Resa till Frankrike tredje dagen – I Nice

Den goda och kaloririka hotellfrukosten. (Bilderna går att klicka större för detaljer.)

Ack, dessa hotellfrukostar, så fördärvliga för figuren! Hur annorlunda är de inte nu för tiden mot i början av femtiotalet! Då serverades man kaffe med en eller möjligen två croissanter, fransmännens vanliga frukost. Nu dignar hotellbuffén av müsli, yoghurt, skinka, korv, ost, olika sorters bröd, smör, marmelader, kokta ägg, massor av frukt och så naturligtvis de obligatoriska croissanterna.

Till det dricker man kaffe eller te och olika slags juicer. På Hotel Boréal i Nice hade man också en elektrisk apelsinpress, som jag glatt använde tills jag vid ett tillfälle glömde att sätta mitt glas under. Katastrofen var ett faktum och jag nyttjade inte denna förträffliga maskin fler gånger. Sista dagen i Nice skippade jag baguetten och åt två croissanter i stället, en vanlig, som jag bredde smör och marmelad på och en helt ljuvlig med choklad inuti.

På denna frukost klarar man sig länge. Efter att vi ätit gick vi till varuhuset Monoprix tvärsöver gatan i hörnet av Jean Medécin och köpte drickyoghurt, baguette och ost för att ha som mellanmål om hungern trots allt skulle bli för svår. Ett bra varuhus där det fanns allt man kunde önska sig. Våra planer var att tillbringa dagen i Nice med att ta reda på varifrån bussarna till Menton och Vence utgick och dessutom bekanta oss lite med staden samt ta ett dopp i Medelhavet.

Inte förrän sista dagen upptäckte vi hur billigt och bra det var att åka spårvagn och hur man fixade biljetter. Här kommer spårvagnen vid Place Massena.

MM i parken Albert Premier på väg till busshållplatsen

 Jag poserar med okänd buske till höger i samma park. Någon som vet namnet?

Vi hittade den ena busshållplatsen i änden av parken Albert Premier och den andra femtio meter  längre bort. Döm om vår förvåning när avgiften till samtliga platser längs kusten bara var en enda Euro. Det kostade alltså mindre än tio kronor att åka till t.ex. Monaco, Cagnes sur Mer eller Cannes med lokalbuss!

Ett eldorado för grönsaksälskare i Vielle Ville...

Sedan fortsatte vi vår promenad till gamla stan i Nice – Vielle Ville – där vi hamnade på grönsaksmarknaden. Vi såg förvånansvärt lite turister på vägen – jag har bara varit här nere under högsommaren tidigare när det fullkomligt kryllar av dem överallt.

På marknaden kunde man också köpa handmålade tavlor...

Vielle Ville i Nice

Vi lämnade gamla stan och gick vidare ut till Promenade des États Units, som den här delen av strandpromenaden heter.

Plagen låg ganska öde och de stora hotellens solstolar gapade tomma. Några modiga personer – barn och skandinaver förmodligen – vågade sig dock på att bada i Medelhavet. Det var ungefär samma temperatur i vattnet som det brukar vara här hemma i skärgården.

Inga som badar och inte särskilt många människor på plagen...

Men MM gillar att bada i de salta böljorna som synes...

Jag tycker det är ganska kallt...

Det var endast en liten del av den långa strandremsan som annekterats av hotellen. Största delen var för allmänheten och gratis. Bara att gå ner för trapporna här och där och lägga sig på de rundslipade stenarna, som tyvärr inte var särskilt bekväma. Strandmadrasser och badskor hade varit önskvärt. På somrarna är stenarna så heta att det överhuvudtaget inte går att gå på dem utan fotbeklädnad.

Antagligen ingen överbeläggning på det här hotellet.

Annars var Nice sig förhållandevis likt som jag minns det från sextiotalet när jag var där senast. Hotel Negresco var lika ståtligt som förr, kommer dock inte ihåg att kupolen var rosa på den tiden. Och Louis Armstrong, som står staty med sin trumpet, fanns definitivt inte. Han dog ju inte förrän 1971. Kasinot var heller inte förändrat – det är förmodligen kulturminnesmärkt vad det nu kan heta på franska.

Det berömda Hotel Negresco.

Louis Armstrong står staty utanför Negresco.

Kasinot i Nice.

Någon som vet vem den här killen ska föreställa, som satt på ett tak nära kasinot?

MM tog foto på några roliga bilder som fanns på Promenade des Anglais. En från forna tider och en nutida. Jag var ganska glad över att det inte såg ut så på plagen som på bilden längst ner.

Promenad des Anglais i början på förra seklet.

Som stranden kan se ut i augusti när fransmännen har semester. Bilden är en reproduktion av en målning av Jean Klissak - intressant naivistisk konstnär.