torsdag 12 april 2018

1552 Narbonne med den berömda katedralen

Eftersom Kent och jag skulle åka hem till Sverige redan på tisdagen medan Anna och Jörgen stannade ytterligare några dagar, var vi tvungna att bli skjutsade till flygplatsen i Bezier med bilen som Jörgen hade hyrt.

Då hade Jörgen redan hemma kommit på den utmärkta idén att vi skulle sova över i Narbonne på ett hotell på måndagen och på så vis ha tid att gå runt och titta i Narbonne och även besöka den berömda katedralen Saint-Juste et Saint-Pasteur.


La Cathédrale Saint-Juste et Saint-Pasteur i Narbonne. (Bilderna går att klicka större.)


Många gargoyles - droppnäsor på svenska - stack ut från katedralens fasad. Det är hemska, groteska figurer, ofta i form av djur, som man trodde skulle skrämma bort onda andar. De användes framför allt för att leda bort regnvatten från taket. En intressant blogg som berättar mer om dessa droppnäsor hittade jag här.



Här är gargoylerna hemska hundar.

Narbonne ligger bara 4-5 mil från Bezier. Staden anlades redan 118 f. Kr. av romarna. På den tiden låg Narbonne vid Medelhavet och utgjorde en viktig hamn. Numera är det ca en och en halv mil till stranden, Narbonne Plage.

Katedralen visade sig vara ett enormt byggnadsverk som påbörjades 1272 och fortfarande inte är färdigbyggt. Men man avslutade byggnationen 1340 eftersom man hade brist på sten. Så det är bara koret, sidoskeppen sakristian och innergården som är färdigbyggda.  Hade man fullföljt byggandet hade katedralen blivit den största i Frankrike. Fortfarande är det en av de högsta katedralerna i landet. Det är ett under att den del som aldrig blev färdigbyggd har fått stå kvar genom århundradena.

En annan anledning till att byggnadsplanerna gick om intet tror man var att staden förlorade sin betydelse som hamnstad på grund av att havet drog sig tillbaka och att pesten härjade på 1300-talet.





Den del av katedralen som aldrig blev färdigbyggd.




Vårt hotell La Résidence låg bara ett kvarter från katedralen och torget med alla sina affärer och restauranger. Jag var väldigt tacksam över att inte behöva gå så långt eftersom jag för första gången i mitt liv fått ischias. Så varje steg jag tog gjorde ont.

Väl inne i katedralen blev man överväldigad av hur jättelik den var och hur högt valven sträckte sig. Man undrar hur ett sådant byggnadsverk är möjligt utan moderna tekniska hjälpmedel. Inga säkerhetsanordningar fanns det väl heller inte för dem som jobbade med bygget på den tiden. Säkert var det många som föll från träställningarna ner till en säker död.


Valven är 40 m höga.


Fantastiska fönster med glasmålningar.





Koret i katedralen.


Den imponerande orgeln. Jag, som har anlag för svindel, är tacksam över att aldrig behövt spela på den.

Efter att vi vandrat runt i denna jättekatedral någon timma var det skönt med en liten paus på ett café. Den här gången blev det öl för min och Jörgens del och rosévin för Anna och Kent.


När vi hade vilat oss en stund gick vi gågatan ner till torget. Där fanns en annan sevärdhet bevarad från romartiden, nämligen en bit av Via Domitia, en väg som romarna hade anlagt samtidigt med staden och som förenade Spanien med Italien.


Torget i Narbonne.


Det kan inte ha varit lätt för hästarna att trava på den här vägen med sina stora och oregelbundna stenar.


Man fick vara försiktig när man skulle kliva över stenarn.


Här är en gammal stentavla som visar en del av Via Domitias sträckning.


En del av den gamla stadsmuren.

Här kan man läsa tidigare inlägg om vårt besök i Limoux och Carcassonne.

Påsk i Limoux 2018
Påskdagen i Limoux med antikmarknad.

8 kommentarer:

Pettas sa...

Tack igen för en trevlig guidning!
Droppnäsorna känner jag igen från något reportage men
jag har aldrig sett sådana i verkligheten.
Spännande utsmyckning, kanske inte så vacker
men det var ju det som var meningen.
Hoppas din ischias blev bra, att du inte behöver dras med den ännu!
Vårliga hälsningar! <3
Karin

Maggan sa...

Intressant att läsa om Narbonne och den väldiga katedralen. Min väninna Annica och jag var där för några år sedan över dagen, men nu fick jag ännu mer information av dig, Ha det gott!

Ingrid sa...

Tänk så de kunde bygga då på 1300-talet. Hur bar de sig åt? De hade minsann inga kranar som kunde baxa upp allt byggmaterial så högt upp. Inte undra på att det tog lång tid och över huvud taget inte blev färdigt. Våra kyrkor här på Gotland är ju byggda under ungefär samma tid, men de är ju inte alls så stora, men stora nog för att man kan förundras över hur de bar sig åt.
Ha en fin helg!
Kram, Ingrid

Ditte sa...

Vad trevligt att ni kombinerade hemresan med Narbonne. En härlig stad som jag besökt flera gånger. (Läste även franska här någre veckor en sommar.) Katedralen är verkligen vacker och fint att ni hade god tid att se den. Tack för guidningen. Inser att jag glömt mycket av det jag hade kunnat om den.
De fina bilderna hjälpte mig också minnas.
Kram!

Musikanta sa...

PettasKarin:
Det lär finnas många berömda gargoyler på Notre Dame i Paris. Dem tänkte jag väl inte på när jag var där 1995.
Min ischias är mycket bättre - känner lite av den när jag ska somna. Så förhoppningsvis går det över helt så småningom. Jag är ju inte van att inte kunna gå så det var en ny upplevelse som inte var så rolig.
Varma hälsningar tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

Maggan:
Då måste du väl ha varit inne i katedralen - den är ju ett landmärke som man inte kan missa. Åtminstone inte när man som vi bodde ett kvarter därifrån.
Önskar dig en skön helg.
Kram från Ingrid

Musikanta sa...

Ingrid:
Enligt Jörgen som är i byggbranschen reste de träställningar allteftersom bygget pågick. Med block och talja fick de upp de tunga stenarna. Men visst förundras man. Och, som sagt, det tog många år innan katedralen var färdigbyggd. I det här fallet blev den ju aldrig riktigt färdig.
Önskar dig också en fin och skön helg.
Kram från Ingrid

Musikanta sa...

Ditte:
Varmt tack för din uppskattande kommentar och roligt att jag fick dig att minnas din vistelse i Narbonne.
Kram tillbaka från Ingrid