Stegeborgs IF, en idrottsförening med historia som Barbro
berättade om i sitt vårtal, anordnar varje år valborgsmässofirande på
Häggvallen i Mogata. Min prästostbror hade upplyst mig om att han skulle vara
där och sjunga in våren tillsammans med Söderköpings manskör, som likt fågel
Fenix uppstår en gång om året och sedan går upp i rök efter att
valborgsmässobålet brunnit ner.
Vitsipporna var fortfarande vakna när vi kom till Häggvallen vid sjutiden. (Bilderna går att klicka större.)
Eftersom manskören skulle sjunga i Söderköping halv nio
började evenemanget redan klockan sju var det sagt. Men eftersom varken folk eller
arrangörer tydligen inte hade riktigt klart för sig i alla fall när det hela
skulle börja blev det ingen körsång förrän halv åtta.
Lite tunnsått med valborgsmässofirare så tidigt.
Lotteriförsäljningen gick som vanligt galant
Den hopplockade manskören, som bestod av ett knippe
musikaliska söderköpingsherrar med musiker- eller körbakgrund sjöng alldeles
utmärkt de gamla vårsångerna utan att sjunka en enda ton. Alla såg dessutom
väldigt glada ut – kanske berodde det på den söta och duktiga Lotta som
dirigerade…
Söderköpings manskör i full aktion - lillebror precis till höger Lottas händer.
När vi var på väg hem efter körsången – bålet skulle inte
tändas förrän tre kvart senare och MM längtade hem – träffade vi på före detta
kommunalrådet i Söderköping och vännen Barbro som skulle hålla vårtalet. Bara
att gå tillbaka igen förstås. Det var då vi bl.a. fick höra Stegeborgs
Idrottsförening historia. Som avslutning hurrade vi taktfast för våren.
Barbro ska strax hålla vårtalet.
Tändningen av bålet förlöpte lyckligt med hjälp av lite
fotogen och det dröjde inte många minuter förrän vårbrasan var övertänd. Fortfarande
var det ganska ljust och vi hade ingen lust att stanna ytterligare en timme för
att titta på fyrverkerierna. Dem såg vi alldeles utmärkt hemma från vårt
köksfönster.
En av eldsjälarna (!) i Stegeborgs IF tänder brasan med en cigarrettändare.
Brasan värmer gott...
8 kommentarer:
Så var våren på plats även i Mogata! Härligt eller hur?
Ni tycks ha en bra gemenskap där.
ha det gott!
Vi nöjde oss med vårsångerna på torget igår. Bålet som skulle tändas nere vid stranden avstod vi ifrån för senast vi var där lyckades man inte få fjutt på elden.
Pettaskarin:
Ja, i en sådan här liten by känner man väldigt många! Idag har det varit en dag med strålande solsken och jag har faktiskt varit ute och grävt upp lite kvickrot inspirerad av dig...
Kram från Ingrid
Eva:
Konstigt att man inte lyckades tända brasan. Det brukar ju bra om man skvätter lite fotogen eller bensin på den. Dock INNAN man tänder på...
Det är ju vårsångerna som är höjdpunkten på Valborgsfirandet tycker jag.
Kram från Ingrid
Här i Dalarna brann brasan fint, vilket naturligtvis gladde en eldälskare som jag. Men en Valborg hade några ungar försökt tända på brasan i förväg och brandkåren var där med skumsläckning och sedan, ja sedan var det ju kört. Jag tror man fick forsla bort hela eländet på något sätt till sist.
Karin E:
Här i Mogata har vi bara snälla och väluppfostrade barn som aldrig skulle drömma om att tända på brasan i förväg. Lika illa som att öppna julklapparna innan julafton...
Skämt åsido, i vår lilla by känner alla alla och har koll på varandras barn. Gör någon något fuffens får i byn alla reda på
det direkt :-)!
Glad och efterlängtad vår önskar jag dig.
Kram från
Eleonora
Eleonora:
Detsamma önskar jag dig!
Kram från Ingrid
Skicka en kommentar