fredag 15 september 2017

1469 Lambert Werner på Norrköpings Konstmuseum

I onsdags hade jag en tid hos min tandläkare i Norrköping 15.20 och då vi ändå var inne i stan passade vi på att besöka Konstmuseet där det skulle vara en förhandsvisning av en utställning klockan 17.  Konstnären var Lambert Werner som jag aldrig hört talas om tidigare.


Siamesiska clowner. På flera av bilderna speglar sig bakgrunden i tavlorna på grund av att alla tavlor är inglasade. Alla små ljusblå fyrkanter som den nedan ska t.ex. bort. (Bilderna går att klicka större.)

Det hade heller ingen av alla dem som kommit dit gjort heller, visade det sig. Utställningskommissarien Martin Sundberg berättade att Lambert Werner egentligen inte kunde inordnas i någon -ism utan hade ett helt unikt och eget konstnärskap.


Au secours. Hjälp! på svenska.

Och visst var det unikt! På svarta bakgrunder hade han målat med lysande färger i gouache. Det innebar att nästan samtliga tavlor var inramade med glas. Kanske också var materialvalet en orsak också till att konstnären är bortglömd trots att han ställde ut både utomlands och i Sverige.


De utmätta stegen. Man får använda sin fantasi för att ta bort den ljusblå bakgrunden. Hos honom var ingenting ljusblått - mest mörker.

Lambert Werner föddes år 1900 i Stockholm och dog 1983 i samma stad. Han reste som tjugofemåring till Berlin för att utbilda sig till läkare. Samtidigt fortsatte han med sina pianostudier. I Berlin kom han i kontakt med Vasilij Kandinsky och Paul Klee. Han övergav så småningom läkarbanan och övergick till att helt ägna sig åt konsten och sitt måleri.


Rökringar.

Efter tre år flyttade han till Paris där han hade sin första utställning på Galerie Mots et Image. Förutom alla andra talanger var han ett språkgeni och talade förutom ett flertal av de europeiska språken även arabiska. Detta gjorde att han kom i kontakt med många av den tidens berömda konstnärer. Hans intresse för historia och främmande religioner har också satt sina spår i hans tavlor.


Vacancas.

De flesta av hans utställningar ägde rum utomlands. Förhållandevis sent, 1949, hade han sin första utställning i Sverige på Färg och Form i Stockholm




Swedenborg lättar sig i fil.lic.Wilhelm Westlings potta.

Tavlorna är mycket speciella och påminner ibland om GAN, som han var mycket influerad av redan som sjuttonåring och även om Picasso. Det är ibland obehagliga motiv med titlar som Halshuggning och Korsfästelse. Mycket svärta i målningarna men Sundberg påpekade att färgerna kom mer till sin rätt med en så mörk bakgrund.



Segerkyssen.

Utställningen pågår ända till den 28 januari och mer om utställningen kan man läsa här. Utställningen upptar 35 verk.


A la grecque. Här är tyvärr bakgrundsspeglingen extra tydlig. 

Lambert Werner förberedde en stor utställningscome-back när han plötsligt avled 1983.


Retournons à la nature. Låt oss återvända till naturen. 

10 kommentarer:

em sa...

Vilken spännande konstnär - och person!
Jag gillar när det inte går att etikettera konstnärer - eller för den skull människor i största allmänhet.
Margaretha

Gunnel sa...

En konstnär som jag aldrig hört talas om förr. Jag kan inte påstå att jag blev särskilt förtjust i hans målningar. Ha en trevlig helg.

Musikanta sa...

Margaretha:
Ja, jag har inte sett någon liknande förut. Påminner i någon mån om GAN på grund av de mörka bakgrunderna. Annars är han helt sig själv, enligt min mening.
Ingrid

Musikanta sa...

Gunnel:
Han är tydligen helt bortglömd eftersom han inte finns med i några översiktsverk inom konsten. Han finns inte ens på Wikipedia annat än i vissa konstauktioner. Men han kanske får en renässans med den här utställningen. Det unnar jag honom. Jag hade inte haft något emot att ha någon av tavlorna på väggen hemma - men de fordrar naturligtvis vita väggar i så fall.
Kram från Ingrid

Paula i pörtet sa...

Hej, jag är dåligt bevandrad i konstvärlden, lånade för ett tag sedan en praktbok på biblan med de 50 största målarna genom tiderna. Framför allt lärde jag mig tolkningar för jag har aldrig begripit hur man ska tackla konstverken. Jag tycker de tavlor du visar påminner om Picassos konst, färgglada delvis abstrakta, lekfulla men jag skulle ha svårt att ge riktiga tolkningar. Å andra sidan har varje åskådare rätt till sin egen tolkning, jag råkar bara vara en nyfiken natur.
Ha en trevlig helg

Musikanta sa...

Paula:
Så roligt att du skaffat dig en sådan konstbok och tydligen lärt dig en hel del redan om konst av den. Det är ett spännande ämne och det är väldigt intressant att ta del av vissa tolkningar, framför allt i den äldre konsten. Den modernare konsten tror jag inte man behöver lägga så mycket tolkningar i - den är som du skriver ofta mest färgglädje och lekfullhet. Det är också kul med målningar som man kan tolka lite hur man vill, som t.ex. den här konstnärens. Önskar dig också en trevlig fortsättning på helgen!
Kram

Ingrid sa...

Hans namn har jag aldrig hört tidigare och jag vet inte om jag har gått miste om så mycket faktiskt. Hans målningar är inte speciellt tilltalande. Inte för mig i alla fall.
Lambert Werner - det är dock kul att veta lite om den mannen. Tack för det!
Kram, Ingrid

Fjärde året i Hjo sa...

Jag tycker om tavlorna! Fast jag har aldrig hört talas om Lambert Werner. Skulle vilja se i verkliga livet.

Musikanta sa...

Ingrid:
Du är inte ensam om att aldrig ha hört hans namn! Ingen av alla de konstintresserade som var där hade heller hört det. Nej, jag tror inte heller att jag skulle vilja ha någon tavla hemma på väggen. Lite för dystert i min smak.
Kram tillbaka

Musikanta sa...

Hans:
Du har gott om tid, utställningen slutar inte förrän i januari :-). Det står alltid ett dubbelrum med egen toa till ert förfogande om ni skulle vilja ta en utflykt hit någon gång. Säg bara till någon dag innan så jag hinner städa och laga något gott att bjuda på. On peut toujours parler de la France ou on va aller en (= om ?) quatorze jours.
Ingrid