Vår lilla by, som vanligtvis lever ett stilla, slumrande förortsliv till Söderköping på vägen ut mot Sankt Anna skärgård, invaderades under gårdagen av människor från när och fjärran, som kom i bil eller på motorcykel. Det var nämligen dags för årets begivenhet – Mogata Marken – som äger rum varje år sista lördagen i april.
Redan på fredagskvällen kom Tivolit och satte upp sin bilbana och sin hoppborg på kyrkplan mellan skolan och kyrkan. På morgonen, redan vid 6-tiden, anlände knallarna och satte upp stånd mellan landsvägen och kyrkplan. I år hade man även fått ta skolgården i anspråk eftersom lanthandeln är nedlagd och gårdsytan framför numera är privat.
Korgförsäljning på skolgården
På vår lilla väg, där det i vanliga fall är svårt att mötas, hade man parkerat bilar i dubbla rader. När man nu möttes fick den som var artigast backa hela vägen ner till vägkorsningen eller upp till landsvägen.
Som vanligt var det en blandad kompott av utbudet av varor. Blommor till försäljning, T-shirts med tryck, hembakat bröd, väskor, korgar och allsköns hantverk. Man frestade med hemstickade nallar eller bläckfiskar.
Blomsterförsäljningen gick strålande
Hemstickade nallar var också populärt
Och så fanns det ju loppisstånd förstås.
I ett stånd kunde man köpa strömmingsburgare – en delikatess från trakten.
Detta år var vädergudarna ovanligt nådiga, folk strövade omkring barärmade och utan ytterkläder. Prästen i församlingen sålde prästost, i det gamla fina Tingshuset, som numera är pastorsexpedition likaväl som församlingshem, serverades kaffe och i kyrkan bjöd kantorn på orgelmusik.
Och visst kunde man göra fynd! I loppisstånden inköpte jag en jättestor mortel i Kolmårdsmarmor för 50 kr, en tung Kostaskål av glas för 20 kr, en helt felfri tekanna, också den för 20 kr och en liten kopparkruka för 10 kr. 
8 kommentarer:
Loppisar där det fortfarande är billigt blir alltmer sällsynta. Folk tar hutlöst betalt för alla möjliga sorters kassa "antikviteter" bara för att det är gammalt mög. Men det var ju sannskyldiga fynd du gjorde -- grattis! Såna präktiga mortlar med intakt mortelstöt är verkligen inte lätta att hitta nu för tiden.
Hej Miss Gilette!
Roligt att du tittade in igen. Jag ångrar mig väldigt bara att jag inte köpte en till som var lite mindre, för samma facila pris samtidigt. Jag tänkte att den stora var så tung att bära hem, så jag kunde gå tillbaka och köpa den mindre lite senare. Men då var den såld förstås.
Så roligt med en marknadsdag i byn! Och det var ju passande att prästen sålde prästost. Inte du som var kantor den här gången? Grattis till fynden, en rejäl mortel är guld värd.
Jag har en stor och en liten sån marmormortel av K-marmor, men inte sjutton skulle jag sälja dem så billigt... nej, inte alls förresten, jag använder dem lite då och då.
Mogata Marken har jag aldrig varit på. Ligger lite avsides :)
Marianne:
Tyvärr spelar jag mycket lite i min gamla församling här i byn p.g.a. att den nye kantorn älskar att spela och aldrig är sjuk. Kommersen med prästosten hade gått utmärkt, berättade prästfrun.
Bloggblad:
Jag har redan två sådana mortlar men en mortelstöt är trasig och hoptejpad och en har jag slängt tidigare. Jag undrar om det inte skulle vara en lönsam affär att börja tillverka mortelstötar i marmor!
Bloggblad fortsättning på kommentaren:
Med anledning av kommentaren ovan från Miss Gillette.
Vilka fantastiskt fina fynd du har gjort på marknaden!
Och vilket härligt folkliv. Oftast brukar det ju vara mycket tingel tangel, men kul i alla fall med alla människor som strålar samman.
Riktigt trevlig och skön helg önskar jag dig - kram kram
Eleonora:
Det var ju också strålande väder, vilket väl gjorde sitt till att det kom så mycket folk. Jag är ju inte en sån som åker runt på marknader precis, men när det är marknad i den egna lilla byn måste man ju bara gå dit. Kramar/Ingrid
Skicka en kommentar