onsdag 13 december 2017

1507 Månadens illustratör december 2017 - Hans Arnold

1986 års upplaga av Tomtar och Troll och som jag nyligen hittade i min bokhylla, är helt och hållet illustrerad av Hans Arnold. Det var han som övertog uppgiften att illustrera Tomtar och Troll efter Einar Norelius som avlidit året innan. En händelse som ser ut som en tanke eftersom jag valde den sistnämnde för precis ett år sen. Här kan man läsa det inlägget.


Tomtar och Troll 1986 med illustrationer av Hans Arnold. (Bilderna går att klicka större.)

Den här upplagan av Tomtar och Troll måste alltså ha varit den första i den långa rad av dessa böcker som Hans Arnold medverkade som illustratör i. Han är för övrigt enastående produktiv när man läser om allt som han skapade. Bland annat som illustratör dags- och veckotidningar, som omslagstecknare till serietidningar, som trickfilmanimtör och som scenograf för Kungliga Operan. Stor uppmärksamhet fick han när han designade skivomslaget till ABBA:s Greatst Hits. Många av hans bilder hittar man här, men de som jag visar här nedan har jag inte bland alla dessa.

Hans Arnold föddes 1925 i Schweiz och kom 1947 till Sverige. Ett genombrott som skräcktecknare fick han när han skrämde slag på läsarna med sina illustrationer av "Veckans chock" i Veckorevyn 1954. Men även om människor främst kanske förknippar honom med diverse monster har han gjort många fina bilder av barn och troll som är ganska snälla och gulliga. Sara Teleman som skrev en artikel i Fokus om honom när han gått bort 2010 tror att hans skräckfigurer kan ha sitt ursprung i upplevelser i barndomen. Det kan man läsa om här.

Bilderna till det här inlägget har jag valt bilder från två sagor i Tomtar och Troll från 1985. Först ut är En kruka av guld av Eric Hellberg. Den handlar om Eric Emanuel som är med sin mamma på Irland där hon ska träffa Patrick som hon är kär i. Eric avskyr Patrick och vill bara att mamma och han ska fortsätta att vara ensamma. De sover i en båt som Patrick äger och på kvällen kommer en liten pyssling och väcker Eric. Han ber Eric att hjälpa honom att hitta en skatt och som belöning lovar han honom att han ska se till att mamma tröttnar på Patrick.

Pysslingen kan förstås trolla och här rider de båda på en åsna som han trollat fram.


Efter diverse förvecklingar hittar Eric krukan med guldet som pysslingen letat efter och allt slutar lyckligt. D.v.s. Eric får behålla sin mamma för sig själv eftersom hon inte vill följa med Patrick ut på sjön till andra länder.

Nästa saga är faktiskt skriven av Einar Norelius - När trollet Piff flyttade. Det är en rolig historia om den gamla murkna stubben som plötsligt fick ont i huvudet och inte visste vad det berodde på. Efter att ha frågat allehanda djur kom plötsligt räven fram till att det var en sork som hade byggt bo där. Men det visade sig vara trollet Piff som byggt sig ett hem med tre rum och kök i stubben vilket förorsakade huvudvärken.


Räven stannade kvar vid stubben för att få sig en sork men ut kom ett litet troll i stället. 

Piff går på promenad och träffar en groda. Han vill gärna se vad som finns på andra sidan bäcken och får därför sätta sig upp på grodan som tar ett stort skutt över till andra sidan.


Grodan ger sig iväg och efter en stund går Piff vidare och hittar en fin flugsvamp som det ser ut att bo någon i. När han ringer på dörrklockan kommer det lilla trollet Paff och öppnar. Händelsevis är det en lägenhet ledig på andra våningen där Piff kan bo. Och så kom det sig att Piff fick en ny bostad i den finaste svampen i skogen. Till den murkna stubben som hade blivit bra från huvudvärken så fort Piff hade gått ut, vände han aldrig tillbaka.


"Och vet ni varför flugsvampen inte fick ont i huvudet av alla sina hyresgäster? Jo, flugsvampen hade visserligen en stor och grann hatt - men något huvud hade den inte. Hatten satt direkt på foten. Det står i alla läroböcker om svampar."


Bild på Hans Arnold från artikeln i Fokus - länk ovan.


Bilden på skivomslaget hittade jag på nätet. Länk ovan. 

7 kommentarer:

Ronny sa...

Jag minns signaturen "ARNOLD" under de mörka, skrämmande bilderna i Veckorevyn. Mina föräldrar hade inte tidningen själva, men mamma fick väl en bunt av någon väninna och det måste ha varit 54-60-tal och jag, kanske i tioårsåldern? Illustrationerna var så kusliga att jag begärligt bläddrade igenom varenda tidning för att leta upp "Veckans chock"! De var ju förstås också så välgjorda (vackra trots de hemska scenarierna) att jag som barn fascinerades. Läste novellerna gjorde jag aldrig.
Sedan förändrade han stilen. Han blev ju också äldre, mognare kanske och fick ett mer drivet manér. (Eller var det jag som blev vuxnare och förändrades?) De riktigt gamla illustrationerna från Veckans chock har jag inte lyckats hitta på nätet. De kanske inte ens finns kvar i världen?
Hans Arnolds skicklighet och konstnärliga särart står förstås utom all diskussion.
Fint och intressant inlägg! :)
/Ronny

Pettas sa...

Jag minns Arnold på samma sätt som Ronny, från bilderna i Vecko Revyn. Tant Lilly i grannhuset kom med tidningen till oss, vi hade den inte själva vi heller. Jag fascinerades av mångfalden, allt spännande man kunde upptäcka i hans bilder men blev också lite skrämd av dem.
Tomtar och troll är mycket gulligare verk av honom.
Tack Ingrid för djupdykningen i detta konstfulla inlägg.
<3
Karin

Gunnel sa...

Det är exakt samma för mig. Jag minns teckningarna i Vecko Revyn. Han lyckades alltid få in så mycket små detaljer i sina bilder. Varje mm var fylld. Påminner lite om Sven Nordkvists Pettson och Findusböcker. Bra när sagoböcker är så detaljrika, för då fångar de barnens intresse. Jag minns också att jag alltid läste de där skråckhistorierna, så deckarlusten väcktes tidigt. Kram

Musikanta sa...

Ronny:
Jag visste ingenting om "Veckans chock" förrän i går när jag googlade på honom. Veckorevyn var en tidning som aldrig förkom (fick förekomma) i mitt föräldrahem. Det gick bra med Allers och Röster i Radio men sen var det stopp. Jag kom ihåg att jag aldrig förstod varför.
Jag har i alla fall googlat och fått fram den här länken. http://dagensbok.com/2007/06/04/hans-arnold-veckans-chock-250-illustrationer-fran-aren-1954-1979/ Boken är tydligen slut överallt tyvärr. Men jag har reserverat den på mitt bibliotek. Dessutom hittade jag en bok med hans illustrationer för 35 kr på Tradera :-).
Ingrid

Musikanta sa...

PettasKarin:
Tack för din rara kommentar och roligt att du gillade inlägget. Som sagt, Veckorevyn fanns inte i mitt hem när jag växte upp. Så därför missade jag de här skräckhistorierna. Men nu ska jag ta igen det eftersom jag har reserverat boken på bibblan. Den är slut från förlaget för länge sen. Bilderna i Tomtar och Troll blir man ju inte skräckslagen av :-).
Kram

Musikanta sa...

Gunnel:
Jag har egentligen aldrig tänkt på hur fina illustrationerna är förrän jag tittade lite mer noggrant på dem. De är helt fantastiska med alla sina blommor och blad och som du skriver varje liten vrå av bilden är full med detaljer. Ska bli spännande att läsa boken tillsammans med barnbarnen - åtminstone det yngsta
Kram tillbaka

Musikanta sa...

Ronny:
Jag har just lånat hem boken från biblioteket - ska läsa den med spänning :-). Köpte en barnbok - Allikin - på Tradera för en struntsumma. Helt makalösa illustrationer. Jag får nog göra ett inlägg till så småningom. Jag undrar bara hur lång tid han måste haft på sig för att göra dessa. Men det är väl samma andas barn som Lars Lerin. De kan ju inte göra mycket annat i livet än att rita och måla...
Ingrid