måndag 15 juni 2009

Sång och dans på Söderköpings gator och torg


Det lettiska folkdanslaget underhåller Söderköpingsborna på Hagatorget (alla bilder går att klicka större)

Att blogga inger mig lite av den känsla som jag hade när jag var frilansande lokalreporter för Söderköpingssidan i NT under fem år i början av 1990-talet. I synnerhet under den veckan som jag var ensam lokalreporter när de ordinarie journalisterna hade semester. Då skulle man själv hitta på något att skriva om varje dag och ta foton förstås. Det blev några reportage bl.a. från ett konfirmandläger och från friluftsbadet tror jag. Jag besökte också en kattkennel, men det artikeln kom aldrig in i tidningen…

Därför tänkte jag faktiskt först på min blogg när jag fick se den stora annonsen i tidningen om ”Dans på Söderköpings gator och torg” under lördagen. Ett program med en lettisk dansgrupp verkade särskilt intressant. Det hade varit något att dokumentera då det begav sig!

Bugg på Skönbergagatan

MM, som inte är särskilt intresserad av marknader eller liknande lovade, efter en stunds övertalning, att följa med Trots att vädret var mulet och lite kylslaget var det massor av folk överallt i vår lilla stad. Den lilla affärsgatan i centrum var avstängd för trafik och där träffade vi på den första dansgruppen som buggade friskt till någon rocklåt mitt på gatan – härligt!


Kjolarna flyger i den lettiska folkdansen

Den lettiska danstruppen skulle uppträda på Hagatorget klockan tolv och vi sällade oss till de hundratals andra förväntansfulla åskådarna som stod packade runt torget. Letterna, i sina vackra folkdräkter, bjöd på en suverän show, med mycket dans och med många humoristiska inslag. Jag välsignade bloggen; hade jag inte haft den i åtanke, hade jag med all sannolikhet inte kommit iväg på detta evenemang.

Lite smisk av björkriset kan karlarna behöva ibland

Min favorit bland herrarna - är han inte läcker?

Det var inte bara de lettiska folkdansarnas skicklighet som imponerade, utan också deras uppenbara glädje i danserna. Den söta lettiskan, som var konferencier, talade dessutom utmärkt svenska. Hon berättade att letterna var ett folk som sjöng och dansade ända sen de gick på dagis.

Den söta konferencieren - MM:s favorit


Vilken lycka - här är hon ju!

På Storgatan spelade Söderköpings egna gatumusikanter gamla slagdängor och på Rådhustorget var det full rulle med par som dansade jitterbugg till svängig rockmusik. När vi stått där och tittat en stund började MM bli kaffesugen och då gav vi oss iväg hem från allt ståhej trots att det hade fanns ännu mer musik och dans på uppe vid kanalen.

Gatumusikantorkestern spelar på Storgatan

En hel del folk hade samlats på Rådhustorget


Det buggades friskt på Rådhustorget

7 kommentarer:

Marianne sa...

Så trevligt med sådana tillställningar! Och mycket folk men inte FÖR mycket folk, utan man kan ta sig fram och se och vara med. Jätteroligt. Och vilken tur vi har att du har bloggen och att du plockar fram reportersjälen, det tackar vi hjärtligt för!

Kramar!

Musikanta sa...

Marianne:
Underbart med internet! Här sitter jag många hundra mil bort vid min dator och där sitter du samtidigt och skriver på din....
Det går t.o.m. fortare än att ringa!
Hoppas att allting är bra med dig och den värsta stormen har bedarrat!

Ja, det var en härligt upplevelse att se de här fantastiska dansarna. Man är ju van vid de svenska folkdansarna som ju också är duktiga, men som sällan bjuder på något roligt, som att dansa och hålla varandra i fötterna i en lång rad eller dra upp kjolarna på flickorna...
Stor kram/M

Mia sa...

Vilket härligt inlägg! Kul att man kan uppleva saker som man annars inte hade tänkt på tack vare bloggen! Dansen ser verkligen imponerande ut. Ha en bra dag!

Bloggblad sa...

Letterna såg jag för två år sen - då var de på Rådhustorget, på gatan utanför, och de lyfte från marken flera gånger. Lite skillnad från den svenska tung-i-gumpen-folkdansen.

Synd att jag inte var hemma.

P.S. Det var på min sons konfaläger du var...

I många år stod jag med min damkör vid Wallbergska gården och sjöng - det var hur kul som helst. Mycket publik... sen drog vi ner det till att bara sjunga några låtar ihop med gatumusikorkestern, men sen tappade jag stinget, gick inte att hålla ihop kören för en gång om året.

Musikanta sa...

Bloggblad:
Jag tror att jag var med och lyssnade något år på din kör, men det var innan jag började blogga.

Jag var helt fascinerad av dessa duktiga dansare, att de bara orkade hålla det tempot i en halvtimme är beundransvärt!

Men jag har ju hört någon kör från Balticum sjunga så jag vet ju att de är urduktiga när det gäller sång och musik och även dans tydligen...

Marskatten sa...

Vilket underbart inlägg och så fint du har fångat dansens glädje!

Jag har en folkdräkt som jag ärvt av min mamma.
I många år hade jag den på midsommarafton, den liknar faktiskt lite de lettiska flickornas klänningar. Tyvärr har den krympt i garderoben...ulltyg du vet...krymper jämt.

Musikanta sa...

Marskatten:
Tack för snälla ord! Det värmer!

Det är konstigt vad kläder krymper nu för tiden. Hos mig är det inte bara yllekläderna utan nu senast stretchjeansen som jag trodde jag skulle ha på mig när jag skulle ut på äventyr med Swebus...

Får väl ta ett tag med pointstabellen efter midsommarhelgen.

Trevlig midsommarhelg önskar jag dig!
Varma kramar/M