tisdag 8 april 2008

"Du/du, Din/din, Dig/dig" och "lite/t"

Ibland när jag får brev och mail, i synnerhet från mina jämngamla kvinnliga vänner, skriver man konsekvent "Du, Dig" och "Din" i brevet eller mailet. Jag gjorde det också tills häromdagen, då Mirren påpekade för mig att så skriver man inte längre. Hon disputerar snart vid universitet och skriver väldigt många artiklar och även brev i sin dagliga tillvaro.

MM (Musikantamaken) jobbar på en myndighet och där skriver man heller inte dessa pronomen med stor bokstav vare sig det är ett formellt eller informellt brev eller mail.

När det gäller kommentarerna i bloggarna skriver de flesta "du, din" och "dig", men några håller fast vid den gamla stavningen med stor bokstav i början av dessa ord. Anledningen att jag vill veta vad som egentligen gäller är att det känns lite/t fånigt att skriva annorlunda i sitt svar på ett brev än i det man fått.

När det gäller "lite/t" är det också diskutabelt. Mirren påpekade att jag skrev fel när jag skrev "litet kaffe". Det skulle heta "lite", tyckte hon. "Jamen, du skriver ju inte "mycke" kaffe", sa jag. Nej, sa hon, men det är skillnad. Det är det ju inte alls i och för sig. Jag tycker fortfarande att det känns lite dumt att skriva "lite" utan "t" på slutet. Bör påpekas att Mirren är 41 år yngre än jag.

Vad säger alla duktiga språkmänniskor som jag träffar på webben? Jag har köpt en bok som heter "Språkriktighetsboken" men hittar inget där. (Jag har inte läst igenom den än förstås, bara bläddrat i den).

11 kommentarer:

Ö-Helena sa...

När det gäller "lite" så var det den primära formen redan i förra upplagan av Svenska Akademiens ordlista. (Kanske ännu tidigare - jag hinner inte leta fram några äldre upplagor just nu.) "Litet" finns med som sekundär form, d.v.s. det är också godkänt men rekommenderas inte.

Bloggblad sa...

Jag är för ung för att ha lärt in lite med t på slutet.

Vad gäller "du/Du" så har jag lärt mig genom bokliga studier att man skriver med litet d. Även när man menar Gud. Det senare har jag från högsta ort. Alltså inte från Gud personligen, men från en fil.dr. i litteratur som sitter med som språkgranskare i psalmbokskommittén.

Räcker det?

Bloggblad sa...

Hallå! Jag vill ha bilder från konserten framifrån!!!!

Hörde du Översättarhelena i radion nyssens? P1

Anita sa...

Ville bara hälsa på :-) Tänker inte ha några åsikter vad gäller det svenska språket... efter 30 år utomlands. Men vill i alla fall säja att jag verkligen avundas dej din kommande resa till Italien!! Dit vill jag åka!

Musikanta sa...

ö-helena: Tack för din upplysande kommentar. Det hade naturligtvis varit bra att titta i SAOL innan jag skrev inlägget.

Nu slog jag upp "mycke" också och fann till min stora förvåning att det kunde man använda till vardags (även i skriftspråket förmodar jag). Det hade jag aldrig kunnat ana.

Bloggblad: Bra att jag fick reda på hur det är med Du/du. Kan man skriva "du" till Gud i brev så borde man även kunna göra det till äldre damer i vänkretsen. Även om dom skriver Du till Dig.

MM har skickat korten till dig.

Anita: Roligt att du hälsar på ibland. Ja, nu börjar jag få resfeber. I synnerhet som det snöar utanför fönstret. Hoppas bara på åtminstone några soldagar så att man än en gång kan få se det azurblå Medelhavet...

Marskatten sa...

Vad gäller stavningen av Lite/t är jag kanske för ung (förhoppningsvis!) för att ha upplevt att man säger litet kaffe, men däremot tycker jag man säger mycket kaffe!
Mycke i skriftspråk, det känns fel...
I jobbet, i korrespondens med personer av dignitet, eller annan betydelse, framförallt utomlands, skriver jag ofta personliga pronomen med D eller N.

Musikanta sa...

Marskatten: Jag skulle aldrig kunna tänka mig att skriva "mycke" kaffe - men det går tydligen i vardagligt språk enligt SAOL.

ö-helena: Jag skulle vilja höra din/Din åsikt om att skriva "du" med versal i början.

Ö-Helena sa...

Jag tycker alltid det är enklast att bara följa de regler som finns (inte för att slippa tänka själv utan för att få mer tid över för att tänka på roligare saker!) så jag hänvisar väl helt enkelt till Svenska språknämndens skrivregler, § 128, där det står:
- Skriv alltid du med liten bokstav.
- Skriv alltid Ni med stor bokstav.

Musikanta sa...

ö-helena: Tack snälla rara du för upplysningen. Ska införskaffa de nyaste skrivreglerna å det snaraste.

Det har väl skett en del ändringar sedan mina gamla skrivregler gavs ut för så där 35 år sedan antar jag.

Marianne sa...

Ja, du har ju redan fått så många kloka kommentarer så egentligen har jag inte mycket att tillägga.

Men jag ska göra det i alla fall: I de böcker jag översätter och som utspelar sig i Turkiet skriver jag alltid 'ni' även när det är tilltal till en person. Orsaken är att man använder samma artighetsnivåer i turkiskan som i franskan, och det innebär att det blir väldigt många 'ni' i texten. Hade jag skrivit 'Ni' överallt hade det stört eftersom versaler "skriker" mer än gemena. Så man kan bända lite medvetet på reglerna ibland också ...

Musikanta sa...

Marianne: Tack för din kommentar. Anledningen till att man bör skriva Ni med stor bokstav är väl för att särskilja det från "ni" =
2:a person plural.

Om man skriver "Vad tycker ni om det?", vet man ju inte om frågan är riktad till en eller flera personer. Fast för det mesta framgår det väl av sammanhanget.