onsdag 20 september 2017

1472 Seniorgympa

Sent ska syndaren vakna, men det är aldrig försent, tröstade mig Heléne Mörling, som är instruktör och gympaledare på Träningsverket i Söderköping. Hade jag vetat att det skulle vara så roligt och trevligt hade jag väl börjat träna mycket tidigare.

Jag kände hur stelheten började ta över i kroppen och det verkade inte bli bättre av att jag försökte promenera 45 minuter varje dag. Så när ett mejl från SPF damp ner i brevlådan där det stod att det fanns fyra platser kvar i en gympagrupp på måndagar klockan 11 - 12 så anmälde jag mig till den.

Det var inte bara jag som hörsammat denna inbjudan utan även sex personer som bor i Mogata. Vi är 22 personer i gruppen och av dessa kände jag igen nästan hälften förutom mina grannar. Söderköping är inte så stort. Det innebär också att vi kan samåka några stycken.


Min närmsta granne, Berne, som jag har samåkt med denna måndag, på väg ner till träningslokalen på Fix-området i Söderköping. (Bilderna går att klicka större.)

Först värmer vi upp ca 20 minuter i den stora gympasalen. Heléne som leder oss är osannolikt glad och uppmuntrande och tycker allt vi gör är bra. Hon är en trevlig och sprallig tjej som gör att man inte känner sig det minsta dålig trots att man naturligtvis är det. Alla gör så gott de kan. Rörelserna är väl avvägda för pensionärer och inte alltför komplicerade. 


Söta, duktiga och energiska Heléne ställer gärna upp för ett foto.

Inte heller behöver man ha moderiktiga gympakläder eller skor. Man tar på sig något som inte sitter åt och som känns bekvämt. Det kan vara shorts eller tights och en enkel T-shirt. Skratten är många medan man värmer upp.


Här får vi bra plats. Eftersom jag inte är säker på att mina gympakompisar skulle gillat att jag fotade dem får man använda sin fantasi för att befolka salen med glada pensionärer. 

Sen är det dags för maskinrummet där det finns 21 olika träningsmaskiner. Det brukar vara någon som är borta så de räcker alltid till alla. Inte heller dessa är särskilt komplicerade. Man sitter eller står i eller på dem i precis en minut. Två lampor som omväxlande tänds och släcks talar om när tiden är slut. På så sätt blir det hela tiden omväxling.


Behagligt ljus när vi pustar och stånkar vid de olika träningsmaskinerna. Jag klarar alla utom en. Men kanske när jag varit med alla femton gångerna?

Vi jobbar med träningsmaskinerna ungefär en halvtimme och sen går vi tillbaka till gympasalen för att träna igen. Vi har många balansövningar, vilket är otroligt nyttigt. Dålig balans har kommit smygande och jag har inte tänkt så mycket på det hemma förrän nu!

Balansen går att träna upp säger Heléne och det är ju förhoppningsfullt. Den här timmen går med rekordfart och jag rekommenderar verkligen mina vänner som är seniorer att pröva på att träna i grupp. Det är svårt att komma till skott själv med träning. Samtidigt träffar man glada och trevliga människor när man är med i en grupp.

15 kommentarer:

MacBells sa...

Vilket fint inlägg! Ser fram mot att ses på måndag igen. Kram

Musikanta sa...

MacBells:
Kul att du hittade till min blogg. Du får väl tala om vem som döljer sig bakom nicket när vi ses på måndag!
Kram tillbaka

Ronny sa...

Om du hade fått tid över Ingrid, skulle du börja som journalist igen! Det här inlägget kan ju till och med få en soffliggare som jag att fundera på fysisk aktivitet. Nästan. (Jag har nog en kattgen i mitt DNA.) Det är ett sant nöje att läsa såna här referat när du skriver och illustrerar dem.

Musikanta sa...

Ronny:
Jag jobbade faktiskt som frilansjournalist på Söderköpingssidan i NT fem år under 90-talet. Det var nog den roligaste yrkesverksamheten som jag ser tillbaka på under mitt liv.

Men numera måste journalisterna själva redigera sina reportage och skriva exakt antal tecken så att artikeln ska passa in i tidningen. Enligt en vän som är journalist tar det enormt mycket tid och är väldigt jobbigt. Men på min tid var det bara att skicka in artikeln och sen strök redigerarna. Det kunde ju bli konstigt ibland förstås.

Kul att du uppskattade det här inlägget!
Ingrid

Ingrid sa...

Tänk om vi kunde få igång någon typ av seniorgympa här också. Vi har ju faktiskt ett gym som står oanvänt sedan vårdcentralen stängde. Sjukgymnastik vill inte den nya utföraren syssla med, så jag antar att alla maskiner bara står där. När jag hade fått kotkompression gick jag där i 2-3 månader två gånger i veckan och det gjorde susen.
Lycka till med gympandet!
Kram, Ingrid

Veiken sa...

Trevligt! Alla borde få och ta den chansen till social samvaro och få bättre "flås"
Kram

Musikanta sa...

Ingrid:
Försök att få igång en grupp på SPF. Det är ju genom pensionärsföreningen som gympan har startat. Vi betalar 700 kr för 15 gånger. Och det för en hel timme. Inte särskilt dyrt tycker jag. De kan naturligtvis ha det som en studiecirkel. Men det gäller förstås att hitta någon ledare som kan peppa och uppmuntra.
Kram tillbaka

Musikanta sa...

VEiken:
Det är rätt fantastiskt. Det är 4 grupper med 22 deltagare i varje som har nappat på SPF:s erbjudande. Man får ju aktivera muskler som man sällan använder annars. Och balansövningarna behövs också! Jag känner mig redan lite rörligare efter bara några gånger.
Kram tillbaka

Tove Olberg sa...

Heja dig och kamraterna i gruppen :-)
Balanserad kram som ges stående på ett ben och ger således stöd åt varann.
När jag borstar tänderna står jag på ett ben :-)

Musikanta sa...

MacBells:
Jag har gissat vem du är sen jag var inne och tittade på Facebook.
Kram

Musikanta sa...

Tove:
Jag försöker också stå på ett ben när jag borstar tänderna men jag klarar det knappas. Tack för enbenskramen!
Tvåbent kram tillbaka

Paula i pörtet sa...

Ja det är aldrig för sent. Här på orten finns bara jympagrupper för yngre förmågor, känner att jag med mn stela kropp inte funkar där. Däremot har vi ett gym plus ett som kommunalanställda använder men som även pensionärerna i byn har tillgång till. Alltså ingen gruppträning o att stå vid maskiner i olika modeller lockar mig inte alls. Inte vet jag heller om jag förvärrar min onda kropp om jag inte gör övningarna rätt. Än så länge får jag det jag behöver på skogspromenaderna men snart är det slut för säsongen, vi brukar få snö o slask tidigt. Tror jag ska leta upp en youtube-kanal med jympa...
Både du och ledaren är så ärtiga på bild, lycka till i fortsättningen

Klimakteriehäxan sa...

Bra jobbat!!!

Musikanta sa...

Paula:
Det är det som är skönt med den här gruppen att medelåldern är väl 70 + någonstans. Vår ledare vet precis vilka svagheter pensionärer har så det är många övningar med balans och rygg och nacke. Även ben och knän får övningar, men inga så svåra att inte någon orkar med.

Synd att det inte finns någon äldre gympagrupp där du bor - jag känner ju att övningarna gör nytta. Och vår ledare visar precis hur vi INTE ska göra för att inte våra muskler eller kotor ska ta stryk.
Jag tror inte alls att det är så dumt med en youtubekanal med gympa- huvudsaken att man kommer igång.
Önskar dig en fin vecka!
Kram från Ingrid

Musikanta sa...

Aina:
Visst är det :-)! Jag känner mig helt matt när passet är över.
Ingrid