måndag 9 januari 2017

1375 Veckans rubrik - Att börja om från början

Att börja om från början innebär ofta  att man har misslyckats med något och är tvungen att göra om allting igen. Det kräver givetvis ganska stort tålamod och är inte särskilt kul. Som när jag förr i tiden skulle sy något plagg och naturligtvis sydde ihop tygbitarna fel när jag väl hade klippt till tyget. Och fick sprätta upp allt.


Eller när jag kämpat med att sy ett knapphål och en knapp i bakfickan till Kents nyköpta jeans för inte så länge sen och fick göra om alltihopa eftersom jag hade sytt knapphålet på fel ficka. Varför är inte alla jeans försedda med knappar på bakfickan förresten? Man lär sig av sina misstag så nu kollar jag noga innan jag syr ihop eller i något.

Men det som smärtade mig allra mest en gång i tiden var när jag kom till min pianoprofessor i Stockholm som tolvåring och verkligen fick börja om från början med mina pianostudier. Jag spelade upp några ganska svåra stycken, en vals av Chopin och första satsen ur Haydns D-durskonsert. Professor Boon bara suckade och gav mig i uppdrag att köpa Bela Bartoks Mikrokosmos till nästa gång och gav mig de två första styckena i läxa.


Jag slapp i alla fall den första delen och fick börja med den andra i serien.

Det var nybörjarstycken för barn. Jag var väldigt ledsen och tyckte dessutom gräsligt illa om musiken som var mer av det atonala slaget. Så småningom fick jag även svårare stycken att spela men det tog flera år att uppnå den svårighetsgrad som jag haft tidigare. Min vanliga pianolärarinna, som hade tagit med mig till honom, tröstade mig med att om han inte hade trott på mig skulle han aldrig velat ge mig några lektioner överhuvudtaget.

Ännu värre var det på mitt första jobb som bankaspirant. Jag hade lärt mig att skriva maskin och fått ett jobb på Rembursavdelningen på Skandinaviska Banken i Göteborg. Mitt jobb var att skriva ut brev som höjdarna kom med någon timme före dagens slut. Då var det bråttom att få iväg det. Det var på den tiden man skrev på skrivmaskin. Jag skrev väldigt fort men ofta blev det fel.

I vanliga fall kunde man rätta till felen med Tippex men inte här på Rembursavdelningen. Det fick inte ens ANAS att man skrivit fel hur bra man än fixat det med Tippex. Bara att börja om från början. Jag blev efter en tid förflyttad till ett lokalkontor i Alingsås där jag slapp skriva maskin. Fortfarande vet jag inte vad en remburs är för något.

Man kan ju undra hur våra nyanlända svenskar känner sig när de får börja om från början med allting i sitt liv när jag upplevde de här incidenterna som smått traumatiska och kommer ihåg dem efter så många år. Att lära sig ett nytt språk, nya lagar och regler, nya koder i umgänget mellan människor måste vara oerhört påfrestande för både kropp och själ.


Ett inlägg om professor Gottfrid Boon kan man läsa här.

Vi är några stycken som skriver varje vecka över ett givet tema under namnet Veckans Rubrik. Ämnena för januari månad har Anna hittat på och vilka som deltar är listade till höger i bloggen. 

20 kommentarer:

Tove Olberg sa...

Välkommen in igen; hoppas nu du får rubriker som du gillar, har en inget att skriva kan en alltid fantisera i hop något - du är ju skribent vet jag eller stå över :-)
Att börja om får vi göra då och då ibland smärtar det mer än nog, men ger också nya erfarenheter. Tro nog vi alla har smärtsamma minnen. Misslyckanden vad gäller söm har jag också en del av ... och annat som att klanta till det i sociala och jobbsammanhang ... det mesta går att reda ut. Som vanligt välskrivet!
Kram

Karin sa...

Vilka otroligt bra och underhållande exempel på att börja om från början! Kanske inte så kul för dig när det hände, men mycket väl beskrivet. Det där med att sy och sy om känner jag igen alldeles för väl. Man kan vända ALLA bitar i ett plagg fel på minst sex olika sätt, tror jag. Upp och ner, ut och in, höger vänster, Oj vad många högerärmar jag sytt fast i vänsterärmhålet och tvärtom! Kul att du temaskriver igen!

Musikanta sa...

Tove:
Tack för din rara kommentar. Jag har nog inte sådan fantasi som du när det gäller att skriva ihop något om jag inte vet vad jag ska skriva. Men jag kanske kan försöka någon gång! Det är ju aldrig försent.
Kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

Karin:
Tyvärr är det inte första eller enda gången som det hänt. Min sista fadäs är ett bakstycke på en stickning som skulle blivit en tröja till Casimir när han var 3 (han är 9 nu) och som jag vände mönstret (aralstickning) på upp och ner. Det är bara att repa upp naturligtvis och börja... men det har tagit emot. Kanske det blir av nu när jag kommer ihåg det - har förträngt det tidigare. Jag kunde inte låta bli att hänga på temat när jag såg ämnena.
Ingrid

Tove Olberg sa...

Nog har du fantasi gömd någonstans - det har alla, det handlar om att frigöra den :-)

Vonne sa...

Hej Ingrid! Kul att du hakat på rubrikbloggarna. Det har jag också gjort i år så du kan lägga till mig på din lista.

Inte kul när det misslyckas i syandet, det har jag också erfarenhet av. Gäller bara att inte ge sig. När jag var barn tvingades jag av mina annars rara föräldrar att ta privata pianolektioner för det verkade vara självklart att man skulle kunna spela piano. Det var bara det att jag nästan hatade pianotanten som hörde och såg vartenda litet fel jag gjorde men aldrig berömde.Alltså blev jag aldrig bra på det och fick bara börja om.

Ett bra och målande inlägg av dig i ämnet.
Ha det gott/Yvonne
www.vonnevardag.blogspot.se

Bloggblad sa...

Mikrokosmos av Bela Bartok har jag haft många spelläxor ur. Men förmodligen del I. Jag tyckte att de låtarna var gräsligt tråkiga - men förstod ju på det konstiga namnet att det måste vara konstigt...

Sprättat sömmar har jag gjort mycket, men med åren blev det allt oftare rätt från början.

Musikanta sa...

Tove:
Jag får väl försöka om det blir något, haha.
Ingrid

Musikanta sa...

Vonne:
Välkommen till min blogg! Jag har lagt till dig i listan med rubrikgänget.
Min professor var heller inte någon som slösade med beröm - så länge han gormade och levde så var det bra, sa min gamla lärare, som själv hade haft honom som lärare på akademien.
Om han inte sa något alls var det kört. Det fanns väldigt många dåliga pedagoger förr i tiden som framför allt inte förstod sig på barn. Men jag hade kommit så långt då att jag inte ville/fick sluta spela, så det var ju tur att jag stod ut med hans humör.
Kram från Ingrid

Musikanta sa...

Bloggblad:
Jag har tagit fram de gamla noterna som jag aldrig öppnat sen dess och ska faktiskt spela igenom styckena igen. Man kanske har ändrat sig med åren. Han anses ju vara en stor kompositör, Bartok. Jag avskydde styckena då i alla fall. Tror inte jag spelade så många heller, fick tydligen spela Bach istället.
Jag har blivit noggrannare med åren men fortfarande händer att jag gör fel, som med knapphålet på jeansen.

Anki sa...

Så glad jag blev när jag såg att du är med och temabloggar igen! Ett härligt inlägg om att börja om fick du till ... även om en del upplevelser kanske var så roliga när de hände.
Jag tog också pianolektioner som barn, men inte av fri vilja utan därför att min farmor bestämde det. Inga pianolektioner - inga ridlektioner - åh vad jag hatade pianot!
Välkommen tillbaka Ingrid!
Kram

Gunnel sa...

Att börja om från början får vi nog alla göra någon gång. Det kan väl kännas lite kämpigt men är oftast värt besväret. Trevligt inlägg. Kram

Musikanta sa...

Anki:
Tack för välkomsthälsningen! Det är bra skrivövning att skriva över ett givet tema - man måste tänka till lite innan.
Väldigt många flickor har varit tvungna att ta pianolektioner i och med att den äldre generationen växte upp med att det var sådant som var önskvärt att flickor kunde.
Förr i tiden var det också obligatoriskt att kunna spela piano om man skulle bli små- eller folkskollärare, som det hette då. Det var ju ett av de få yrken som var öppna för kvinnor på den tiden. Och att spela tramporgel på morgonbönen på morgonen var ett måste.
Jag tyckte väl heller inte det var så kul när jag var sju år men min pappa var envis och tvingade mig att spela en timme varje dag. Vilket jag är honom mycket tacksam för idag. Sen var det ju roligare när jag blev duktigare.
Kram från Ingrid

Musikanta sa...

Gunnel:
Visst är det så! Tack för rar kommentar!
Kram tillbaka från Ingrid

Ditte sa...

Det är inte alltid det enklaste att börja om och att förtså varför. Ibland kan anledningarna till att börja om vara uppenbara men ibland helt obegripliaga om man som barn råkar ut för det som du gjorde med professorn i musik. Helt obegripligt för ett barn.
Känner igen mig i att börja om på flera områden och extra när det gäller pyssel, stickning och sömnad; något jag valde bort så fort det gick. LÄser hellre en god bok eller tränar språk. Minns att jag ofta i skolan i Sverige kände att jag fick börja om, eftersom jag pendlade mellan Norge och Sverige och skolan i Norge var mer framåt.
INtressant att läsa dina tankar om att börja om.
(Vad gäller remburs så är det en betalningsform där en bank skall betala säljaren när rätta papper visas och alla villkor är uppfyllda. )
Kram och trevlig kväll.

Musikanta sa...

Ditte:
Tack för upplysningen om remburs, haha. Jag förstår att det måste ha varit något väldigt viktigt eftersom de var så noga med breven.
Pedagogerna förr i världen var inte särskilt pedagogiska. Men min professor hade faktiskt en dotter som var lika gammal som jag men hon var inte lika duktig att spela piano förstod jag. Så han kanske var lite sur...

Jag pysslar väldigt lite nu för tiden, läser hellre en bok eller sitter vid datorn. Det lär nog inte bli någon tröja till något av barnbarnen, har inte tålamod att sitta och sticka längre även om jag tyckte det var en ganska trevlig sysselsättning när jag var yngre. Men då fanns det ju inga datorer :-).
Kram tillbaka från Ingrid som tackar för ditt långa och trevliga inlägg!

Veiken sa...

Börja om från början, börja om på nytt har vi nog gjort allihop med mer eller mindre bra resultat. Man lär sig en hel del på det också.
Jag googlade på remburs och fick fram samma resultat som Ditte!

https://sv.wikipedia.org/wiki/Remburs

Kram

Musikanta sa...

Veiken:
Anledningen till att jag inte googlade på ordet var att jag avskydde jobbet så hjärtligt att jag inte hade någon lust. Jag har klarat mig i hela mitt liv utan att veta vad uttrycket egentligen innebar. Klart att jag begrep att det hade med banken och kunder och pengar att göra. Men vårt jobb var att skriva ut brev, om vi sedan visste vad det handlade om var helt ovidkommande för våra chefer. Kanske tyckte de det var bäst så.
Kram tillbaka!

olgakatt sa...

Det är nog inte helt ovanligt att döma ut det en företrädare åstadkommit och sen försöka sätta sin egen prägel på sin elev eller ett projekt av något slag. Inte heller idag kan man vara säker på att pedagoger är särskilt pedagogiska hur mycket utbildning de än har, tyvärr.
Å, vad känner igen att behöva sprätta!

Musikanta sa...

Olgakatt:
Det är väl snarare så att ju duktigare musiker, sångare, idrottsstjärnor etc. de är, ju sämre pedagoger. De har nog med sig själva många gånger. Jag tycker Svennis är ett bra exempel. Han var inte särskilt duktig som fotbollsspelare men en fena på att träna folk.
När det gäller att sy, ska man vara noggrann och eftertänksam och ta det långsamt, egenskaper som tyvärr inte är medfödda hos mig. Och då blir det som det blir ibland.