Jag minns inte att jag lekte särskilt mycket när jag var liten. Däremot ritade jag ständigt och klippte och klistrade. Min mamma hade köpt en rulle med vitt omslagspapper som aldrig tog slut och färgkritor och pennor hade vi aldrig brist på.
Färgpennor från hedborg.wordpress.com/ Bilderna går att klicka större
Jag lärde mig läsa tidigt så när jag var i sjuårsåldern var det sagoböckerna som tog upp den mesta tiden när jag inte var i skolan.
Men det är klart att jag måste ha lekt också, som andra barn. Jag bestämde alltid i alla lekar, kommer jag ihåg. Var alltid mamma när vi lekte mamma, pappa, barn eller polis när vi lekte polis och tjuv. Eller lärare när vi lekte skola…
Bild från nätet: gamlabonader.sePå somrarna lekte vi indianer och vita. Jag slukade indianböcker under en period och min bror och jag förfärdigade pilbågar och pilar, mockasiner och koger. Sen smög vi på kompisarna med tomahawken i högsta hugg. Jag visste inte vad ”skalpera” innebar, så det gjorde vi aldrig. Men det kunde hända att vi band varandra vid något träd och dansade krigsdans runtomkring.
Leka indianer, gammal bild från nätetMin bästa sommarvän och jag ordnade cirkus för föräldrarna. Hon och jag var akrobater – väninnan kunde gå ner i spagat och jag kunde stå på händer och hjula. Syskonen fick vara hästar och andra djur och springa runt i manegen.
Bilden från bloggen helahuvetstormar.blogg.seUnder kriget (det andra som min nio år yngre MM brukar påpeka) lekte vi mycket i min pappas stora Chevrolet, som stod parkerad utan hjul i ladan på vårt sommarställe. Den och höet i ladan var utmärkta gömställen när vi lekte kurragömma. Den leken tröttnade vi aldrig på.
Chevrolet 1946, bild från nätetNär jag blev lite äldre och var på ”skutt” som party hette på den tiden, var det mörk- och blinkleken och ryska posten som gällde. Ryska posten gick väl an, det var för det mesta famntag eller klapp som utdelades.
Ryska posten från lekbanken.idrott.fiBlinkleken fasade jag för eftersom jag är närsynt och inte såg när någon blinkade åt mig och jag skulle ge mig iväg från den stol jag satt på. Glasögon var inte att tänka på! Min kavaljer bakom mig brukade då ge mig en mild knuff i ryggen och väsa ”Lasse” eller ”Göran” som många hette då. Eller, om han var förtjust i mig, höll han fast mig i ett stadigt grepp…
22 kommentarer:
Det är så roligt att läsa om lekarna som vi lekte som barn; nu har jag skrivit mitt fredagstema, men visst känns det som om man kunde göra en version till när man bli påmind av andra om deras lekar som också var mina lekar. Man var uppfinningsrik på den tiden, säkert nu också, men på ett annat sätt.
Tack för trevligt inlägg.
Kramar
Karin
Trots att det skiljer flera decennier på din och min ålder, musikanta, har vi ändå lekt samma lekar. Det är rätt häftigt. Och barna leker dem än. Man kan kanske tycka att det är väldigt fantasilöst att det är samma gamla saker man ägnar sig åt, men det kanske är som med dramatiken där det brukar heta att det bara finns sju grundteman som alla historier är variationer på (för lekarna är ju inte helt identiska över tid och geografi). Det kanske finns ett visst antal fantasiföreställningar som människan behöver leva ut/leva sig in i?
Pettas:
Jag har just läst ditt inlägg - jättefint och riktigt poetiskt! Rekommenderas till alla som läser här!
Det är lustigt i alla fall att jag aldrig någonsin kommer ihåg att jag hade tråkigt - trots frånvaron av film och TV!
Kram från Ingrid
Miss Gillette:
Kul att få reda på att det anses bara finnas sju grundteman inom dramatiken, visserligen med variationer, men i alla fall. Kärlek, svartsjuka, maktgalenskap, girighet - kanske helt enkelt de sju dödssynderna eller?
Så är det väl också med lekarna att det inte finns så många. Mina lekar - med undantag av indianlekarna - var ju mycket snälla och lugna. Hade varit roligt om någon kille hade hoppat på temat. De lekte ju ibland helt andra lekar än vi tjejer...
Miss Gillette:
Kul att få reda på att det anses bara finnas sju grundteman inom dramatiken, visserligen med variationer, men i alla fall. Kärlek, svartsjuka, maktgalenskap, girighet - kanske helt enkelt de sju dödssynderna eller?
Så är det väl också med lekarna att det inte finns så många. Mina lekar - med undantag av indianlekarna - var ju mycket snälla och lugna. Hade varit roligt om någon kille hade hoppat på temat. De lekte ju ibland helt andra lekar än vi tjejer...
musikanta: Vet faktiskt inte vilka de sju grundberättelserna är, men det är något mer komplicerat än dödssynderna.
Jag lekte mycket med killar när jag var liten, bodde i ett barnrikt område där alla sprang omkring och lajade ihop. Det fanns skogplättar nära, där hängde man mycket och byggde kojor, gömde skatter och den typen av lekar.
Men som du själv säger i själva postningen: mycket som man gjorde, både ensam och i flock, kunde knappast kallas för lek. Man ... hängde, bara. Man _var_. Frågan som man ställde till varann var: "Ska vi va'?"
Mer exakt kan det knappast sägas.
Jag håller med Pettas, när man läser era andras inlägg blir man påmind om lekar man lekte, och har glömt bort.
Underbart kul!
Ritade gjorde jag också! Jättemkt.
Förstår att du fasade för blinkleken ;-)
Kram!!
Jag känner också igen de flesta av lekarna, men indianköret stod nog brorsan för.
Tur att vi inte (pga åldersskäl) kunde leka med varandra, för jag skulle förstås också vara fröken och mamma... Kanske en bra träning? Nu är jag båda delarna.
Har du hört om egoisten som ville vara brudgum på varje bröllop, och liket på varje begravning?
Blinkleken känner jag nog inte igen, annars var det nog ungefär samma lekar. Och affär. Vi lekte ofta affär.
Det är kul att tänka på alla dessa gamla lekar, så många olika världar man kunde gå in i. Nu gör man det bara genom att se en film eller läsa en bok, då "lajvade" man, som det heter nu för tiden när vuxna leker : ) (Jag gör alltså inte det, men jag kom att tänka på det.)
Kram!
Miss Gillette:
Mycket tänkvärd och klok
kommentar från den klarsynta missen! Jag gillade också killar bättre än tjejer när jag var liten (och även när jag blev större). Fast nu på gamla dar är det mest tjejer som gäller!
Annika:
Jag föredrog mörkleken för där hörde man ju vad folk sa. "Min fru är bra men Jockes är bättre..."
Kramar!
Bloggblad:
Var får du dina hemska historier ifrån? Jag kunde ju ha varit pappa och rektor i så fall... Några barn hade vi i alla fall inte haft!
Marianne:
Då måste jag förklara! Flickorna sitter snällt på stolar i en ring och pojkarna står bakom med händerna på ryggen. En stol är tom med en pojke bakom.
När någon pojke blinkar ska flickan rusa upp och ge sig av till den blinkande och om pojken bakom stolen vill behålla henne måste han slå armarna om henne. Annars kan han ju lätt bli av med henne.
Ibland stod flickorna bakom och blinkade i stället. Kanske nåt att tänka på till nästa kalas...
Kramar!
Här lär jag mig nya lekar hela tiden! Blinkleken har jag inte lekt.
Så bra att ni lät bli att skalpera varandra när ni lekte indianer.
Hihi! Ja, indianer och vita lekte vi med och band fast varandra med hopprep :-) Och just ja, att rita och måla var ju bland det bästa som fanns!!!
Det där med att du inte minns att du lekte så mycket stämmer nog inte - du kom ju på en massa roliga lekar! Och visst är det så att när man läser andras inlägg så minns man plötsligt en massa...Jag läste också för jämnan, var en riktig bokslukare, men ritade nog inte lika gärna, kan fortfarande inte dra ett rakt streck.
Vad mycket du kom ihåg! Själv koncentrerade jag mig på några leksaker och utgick från dem kan man säga. Men jag läste och ritade ganska mycket också, fast mer i målarböcker tror jag, dvs inte från tomt papper. Indianer och vita lekte jag nog aldrig men Ryska posten var ju en klassiker på "festerna"! Vi hade sommarstuga när jag var 7-13 år och där brukade jag hjälpa grannen bonden och då ingick såklart lek på höskullen!
Kram!
Jätteroligt att läsa allas teman den här veckan. Blinkleken lekte vi också, och tidningsleken - som ju faktiskt gick ut på samma sätt.
Ojoj, man kommer ihåg fler och fler lekar när man tittar runt hos alla.
Måste försöka komma ihåg så att jag kan lära ut till eleverna i skolan! :D
Jätteroligt att läsa om dina lekar och visst känner jag igen dem också.
:-)
Kram från Lisbeth
Olgakatt:
Visst var det tur att ingen blev skalperad :-)! Trevligt tema du kom på!
Lotta:
Hej och välkomment till min blogg! Jag håller med dig om att det var ett trevligt tema att skriva om! Jag hoppade också rep och i skolan bollade vi varje rast mot någon vägg. Jag kunde bolla med tre bollar som mest...
Ingabritt:
Det där med "rakt streck" är intressant. Jag kände en arkitekt en gång som sa att de som var duktiga att rita just var duktiga på att dra raka streck! Han kunde verkligen det - både lodrätt och vågrätt, utan linjal förstås...
Anna, Fair and True:
Det där med lek på höskullen får väl dagens barn aldrig någonsin uppleva, antar jag. Finns väl inget hö annat än i vit plast. Förutom att hoppa ner i höet kunde man leka kurragömma där också.
Kram tillbaka!
Fröken Anki:
Hej och välkommen till min blogg. Jag har varit inne hos dig och läst - inte hunnit kommentera än - men skulle vilja veta lite mer om vem du är. Jag förstår att du är lärare - i en svensk skola, eller?
Lisbeth:
Välkommen hit igen. Det var ett tag sen du skrev i bloggen. Du finns ju på facebook i alla fall. Jag känner igen de flesta lekar utom Barbie - den dockan fanns ju inte när jag var liten!
Kram tillbaka från Ingrid
Fröken Anki:
Hej och välkommen till min blogg. Jag har varit inne hos dig och läst - inte hunnit kommentera än - men skulle vilja veta lite mer om vem du är. Jag förstår att du är lärare - i en svensk skola, eller?
Lisbeth:
Välkommen hit igen. Det var ett tag sen du skrev i bloggen. Du finns ju på facebook i alla fall. Jag känner igen de flesta lekar utom Barbie - den dockan fanns ju inte när jag var liten!
Kram tillbaka från Ingrid
Skicka en kommentar