Jag har upptäckt att jag är julallergiker. Har känt av
symtomen tidigare men inte så kraftigt som i år. På grund av Kents och mitt
gemensamma intresse att lösa korsord, prenumererar jag på Allers som för det
mesta har drygt trettio korsord att lösa i varje nummer. De är av olika
svårighetsgrad. Jag brukar lösa de lätta och medelsvåra och Kent de svåra. (Bilderna i inlägget går att klicka större.)
I det nummer som kom i måndags var det julbordet med gamla
och nya klassiker som var på tapeten. Plus att man kunde sticka en vacker julig
pläd och pyssla med julblommor. Och när jag läste sista sidan där det står vad
som händer i nästa nummer, fick jag förklaringen till att det redan nu skrevs
om julbordet. Det blir nämligen ett dubbelnummer, så där har man även tagit upp
nyårsmenyerna. Lite positivt i det hela var att det skulle bli mer kryss än
vanligt och att de skulle räcka hela helgen enligt tidningen.
Allergin yttrar sig så att det börjar klia och krypa i skinnet när jag ser alla tomtar och allt glitter i affärerna. För att inte tala om alla julsånger som man ständigt hör där. Det är roligt att ackompanjera ”mitt” lilla Luciatåg som ska framträda i Rönö kyrka på Luciadagen och höra barnen sjunga de gamla sångerna, men jag blir väldigt trött när jag lyssnar på samma sånger hos andra luciatåg. Ett i morgon i Mogata kyrka, ett på fredag när Sankt Ragnhilds gille ska ha julfest och ännu ett när SPF ska ha sin på måndag.
Eftersom jag brukar spela i kyrkan på jularna är vi också
ensamma så vi har inga andra att ta hänsyn till än oss själva. Jag är heller
inte mycket för städning så några extra grejor att damma än de som redan finns sätter
jag inte fram. Jag har också blivit allergisk mot julrosor som brukar vara vackra
några dagar och sen vissnar ner. Det blir inte någon sådan i år heller. Jag har
mina pålitliga orkidéer som brukar hålla sig fina i några månader. Gran har vi bara haft några år när Mirren var liten.
Julklappar? Sedan Kent vägrade ta på sig en (dyr) tröja som
jag (honom ovetande) köpte åt honom i 40-årspresent har jag aldrig köpt honom någon
present. Jag köper det jag vill ha när jag vill ha och han köper det han vill
ha när han vill ha det. Den ratade tröjan har dock kommit till stor användning
på senare år till min glädje. Det är en islandströja som han numera gärna
sätter på sig eftersom den är i hundraprocentig ull och varm och go.
Barnbarnen som inte leker särskilt mycket med leksaker längre,
får var sin slant som de – efter julafton – kan gå och handla vad de vill
för. Det brukar vara uppskattat. Så även om själva julallergin kan vara lite
besvärande ibland så upplever jag ingen som helst julstress som man läser att
många har ont av. Fast jag kanske ska våga ta fram mina röda IKEA-servetter till pizzan
på julafton trots allergin…
Han ser lite trött ut, tomten.
23 kommentarer:
Hahaha,....då förstår jag fullständigt vad du lider av Ingrid!
Vi är nog många som har den allergin. Julen får man upp i halsen helt enkelt. Det blir för mycket av det goda och alltför långt i förväg dessutom. Så när julen väl är här sitter det säkert hur bra som helst med en pizza och en hel drös med korsord att lösa.
Jag går i krok, i möjlighet av, förbi alla ställen som skyltar med jul redan i oktober. Jag lyssnar inte på julmusik i radion om den kommer för tidigt, till och med reportrarna här i vår radio på Åland är oense om när den typen av musik ska ha sin början. En del vill tidigare, andra vill närmare julen. Själva tar vi fram julmusiken under Lucia för att göra uppehåll till dagarna innan och så får den njutas under julhelgen. Sen är det stopp och så tar vi nya tag igen med annat inför nyåret.
För mycket och för litet skämmer allt som det heter och var och en sak på sin plats.
Hoppas att du inte lider alltför mycket!
Hoppas att du inte får utslag.
Tack för ett fint humoristiskt men allvarligt inlägg!
Styrkekram!
Himmel och PANNKAKA så olika du och jag är, haha!!
Blir nästan lite paff när jag läser ditt inlägg. Men, each to their own.
OCH, this too shall pass :-) etc etc
Jag är din RAKA motsats. Tycker inte det kan bli för mkt.
Du skulle få ett astmaanfall om du kom hem till mig, på riktigt. Det ser ut som en julaffär här, fniss.
Jag älskar det och får inte nog.
Kanske ändrar jag mig med åldern? Men jag hoppas inte det ;-)
Ingrid, du får nog avstå från att läsa min blogg i december ;-) Jag skriver bara på jultema nu. Vill inte att du ska få klåda :-)
Nej, men det fina är att man gör som man tycker och vill.
Skönt.
Skickar dig en ojulig KRAM och tycker att ditt inlägg var mkt kul att läsa.
Jag har nog lite julallergi jag också, men inte så farligt som din. Jag tar det med ganska stor ro och ännu finns det inte en enda tomte här hos mig. De får inte komma fram förrän dagen före julafton och sen ner i jullådan igen tjugondagknut. Julgardiner har jag bara haft i köket förr, men i år har jag ingen där heller. Däremot köpte jag gardiner på Kupan igår och dem har jag satt upp i sovrumsfönstret. De är beiga med små små vita och röda hjärtan. Så fina!
Kram, Ingrid
Ha! Du julvägrar helt enkelt! Jag går lite fram och tillbaka med det hela.
Veckorna som leder upp till jul är oftast mina stressigaste på hela året pga jobbet så ingen tid att julmysa med tända ljus eller sånt. Min man lider nog värre av din allergi tror jag - han skriker i högan sky om man sätter på julmusik på radion till exempel.
Men andra delar gillar jag - som att tända ljus, spela vacker musik, ha julgran och julklappar. Gröt gillar jag också, däremot har jag hunnit bli lite trött på det stora, mastiga julbordet som tar timmar att förbereda. Det blir nog nåt enklare i år också liksom även förra året.
Överlag förstår jag dig då du tycker att det blir alldeles för mycket med allt. Jag satt och läste Allt om Mats julupplaga och Feminas ditto och tänkte "men LÄGGER folk verkligen så mycket energi på allt det här - de perfekta små juldekorationerna, julbord i tapasversion, nya kläder, osv. osv. osv.????!!!!"
PS. jag berättade just för S. om din inställning till jul och han säger att han tycker du har helt rätt! Och han har alltid hellre velat få pengar än presenter i julklapp :) Fast en gran vill han fortfarande ha....
Jag är helt allergisk mot luciatåg som jag inte själv styrt med, beror mest på att jag då tycker om barnen och därför står ut. Jag går inte frivilligt och tittar. MEN jag lyssnar gärna på skönsjungande lucior och tärnor i tv.
Pyntning minimal - det behövs inte mycjet för att få den stämning jag vill ha. Julmat älskar vi - himla praktiskt att laga en hel del på en gång så kan vi äta rester i en vecka. Julstress och prestationsångest har jag inte tid med, sjunger i för många körer....
Känner delvis igen mig i det du skriver och jag tycker julen känns uttjatad när den så kommer. Måste alla butiker och tidningar ha långa inlagor om julmat (allt finns ju dessutom att läsa i gamla kokböcker och på nätet och att griljarea en skinka har man ju gjort sedan seklet var ungt) Trist att även korsordsbilagorna är jul och tomteinspirerade. Noterade det när vi köpte med oss tidiningar inför resan till Thailand. Fick leta ett tag innan jag hittade en krysstidning utan tomte och julinslag.
VI reser numer bort över julen så någon stress finns inte alls, men sedan 2002 tycker jag inte om julen, alltför mycket tråkiga saker hände det året.
döttrarna och barnbarnen får klappar men annorlunda än vanliga, mer i upplevelseform.
Skönt att höra att Kent tagit till och på sig tröjan.
Min julklapp från maken blev en resa i businessclass till och från Bangkok och den uppskattade jag verkligen.
Kram och lycka till med Luciatåget och den fortsatta såmgträningen.
Haha! Din jul skiljer sig ganska mycket från min. Jag älskar jul och julpynt. Kan nog säga att jag är den som går in mest frö det ....ungefär som barnbarnen. Mina barn är mer sansade och Göran bryr sig inte alls. Matlagningen drar jag däremot in på. Där får alla hjälpas åt och resten fixar butiken. Städningen får vänta till efter jul, för då behövs det. Julklappar har vi bara köpt åt barnbarnen de sista åren, så jag känner faktiskt ingen julstress......mer en lugn förväntan. Kram
PettasKarin:
Haha, några utslag har jag inte fått än. Jag gjorde bara den här reflexionen vid fjärde exemplaret av Allerstidningen där det bara handlade om julen när två till återstod före jul. Fast jag borde ju veta hur veckotidningarna är upplagda vid det här laget. Efter jul kommer många nummer med bantningsrecept och träning.
Det hade naturligtvis varit skillnad om jag hade haft gäster i jul, då hade jag fått plocka fram lite julpynt. Men då inte förrän några dagar före jul som förr i tiden i mitt föräldrahem.
Luciakram från Ingrid
Annika:
Jag har ju följt din blogg sedan 2008 så jag VET att du älskar att julpynta. Och jag tänker fortsätta att läsa din blogg - trots allt julpynt! Skulle aldrig ha några synpunkter på att andra gillade att pynta och dona - jag retade mig bara på Allers som har sex nummer med jultema.
Men det stämmer kanske, som du skriver, att jag har blivit mer ointresserad av julen ju äldre jag blir. Det blir så tydligt att det går ett år till och man närmar sig slutet. Det är lättare när allt är som vanligt - då tar man mera en dag i sänder.
Varm kram från Ingrid
Ingrid:
Du träffar väl dina nära och kära på julhelgen, antar jag. Då finns det ju anledning att sätta fram lite tomtar och till och med ha en gran. Åtminstone för barnbarnens skull. Hade jag haft barnbarnen här skulle jag nog skaffat en gran - de var missnöjda förra året med att jag inte hade någon, även fast de hälsade på efter jul.
Kul att du fick tag i fina gardiner på Kupan!
Kram tillbaka från Ingrid
AnnikaCA:
Jag reagerade ju mest mot min Allerstidning, som har sex nummer med jultema. Eftersom Kent (jag för det mesta av bekvämlighetsskäl) är vegetarian så blir ju alla de här julbordsrecepten alldeles meningslösa. I vanliga fall brukar man ju hitta några recept som man kan använda.
Kent är, som din man, helt ointresserad av allt julpynt och han anser att man inte ska ha levande julgran av etiska skäl. Fast jag har förklarat för honom att man faktiskt måste gallra granar. Vi köpte en plastgran, men dels är den krånglig att sätta ihop och dels tycker jag inte att det är samma sak som en från skogen. Men i CA finns det väl inga "riktiga" granar, eller?
Kram från Ingrid
Bloggblad:
Det räcker med julavslutningarna i Stockholm, dels Lilla Akademiens och dels Stockholms gosskör. Konstigt att julallergin brukar försvinna då helt och hållet!
Jag ser fram emot att du lägger ut din Luciadikt på din blogg. Jag ska gärna uppdatera min blogg och länka till dig i så fall. Jag älskar den dikten!
Ditte:
En sådan julklapp som din snälla man har gett dig skulle jag inte ha något emot. Håller med dig om att upplevelsejulklappar är väldigt mycket bättre än vanliga. Både mina vuxna barn har nog med prylar och även vi gamla.
För mig var jularna i mitt tidigare liv inte särskilt trevliga med alldeles för mycket mat och dryck. Så det sätter väl sina spår kanske trots att det var väldigt många år sen.
Julstämning får jag i kyrkan, särskilt när jag spelar på julottan. Det räcker.
Ha det så gott i Thailand!
Kram från Ingrid
Gunnel:
Din man är som min, tydligen helt ointresserad av julpynt. Och eftersom vi är ensamma i jul tycker jag inte det är någon större anledning då att ta fram något. Jag hade nog tagit fram jullådan om barnbarnen hade kommit på besök. Och kanske till och med köpt en gran.
Vi får väl se om allergin håller i sig tills nästa år - jag tänkte faktiskt att jag skulle sluta med att spela på julottor och kunna fira jul i lugn och ro tillsammans med nära och kära för en gångs skull. Som det nu är räknar jag med att gå upp klockan 3 på juldagen för att hinna åka till Rönö och spela där klockan halv 6. Det tar en timme dit och jag måste vara där en halvtimme innan...
Kram från Ingrid
Haha, du får bita ihop och bläddra förbi julen till korsorden! Allers var min mammas älsklingstidning också, just för korsordens skull.
Aina:
Ja, det är ju det jag gör. Korsorden är bra eftersom de är av olika svårighetsgrad. Dessutom många. Allergin brukar upphöra när barnbarnens julkonserter går av stapeln som väl är.
Ingrid
Ett härligt inlägg som jag kunde skrivit själv. Jag lider av samma allergi som du. Vi försöker ju rymma varje år, men 2016 får vi ta skeden i vacker hand och fira med barnen. En dag räcker gott och julklappar. Vad är det? Jag lägger en slant i ett kuvert och sedan är det färdigt!
Kram till en allergiker från en annan....
Veiken:
Jag har inte något emot att det är pyntat och fint hos andra över julhelgen eller storstädat, bara jag slipper göra det själv :-). Tycker också att det alltid är roligt att titta på NK:s vackra julskyltning som synes av headern.
Jag bara protesterar mot att man MÅSTE ha massor av julmat och julklappar och julgran och tomtar och julgardiner och juldukar som det basuneras ut överallt för att få en fin jul. Åtminstone om man får tro affärsmännen och veckotidningarna! Det måste ju skapa onödig stress och hopplöshet hos familjer som har det svårt att få ekonomin att gå ihop i vanliga fall.
Kram tillbaka från Ingrid hos vilken julallergin släpper helt när det blir julkonserter med barnbarnen.
Håller helt med dig! Litet elljusstakar och nån adventsstjärna i mörkret, det blir det hela här. Får jag bara lutfisk så är jag nöjd. Å andra sidan kan jag äta lutfisk på sommaren också.
Och bevare mig väl för jul i oktober!
Olgakatt:
Det var därför jag reagerade. I mitt föräldrahem var det några dagar före julafton som juldukarna, tomtarna och annat julpynt togs fram. Granen köpte pappa någon dag före julafton och den kläddes på julaftonskvällen. Julklapparna var iofs välkomna - vi barn fick sådant man kunde ha nytta av. Vantar, mössor, skidor eller skridskor och framför allt böcker.
Var på IKEA i slutet av oktober och då var alla julsaker redan framplockade.
Haha, du gillar inte havregrynsgröt och jag gillar inte lutfisk. Men som Kent är vegetarian har det heller aldrig förekommit på vårt lilla julbord. Men det ska ju vara väldigt nyttigt sägs det - som havregrynsgröt...
Ha det gott med din lutfisk önskar
Ingrid
Du är precis som en kollega på biblioteket, sedan barnen flyttat hemifrån åt de hembakad pizza på julafton.
Jag har blivit mindre sträng mot mig själv på gamla dar, tillåter mig att titta på Bonde söker fru och en del liknande. Men lösa korsord - nej, det är livet för kort för.
Ha det gott!
Hans:
Kul att höra att vi inte är ensamma om denna julmiddag!
Bonde söker fru tittar jag inte på men väl Tro, hopp och kärlek. Annars är jag inte mycket för fyran.
Vi som inte har hund har gott om tid för korsord, haha.
Ingrid
Hans:
Kommer ihåg nu att Tro... gick på ettan.
Skicka en kommentar