkanläggningen medan staden sedan skulle stå för driftskostnaderna.

Philipson ansåg att industriarbetarna behövde avkoppling och rekreation den enda dagen i veckan de var lediga. De fattiga textilarbetarna hade inte råd att åka ut på landet med tåg eller ångbåt så denna park skulle gagna familjerna och avhålla familjefäderna från att gå på krogen och supa på söndagen. Det skulle dessutom främja arbetsmoralen i fabrikerna så arbetarna kunde producera mer i yllefabrikerna. Här kan man läsa mer om Folkparken i Norrköping.




Målet för dagen var den stora plaskpoolen där vi sedan hade picknick.

Folkparken är på hela 20 hektar och anlades i stil med den romantiska engelska parken med stora gräsytor och slingrande gångar. Det planterades ovanliga trädsorter från tyska och svenska plantskolor. Där fanns också en paviljong och en ravin. Parken ligger i anslutning till Norra kyrkogården och Himmelstalunds kapell och fortsätter ner mot Motala Ström och Åbackarna som jag skrivit ett inlägg om tidigare. 


När Casimir drar igång veven rör sig skulpturen och rasslar. Mustascherna går upp och ner också liksom armar och ben. I bakgrunden ses Kent med picknickkorgen.

För att det inte skulle bli bus och fylleri i parken anställdes en parkvakt som höll reda på söndagsfamiljerna och såg till att de efterlevde alla de ordningsregler som man satte upp. Jag har hittat dessa hos Simo Trkulja som skrivit en magisteruppsats om Folkparken i Norrköping. Det är en mycket intressant läsning som ger lite andra aspekter på bakgrunden till anläggningen av parken än de gängse positiva. (Tyvärr går det inte att länka till den men man hittar den om man googlar på John Philipson, Norrköpings Folkpark 1893-1985 DIVA.) John Philipson ligger för övrigt begravd på Mosaiska kyrkogården, som också ligger i anslutning till parken.

Förslag till Ordningsregler för Norrköpings Nordvästra stadspark 9 april 1895

1. Enär Nordvästra stadsparken är upplåten till allmänhetens gagn och trefnad, torde den samma få vara innesluten i dess välvilliga hägn och omvårdnad.
2. Vid parkens begagnande bör allt, hvad till god ordning hör, iakttagas.
3. Växande träd och buskar bör aktas och skyddas.
4. Enär fåglarna med sin sång i hög grad öka behaget af parkens begagnande, bör allmänheten söka afstyra och förhindra allt jagande och fångande af fåglar.
5. Allt osnyggande förbjudes. Papperslappar, glas, äggskal och dylikt få icke kvarlämnas på marken utan böra läggas i därtill utställda holkar.
6. Högljuddhet, buller och kortspel få icke förekomma i parken. Störande musik äger parkvakt, polis eller tillsyningsman att förbjuda.
7. När begrafningar förekomma å griftegården, bör vederbörlig stillhet iakttagas. Under det sådana pågå, är en hvit flagga hissad å griftegården.
8. Inga politiska eller religiösa offentliga tal eller demonstrationer få förekomma i parken.
9. Försäljning av öl och porter i parken är under alla förhållanden förbjuden.
10. Alla föreskrifter, hvilka i enlighet med dessa ordningsregler gifvas av parkvakt, polis eller tillsyningsman, skola utan gensägelse åtlydas.






Mirren har just tagit ett kort på oss. Vi hade tur som hittade en bänk att sitta på, Kent och jag.



Genom att förbjuda "politiska eller religiösa offentliga tal eller demonstrationer" gjorde man det svårare för arbetarna att organisera sig. Parken har heller inte använts för politisk propaganda. Sedan 40-talet är Folkparken dock platsen för det årliga valborgsmässofirandet som brukar dra till sig mycket folk.


Clarissa, Casimir och Caspar i plaskpoolen.


Trots att det är precis två år emellan barnen - de fyllerår  2, 5 och 8 juli - leker de väldigt bra tillsammans. De fick också vänner efter en stund.

Vi var i Folkparken närmare tre timmar, av vilka barnen badade i poolen under minst två och en halv. Allt emellanåt gick de upp för att hoppa sig varma på den stora hoppmattan. Sen i poolen igen. Vädret var underbart och de stora lövträden skänkte en välbehövlig skugga.

Min reflektion för dagen var att det inte längre är stadens industriarbetare som utnyttjar parken utan mestadels våra nya svenskar och jag skänker en tacksamhetens tanke till John Philipson som skapade denna underbara utflyktsplats mitt i stan.

14 kommentarer:

Bloggblad sa...

När jag var barn på 50-talet plaskade jag ofta i den poolen. Sen var det badförbud under många år, troligen för att man insåg att vattnet kanske blev lortigt? Roligt att de har öppnat den för plask och lek igen.

Min mormor bodde i närheten från 1925 till 1965. Gjuterigatan, mitt emot Marielundsskolan.

Musikanta sa...

Bloggblad:
Det var fantastiskt att se hur kul ungarna hade det där. Casimir var lite skeptisk till en början eftersom det inte var något djupt vatten men efter någon minut hade han lika roligt som alla andra. Det fanns också väldigt gott om små gummibåtar etc. så inget barn behövde vara utan. Enda smolket i glädjebägaren var att några familjer grillade och att röken låg på åt vårt håll. Men man får väl vänja sig.
Kul för dig att uppleva gamla minnen!

Ingrid sa...

Så roligt att se barnen i sina halmhattar. Vi har haft några till salu på Kupan i Klintehamn, halmhattar alltså, och det är många småflickor som varit inne och provat dem, men ingen har fallit för dem ännu.
Så trevligt att det finna en pool där barnen kan få bada. Det behövs när det är så här varmt.
Ha det fortsatt sommarskönt!
Kram, Ingrid

Musikanta sa...

Ingrdi:
De är väldigt stolta över sina hattar så jag förstår inte varför inte barnen på Gotland har fallit för dem. Men det kanske var många som hade sådana på sig när de firade midsommar i Astrid Lindgrens värld.
De här dagarna är de enda på året som jag önskar att vi hade haft en egen pool. Fast det var nog roligare för barnen med lite kompisar.
Ha det gott du också!
Kram från Ingrid

Gerd ♥ sa...

Det var mycket glädje och sommar i de korten!
Härligt!
Kram, Gerd

Musikanta sa...

Gerd:
Tack för din rara kommentar!
Kram tillbaka från Ingrid

Tredje året i Hjo sa...

"5. Allt osnyggande förbjudes". Snygg park med andra ord.

Anna/notonmusic sa...

Åh vad mycket härlig lek! Här hemma är det också de nya svenskarna som rör sig ute flitigast om sommarkvällarna och i parkerna tror jag. Trevligt tycker jag.

Ditte sa...

Tack för ett trevligt besök här i Folkparken och med bra fakta som kompement. Här har jag tillbringat tid med döttrarna när de var små för deras farmor bodde sedan 1946 först i Åby och från 1980 inne i Norrköping. Basöker i Folkparken blev många och även baden i plaskdammen.
Jag förstår av både bilderna och texten att ni hade trevliga timmar i Folkparken.
Och en extra bra sak med parken är att det är kostnadsfritt (Antar att dte fortfarande är så...)
Kram!

Musikanta sa...

Hans:
Det är faktiskt ovanligt rent och snyggt i parken trots avsaknaden av parkvakt.
Ingrid

Musikanta sa...

anna:
Skönt för de som är kvar i stan under sommaren att ha någonstans att ta vägen med barnen. Mycket trevligt och stillsamt - inget stök och ingen alkohol vad jag kunde se.
Ingrid

Musikanta sa...

Ditte:
Ja, det är helt gratis som de flesta lekparker är vad jag känner till. Det är ju bara en plaskdamm här och ingen vanlig pool, men ungarna har lika roligt för det.
Kul att veta att du har många minnen härifrån.
Kram tillbaka från Ingrid

Klimakteriehäxan sa...

Ser härligt ut!

Veiken sa...

Underbart! Plats och tid för rekreation som alla kan ta del av är guld värt!
Varför måste vi hela tiden ta in nya ord i vårt språk. Det är en fin plaskdamm och inget annat, sa Käringen mot Strömmen. Det är Barbro Alving och jag! :) Kram