onsdag 12 augusti 2015

1149 Läsargo'morron

Så är jag i tidningen igen. Fast den här gången har jag skrivit artikeln själv. Norrköpings Tidningar har varje morgon en spalt på sidan två som upptas av ett kåseri, antingen av tidningens egna medarbetare eller av någon av sina läsare. Min vän Bloggblad har fått två kåserier publicerade och hon frågade mig häromdagen varför jag inte kunde skriva något också.

Det skulle ju helst vara roligt också men inte kunde jag komma på något hur jag än funderade. Men efter att ha läst det ena inlägget efter det andra på Facebook och även hos mina bloggvänner där det ständigt gnälldes över det urusla sommarvädret och hur eländigt allt var, så bestämde jag mig för att skriva en artikel i protest.

De enda dagarna under sommaren som jag verkligen led var nämligen de heta dagarna i början av juli. Dem tillbringade jag inomhus med värmepumpen inställd på Cool. För mig som inte har någon semester - eller hellre - som har semester året om spelar det inte så stor roll hurdant vädret är de där sommarveckorna i juli. Dessutom mår jag inte bra när termometern visar mer än 20 grader i skuggan.

Men, invänder de flesta, tänk på alla som bara har de där veckornas semester och som åker bort och campar eller hyr stugor på landet. Eller de som har tänkt att segla eller åka med motorbåten hela semestern. Jag tror tvärtom att barnen skulle må väldigt bra av att få vara hemma i lugn och ro några veckor med familjen i stället eftersom de i vanliga fall tillbringar större delen av året i skolan, på förskolan eller på fritids.

Föräldrarna jobbar ju för det mesta nästan hela veckorna så man kunde tänka sig att det skulle vara trevligt att umgås med sina barn i lugn och ro där hemma där barnen har sina saker omkring sig. Åka på en liten utflykt eller göra något annat roligt tillsammans. Det kan ju rimligtvis inte vara särskilt kul för mindre barn att tränga ihop sig i en husbil eller i en båt under flera veckor. Och barn har inget som helst intresse av att ligga på stranden och sola enligt min erfarenhet.

Därför skrev jag det här lilla kåseriet. Det skulle vara högst 1000 tecken med blanksteg så jag fick stryka passusen om att jag också har sluppit att lägga ut pengar på att köpa glass...


25 kommentarer:

tant Hannele sa...

Fint skrivet! (själv har jag aldrig varit på solsemester och inte rakat benen heller:)

fyrabarnsmor Hannele sa...

(inte reste barnen heller, det blev cykelturer och tält ibland... barnbarnen fortsätter samma spår...)

Tove Olberg sa...

Se där ja visst finns det glädje i det dåliga saommarvädret - du närmar dig kändisstatus nu ;)
Kram

Musikanta sa...

Hannele:
Jag tror dina barn hade mycket trevligt med dig på somrarna. Det måste de ju ha haft eftersom t.o.m. barnbarnen kör i samma spår. Jag har heller aldrig rakat benen kanske mest beroende på att jag inte har något hår där...
Ingrid

Musikanta sa...

Tove:
Jag skrev mest kåseriet bara för att jag var så trött på allt gnäll överallt, både på bloggarna och på FB. Men jag tror faktiskt att barnen mår lika bra att vara hemma med sin mamma och pappa på semestern och inte fara runt till ställen där man inte känner några eller t.o.m. inte förstår språket.
Vad gäller den eventuella "kändisstatusen" så är nog det den mest förgängliga av allt. När en ny tidning kommer dan eller veckan därpå är allt glömt :-).
Kram tillbaka från Ingrid

Bloggblad sa...

För att bli "känd" genom en lokaltidning, måste man nog figurera där varje dag. Jag känner en som blivit omskriven många gånger - när jag berättat att jag jobbat ihop med hen, säger folk (som ändå läser tidningen) VEM ÄR DET???

Var det du som satte rubriken? Du tycker ju inte att det har varit "dåligt" väder, så den stämmer ju inte riktigt... även om den är lite vitsig.

Det verkar som om det har tunnat ut med läsarintresset för att skriva gomorrontexter. Jag kanske ska dra åstad med en till?

Annika sa...

Sommarvädret tycker jag varit nästintill uselt hemma i norden.
Men, det är tur att vi alla är olika, Ingrid.
Som sagt, inget ont som inte har ngt gott med sig. OCH anledningen till att man kan bo här där jag bor heter AC. Utan den skulle jag inte stå ut.
Hemma igen nu efter 5 veckor i norden.
Känns bra, men det var gött med uppehåll också.

Så roligt med intervjun i Allers. Visste inte riktigt att du kände det så. jag höll ju på att angsta mig över Karolina i fjol då hon skulle lämna hemmet. Hade riktig sorg innan hon for. Men sen då hon verkligen flyttat tyckte jag det gick mkt bättre än väntat. Jag vet ju att det beror på att hon trivs så bra på uni. OM hon inte gjort det så hade det känts sååå mkt värre.
Absolut, jag fick SÅÅÅÅÅ mkt stöd via min blogg, och av nätet i allmänhet, fjol då K flyttade. Inte minst av dig!!! Tack för det.


Kramar från Annika som nu återvänt till bloggvärlden igen!!

Annika sa...

Roligt inlägg i debatten!

De skulle bara veta hur det känns med regn när det varit torka i fyra år! Hur folk går ut på gatan och vänder upp ansiktet mot himlen för att känna det mot huden (som vi gör med den första vårsolen efter en lång vinter i Sverige). Hur man rusar in i garderoben och sliter fram den stickade tröjan eller manchesterkavajen som man älskar men inte kunnat ha på sig på 5 månader. Och tänder ljus och dricker choklad och livet känns som en regnfest.... :)

Jag är ingen regnälskare och jag tröttnar fortare än kvickt när vädret är dåligt. Men jag tror inte jag skulle glömma igen - även om jag flyttade från mitt tropiska klimat - att vatten faktiskt är livsnödvändigt och livgivande. Utan det, ingen grönska och inget liv...

Sen tror jag att man har en stor fördel i dåligt sommarväder om man gillar att måla, teckna, sjunga, spela piano och skriva - i dåligt väder har man verkligen en ursäkt att grotta in sig och försvinna i sina kreativa projekt i dagar och veckor i sträck... :) . Kram.

Musikanta sa...

Bloggblad:
Nej, det var inte jag som satte rubriken. Jag blev förvånad över att de tog in det överhuvudtaget eftersom det hade varit så fint väder hela veckan.
Det har inte varit ett enda läsargo'morron på hela veckan så jag ser fram mot att du ska skriva ett till. Jag tycker de har varit väldigt roliga hittills!

Musikanta sa...

Annika:
Kul att du är tillbaka i cyberrymden igen. Jag har saknat dig! men, som du skriver, det kan vara skönt med en bloggpaus också. Jag vet ju att du inte heller står ut när det är för varmt, även om ni har mycket högre temperatur därborta än vad vi någonsin har. Det är ju sällan jag behöver ha AC på här hemma.

Jag tror att det är viktigt att kunna dela med sig av både sorg och glädje. Villkoret för att jag skulle ställa upp på intervjun var att det skulle stå vilken betydelse nätet kan ha med alla sina familjetrådar. Där kan man skriva av sig och få feed back. Jag skrev väl någonting om det i en kommentar till dig - att det "går över" och att Karolina alltid kommer att komma tillbaka till er så fort hon har tillfälle. Ett sådant fint förhållande som ni har till varandra i familjen upphör inte plötsligt!

Lagom varm kram från Ingrid. Vädret är toppen här just nu med 18-20 grader varmt och solsken.

Musikanta sa...

Annika CA:
Tack för din fina och tänkvärda kommentar. Jag skulle nog ha väldigt svårt för att leva i ett tropiskt klimat. Kanske det har med åldern att göra, kommer inte ihåg att jag tyckte det var särskilt besvärligt när vi var i södra Frankrike på sommaren när jag var ung och temperaturen gick upp till 30-35 grader. Tyckte bara det var besvärligt när allt var stängt för siesta.

Jag trivs inte med att göra ingenting eller ligga på en strand och sola. Jag har ju så väldigt mycket att göra inomhus som du skriver att det snarare är jobbigt när det är för vackert väder och man nästan måste tvinga sig att vara ute. Vädret är som det är och det kan man inte göra så mycket åt mer än att försöka göra det bästa av det. Jag skulle kunna tänka mig att en forskare som du inte håller koll på vädret särskilt mycket :-).
Kram tillbaka från Ingrid

Ingrid sa...

Bra skrivet!
Jag tror att det är många som håller med dig, även om jag inte gör det. Jag vill ju sol och värme och har märkt att när jag gnällt över vädret är det många som säger att det passar dem alldeles utmärkt. Själv ska jag åka till Sicilien en vecka och där är det garanterat varmt och soligt så att även jag får nog.
Ha det gott!
Kram, Ingrid

Musikanta sa...

Ingrid:
Tack för vänliga ord!
Ja, vi är alla olika. Kent älskar värme och fryser när jag sätter på AC hemma. Han är helt torr när svetten rinner på mig. För mig spelar inte vädret någon roll. Gillar inte när det blir över 15 minusgrader bara.
Ha det så gott på Sicilien - hoppas den värsta värmeböljan har gått över när du ska dit. Det var ju upp till 40 grader varmt där i sommar läste jag. Det kan i alla fall inte vara nyttigt.
Kram från Ingrid

Karin sa...

Heja Ingrid! Jag känner igen den där känslan från barndomens somrar: Åh vad skönt att det regnar, då kan man sitta inne och läsa! För det där med att bada och vara ute i skogen och allt möjligt annat, det hann man ju ändå. Och för övrigt förstod vi aldrig varför regn skulle vara ett hinder för badandet – blöt blev man ju hursomhelst.

Nuförtiden vill jag gärna ha uppehållsväder då och då för att hinna med lite trädgårdsskötsel, men gärna måttliga temperaturer. Kring 22 grader både i luft och vatten är bra!

Stina sa...

Härligt Ingrid :) Jag tycker precis som du att det varit en bra sommar. Kanske för att jag också gillar att sitta och skriva.

Andra året i Hjo sa...

Håller nästan med dig. Jag tycks varken klara värmen eller kylan längre. En hygglig sommar och alls inte så mycket regn som man läser i tidningen, inte i Hjo - allt är inte sant som står där. Fast maj och juni var inget vidare.
Snyggt kåseri!

Musikanta sa...

Karin:
Visst är det skönt när det är uppehållsväder så att man kan gå ut och promenera eller idka trädgårdskötsel. Men om man inte är särskilt road av det är det ju härligt att ha något att skylla på så man kan vara inne och som du skriver, läsa eller ha någon annan trevlig sysselsättning inomhus.

Som pensionär är man ju inte beroende av vädret på samma sätt som när man jobbar och bara har ledigt några veckor på sommaren. Men jag ville slå ett slag för att man kan ha det mycket bra och trevligt om man är hemma i stället för att fara runt med husbil eller båt.
Upp till 22 grader gillar jag - inte mer. Tror att det är över 30 minst när termometern visar på 25.

Musikanta sa...

Stina:
Ja, du och jag har ju vårt "rika inre liv" som att vi gillar att läsa och skriva när det regnar och blåser kallt ute. Jag har ju inga småbarn längre heller som man måste sysselsätta under semestern. Där kan det ju bli problem när ungarna inte ens kan vara utomhus några timmar. De behöver ju alltid röra på sig.
Kram från Ingrid

Musikanta sa...

Hans:
Tack för mycket vänlig kommentar - det sporrar :-).
De här sista veckorna har det varit precis lagom varmt för mig. Enda nackdelen är att man måste ut och vattna blommorna på kvällen :-).
Ingrid

Veiken sa...

Jättetrevligt skrivet. Vi är en samling gnällspikar i det här landet. Vi får anpassa aktiviteter efter vädret. Vi bor ju i ett land med sk flexibelt väder. Varför lär vi oss aldrig??
Kramar

Musikanta sa...

Veiken:
Jag har aldrig varit särskilt beroende av vädret eftersom jag har så många inomhusaktiviteter på ständigt på gång. För att inte tala om sen datorn kom in i bilden. Jag tyckte bara att det var ett evigt gnällande även från pensionärer över sommarvädret.

Jag kan förstå om barnfamiljer tycker att det är jobbigt när det regnar men vi som har semester året om kan ju utnyttja soldagarna året runt. Så det var även en liten protestskrift i all sin enkelhet :-). Roligt att du läste den!
Kramar tillbaka från Ingrid

Klimakteriehäxan sa...

Rätt!!! Men du glömde en positiv sak: avsaknaden av insekter som bits. Jag har knappt sett en mygga eller geting!

Musikanta sa...

Aina:
Nej, det har du alldeles rätt i. Jag kan också räkna antalet getingar som jag sett i sommar på en hand. Att glasskontot har varit lika med noll fick jag inte med. Det är noga med att det är rätt antal tecken.
Ingrid

Krönikören sa...

Haha! Foten i kläm - jajamensan! Underbart skrivet. Du är duktig.

Kram

Musikanta sa...

Lotta:
Tack för uppmuntrande kommentar! Jag blev mest förvånad över att de överhuvudtaget tog in den. Ångrade mig efteråt. Jag blev bara så trött på alla som klagade över sommaren då - inte nu bevars - både på FB och på bloggarna. Ett evigt gnällande! Jag som inte är intresserad av att ligga på stranden eller vara i trädgården tyckte att det var ganska skönt att man slapp känna dåligt samvete (som jag skrev) för att man inte var utomhus.
Ingrid