Målarburken har stått på sin hylla sen dess och jag har tittat på den ibland under årens lopp och tänkt att jag nog skulle måla ledningarna någon gång. Vädret måste stämma, det fick ju inte regna. Inte heller fick det vara för kallt. Men det som gjorde att jag dragit mig för detta projekt var att det inte bara var att måla på färgen hur som helst.
Så här har entrén till vårt hus sett ut åtminstone de senaste tio åren. (Bilderna går att klicka större.)
Min trevlige granne Tommy hade nämligen upplyst mig om, när jag förde det på tal med honom en gång, att det inte gick att måla direkt på de blanka plastskalen utan att man först måste sandpappra dem för att färgen skulle ta. Tack Tommy, bra att jag fick reda på det så jag slapp att misslyckas redan från början. Så åren gick utan någon målning eftersom jag tyckte det verkade jobbigt att sandpappra.
Men så var det en fotoutmaning i våras där ordet var UTANFÖR. Och där la jag ut ett foto av huset från entrén och där jag berättade att jag tänkt att eventuellt måla ledningen i sommar. En av kommentatorerna till blogginlägget tyckte att ledningen till värmepumparna kunde vara "mer diskret". Mycket finkänsligt sagt :-). Men det fick mig att starkt fundera på att verkligen ta itu med mitt målarprojekt.
Några av plastskalen till ledningarna redo att börja målas efter intensiv sandpappring.
Häromdagen tog jag ner målarburken från hyllan där den stått i alla år och till min stora förvåning var färgen helt OK. Så nu kunde jag inte skylla på att den inte gick att använda heller. Först började jag med plaströret vid grovingången och jag tyckte det blev väldigt snyggt. Men då stod jag utomhus och sandpapprade och målade och tyckte det var jobbigt.
Färdigmålat, nu ska färgen bara torka.
Min praktiske make Kent förstod inte varför jag inte tog loss plastskalet från ledningen och satte mig vid bordet på innergården i stället och sandpapprade och målade. Han hjälpte mig att få loss alla delar och sen var det bara att sätta igång. Att sitta och sandpappra var ingen match och vädret de senaste dagarna har varigt fantastiskt varm och soligt så färgen torkade på nolltid.
Tänk att lite färg kan göra så mycket. Tack Kajsa Lisa för att du fick igång mig!
Tyvärr kunde jag inte måla allt färdigt som löper utmed marken eftersom vår vinstock är i vägen. Det sista får bli till nästa vår innan den börjar växa igen och efter vi klippt ner den. Förhoppningsvis håller sig färgen tills dess - jag har satt på locket extra ordentligt.
10 kommentarer:
Det blev fint! Men eftersom jag målat både skåp och dörrar, dass och murstockar de senaste två somrarna, så svimmar jag inte av hänförelse. Jag målar inte för att det är kul utan för att det aldrig blir gjort annars... min medpensionärs åsikt om det mesta är att det duger som det är.
Fint resultat och efteråt är det en bra känsla att man äntligen fick projektet genomfört. Jag känner igen mig.
Ha en fin söndag !
Men o så duktigt av dig - även om det nu tog lång tid från. beslut till verkställt!!
Sträck på dig. Det ser jättefint ut!!
Sommarkram
Bloggblad:
Nej, när man ser alla andra som fixar och målar om och reparerar stup i kvarten är det givetvis inte särskilt anmärkningsvärt att måla om lite ledningar. Det gick dessutom ganska fort när jag väl hade fått loss plastskalen. Men för mig, som gått och dragit på den här målningen i mer än fem år kändes det härligt att äntligen få rumpan ur vagnen. Så härligt att jag var tvungen att dela med mig på bloggen :-).
Marie:
Ja, en sten föll från mitt bröst! :-) Önskar dig en fortsatt skön söndag!
Ingrid
Eleonora:
Ja, det tog sannerligen lång tid att komma till skott. Jag är inte säker på att fem år räcker. Konstigt att färgen gick att använda. Det är bra med lite push från bloggvänner ibland.
Kramar tillbaka från Ingrid
Bra jobbat, det blev ju jättefint!
Hoppas att du har en skön söndag.
Kram, Ingrid
Det är verkligen otroligt vad lite färg kan göra! Det blev ju superbra!
Ingrid:
Ja det känns skönt att ha det gjort så här i efterhand. Fick blodad tand så jag tog itu med ännu ett projekt som jag haft länge i åtanke (kanske ett halvår minst) nämligen att göra ren ugnen. Det behövdes!
Kram tillbaka från Ingrid
Helén:
Skönt att äntligen få det gjort. Det var ju inte så besvärligt som jag trodde. Och det är en klar förändring till det bättre.
Ingrid
Skicka en kommentar