Turner, Monet och Twombly på Moderna Museet i Stockholm

Hösten, målad av Cy Twombly. Tavlan är ca 2,5 m hög skulle jag uppskatta.  (Bilderna går att klicka större.)

En av de sista dagarna innan den omtalade utställningen på Moderna Museet i Stockholm – Turner, Monet, Twombly – togs bort i slutet av januari var vi där, Mirren och jag. Förra gången jag var på Moderna museet var det bara jag och några stycken till som spankulerade omkring i de tomma salarna. När vi kom dit denna gång på förmiddagen, ringlade sig redan en lång serpentikö av människor fram till kassorna i entrén.

Lång serpentinkö framför kassorna i entrén till Moderna museet

Vi började vår utflykt med att äta lunch i restaurangen, som också var smockfull av folk. Vi fick snart ett bord ganska nära de stora fönstren så att vi kunde beundra den vackra utsikten samtidigt som vi åt.

Clarissa var också med och fick äta medhavd lunch vid bordet

Utsikt från restaurangen över Nybroviken

I utställningssalarna trängdes massor av folk, som naturligtvis också hade kommit på att det var hög tid för dem att få se utställningen.  Det var så trångt i salarna att det inte gick att ta med barnvagnen utan Mirren fick bära Clarissa i sjalen.  Svårt att komma fram och ta kort på tavlorna var det också.

Clarissa är också intresserad av tavlorna eller kanske mer av museibesökarna. I bakgrunden kan man se hur stora Twomblys målningar är.

Den första målningen vi mötte var en av Twomblys jättestora målningar.  Påminner om granskog och vattenfall - från ljus till mörker...

Turner och Monet har jag sett tavlor av förut, men Cy Twombly var en ny storhet för mig. Jag tror inte ens att han förekom i böckerna när jag läste konstvetenskap i  Linköping för några år sedan.

Sommar - en av målningarna i sviten Årstiderna av Cy Twombly

Han skilde sig i alla fall, enligt mitt sätt att se, helt från de båda andra konstnärerna. Jag läste sen på nätet att utställningen hade de fyra elementen, jord, luft, eld och vatten som en sammanhållande länk. Alla tre konstnärerna hade skildrat dessa i sina målningar. Förvillande lika var Turners och Monets tavlor ibland.

Soluppgång, målning av J.M.W Turner

Solnedgång av Turner

Claude Monet- solnedgång

Claude Monet - Parlamentsbyggnaden i London

En målning från Venedig av Turner

Turner igen...

Twombly var inte lik någon annan jag sett. Jag var säker på att jag inte gillade honom först, men hans målningar minns jag tydligare än de andras, konstigt nog. Vad andra har skrivit om den här utställningen kan man läsa här och här. Jag tyckte det var intressant att jämföra vad recensenterna skrev om utställningen eftersom åsikterna var så olika i många fall.

Monets näckrosor, som man alltid tänkt på som något vackert och som han målade av i sin trädgård på sin ålders höst, ansåg t.ex. en kritiker bara handlade om död och förgängelse. "Den äckliga blomman" hämtar sin näring ur den smutsiga dyn på sjöns botten... 

Fascinerande med en målning som varken innehåller rött eller gult...

De här näckrostavlorna var små i jämförelse med dem jag såg på MOMA i New York när jag var där i två dagar för fyrtio år sen. Jag glömmer aldrig vilken chock jag fick när jag plötsligt kom in i ett fem-eller sexkantig litet rum där Monets näckrosor nästan täckte väggarna från golv till tak. Jag hade aldrig tidigare sett hans näckrosmålningar vare sig i böcker eller på museer.

Ännu en näckrostavla av Claude Monet

Jag är glad att Mirren var så envis med att vi skulle besöka Moderna museet. Det hade varit synd att missa en så stor konstnärlig satsning för Sveriges del, som jag förstod att utställningen måste ha varit, när jag läser alla skriverier om den.

När vi var tvungna att lämna museet lite efter två började det redan mörkna...