Det har gått ett och ett halvt år sedan jag senast träffade min äldsta dotter och hennes familj. Men eftersom både Kent och jag har fått våra två covidsprutor för flera veckor sedan, vågade Anna, Jörgen, barnbarnet Johan med fästmön Cissi äntligen komma och hälsa på. Det passade så bra också med tanke på att Kent fyllde år på lördagen.
Det blev ett fint kalas med lasagne som jag lagat och med jättegod tårta som Johan köpt som efterrätt. Kent fick en flaska Calvados av Anna och Jörgen och som påminde om gamla tider i Limoux.
Johan och födelsedagsbarnet.
Cissis och Johans två chivavor var däremot lugna och snälla och poserade gärna framför kameran.
Cissi och Johan med var sin hund. Jag är glad över att lasagnen blev så lyckad och både räckte och blev över.
Det var väldigt roligt att träffa Cissi och Johan i ett mindre sammanhang och att kunna prata och diskutera i lugn och ro. För det mesta har vi setts i större sammanhang med mycket folk och då hardet varit svårt att få en pratstund med någon av ungdomarna.
Johan går ut från KTH i juni och Cissi har en termin kvar på sin lärarutbildning. De är fina, rara och duktiga ungdomar. Johan håller på med programmering så han fixade något på Kents dator som var fel på en sekund. (Det finns många olika hål att stoppa sladdar i på datorn som bekant.)
Tiden gick fort och snart var det dags att åka hem till Tullinge med stora husbilen. Stackars Asta hade fått sitta inlåst där medan vi tog ett avslutande familjefoto utanför huset. Hela familjen hade tillbringat fredagskvällen i Trosa och övernattat där, därav husbilen.
8 kommentarer:
Vad roligt för er att få träffas! Det var en ljuvlig dag igår. Det kanske var sommaren som passerade lite snabbt i år. Jag tror att vädret är i maskopi med coronan ”nu ska vi ge dom! Dedäringa människorna som tror att de bestäm er allt”
Jag kan tänka mig att det kändes gott att få träffa ungdomarna och umgås under gemytliga former. Vi får hoppas att det här eländet tar en ände någon gång så att livet kan få återgå till det normala igen. Jag börjar känna mig som en riktig eremit.
Ha en fin vårvecka!
Kram, Ingrid
Bloggblad:
Ja, det var ju härligt väder som beställt! Så roligt också att få träffa ungdomarna. Trots att det var så länge sen vi sågs var det som igår. Jörgen hade fått några nya grå hårstrån, enda skillnaden.
Ingrid:
För mig gör inte coronan så stor skillnad i mitt liv, jag är ju inte ensam. Men visst hoppas jag att detta karantänsliv kommer att ta slut så man kan komma ut och träffa lite folk igen.
Önskar dig också en fin och härlig vecka!
Kram tillbaka från Ingrid
Det börjar bli som förr igen - att man kan träffas på ett "normalt" sätt med att sitta inomhus och ha trevligt. Perfekt med denna premiär på din mans födelsedag:-)
Perfekt även med husbil! Då kan man ju göra en avstickare och övernatta på ett trevligt ställe:-)
Oh, vad skönt att få träffa familjen och grattis till maken i efterskott!
Skön helg!
BP:
Ja, äntligen. Har man husbil så behöver man ju inte heller sova över hos dem man gästar. Nu ville de åka hem eftersom de hade varit på utflykt och sovit över i bilen kvällen innan.
Ingrid som önskar dig en skön helg!
Lena i Wales:
Jag ska hälsa Kent! :-)
Önskar dig en skön fortsatt helg!
Ingrid
Skicka en kommentar