söndag 29 mars 2020

1745 Månadens illustratör mars 2020 - Maj Lindman

I dessa coronavirustider när jag håller mig hemma hela dagarna och bara går ut för att ta en promenad, får man ju för sig att ta itu med någonting som man funderat på att göra länge. Som t.ex. att röja i den gamla bokhyllan inne i klädkammaren. Men som vanligt blev det ingenting av med det när jag efter någon minut hittade den här gamla boken.


Bilderna går att klicka större.

Boken är illustrerad av Maj Lindman 1886 - 1972. Hon studerade vid Konsthögskolan 1907-1908 och fortsatte sedan som illustratör av många barn- och ungdomsböcker. Hon har även skrivit några stycken själv. Hon är också upphov till många av de gamla skolplanscherna, som Årstiderna med en plansch för varje månad.

Den här Flickornas Julbok innehåller fem berättelser om olika flickor och har tretton helsidesillustrationer av Maj Lindman. På försättsbladet står det mycket tydligt att det är "berättelser för flickor om flickor". Maj Lindman  har själv skrivit en av berättelserna, Pojken, som det finns bilder på nedan. Det visar sig att Pojken är en hund.

Här är det huvudpersonen Tessan som bjuder sina kompisar på kaffe och bakelser på Djurgårdsbrunn. Pojkarna i kostym och tonårsflickorna i hatt.

Tiden har förändrats sen 1931 och så även de populära namnen. Så här börjar berättelsen om Pojken. "Tessan hette egentligen Thérèse efter farmor. Att heta Thérèse är kanske inte så roligt i vår tid, då alla flickor heta Britta och Ulla eller till och med något så underbart som Sonja, som var det vackraste namn Tessan visste."

Föräldrarna åker bort (mormor är sjuk) en vecka och Tessan lämnas hemma med hunden för att se till huset. Det bär sig inte bättre än att gänget på Djurgårdsbrunn bjuder in sig själva till fest när de hör att hon har föräldrafritt. Festen urartar och det är här som Pojken kommer in i bilden och biter Einar i armen när han blir närgången. Festen får därmed ett abrupt slut och även ett lyckligt sådant så småningom.

Här är det inga jeans som gäller för tonåringarna utan sober kvällsdress, kostym och skjorta med slips för pojkarna, klänning för flickorna som också hade högklackade skor. 

För det mesta handlar berättelserna om flickor i den burgna medelklassen med undantag av Havstruten som också handlar om mobbning. Siri som är nio år har kommit in i flickskolans andra klass och känner sig utanför från första dagen. "De andra flickorna hade varit kamrater redan i fyra år och sågo med någon misstro på gökungen, som de visste kom direkt från folkskolan." Siris mamma är ensamstående och arbetar som sömmerska.


Klassens leading lady - Greta - undrar om Siri har ätit sill till frukost. "Jag tror att du har ätit sill till frukost. Hur kan du? Siri såg förvånat på henne, ty i hennes barnsliga värld ingick sillen som en stående rätt flera gånger i veckan." Greta tycker det är tarvligt och sen dess är det ingen som vill vara vän med Siri.

 I Bonniers Veckotidningar som jag läser ibland och är aktuella vid den här tiden, ingår heller inte sill som frukostmat mer än kanske möjligen på krogen serverad med brännvin. Siri träffar Gretas bror på sommaren när hon får hälsa en av mammans snällaste kunder ute i skärgården där Gretas familj har sommarställe. Det är han med havstruten.


Det är Gretas bror Gösta som leker med en havstrut vilket inte Siri gillar. 

Berättelsen slutar med att Siri räddar Greta från att drunkna. Hon blir naturligtvis mycket ångerfull för att hon varit så otrevlig mot Siri och de blir goda vänner. Slutet gott som alltid.

I boken Skolplanschernas Sverige av Jens Wahlstedt - boken som jag också glömt att jag hade i min bokhylla - hittade jag några bilder av Maj Lindman som illustratör av några skolplanscher. De betydde mycket för oss som vuxit upp med sådana.

Tänk om de hade fått vara kvar eller att man hade skapat nya sådana. Tänk vilken  inspiration för spontan konversation, både på svenska och främmande språk eller som motiv för uppsatsskrivning det hade varit!


Maj Lindman gjorde bilder till skolplanscher för alla månaderna på året. Här är det december och augusti månad som hon illustrerat. Det kanske också kunde ha varit roligt för eleverna i de första årskurserna idag att se hur det såg ut i Sverige för nästan hundra år sedan. Hur barnen var klädda och jämföra det med dagens klädmode.


Undrar om barnen idag någonsin sett en höstack? Annars är väl skillnaden kanske inte så stor utom att nutidens barn aldrig är nakna när de badar offentligt. Vill man se mer av Maj Lindmans bilder och skolplanscher kan man titta här

11 kommentarer:

Karin sa...

Oj vilket härligt inlägg och så mycket nostalgi! Jag känner igen stilen och tror att vi hade någon av hennes skolplanscher i mitt barndomshem (som tidigare varit skola). Undrar vart dom tog vägen?

Musikanta sa...

Karin:
Jag har två böcker av Jens Wahlstedt med bilder på gamla skolplanscher. Vissa som naturkunskapsplanscherna, är helt fantastiska. Gör nog ett inlägg så småningom och visar några. Otroligt duktiga illustratörer. Det finns nog många planscher undanstoppade i många lärarhem tror jag. Och många som fortfarande hänger kvar på gamla skolvindar.
Ingrid

Eleonora sa...

Tack för ett mycket trevligt inlägg. Kan känna igen från berättelsen om flickskoleflickorna.
Hoppas allt. Är gott ned er
Kram från mig

Lena i Wales sa...

Nostalgi, härligt!
Känner igen vissa bilder, men kom inte ihåg namnet på konstnären.
Mycket man känner igen från den tiden.
Mycket intressant tack!
Sköt om dig!

Musikanta sa...

Eleonora:
Ni gick det ju bra att kommentera! Allt är bra här nere - har just varit ute på en promenad och lyssnat på podden på P3 om Gustaf III. Mycket spännande.
Många kramar från vännen Ingrid

Musikanta sa...

Lena:
Tack för din uppmuntrande kommentar - härligt att få så här i dessa tider. Hoppas att allt är bra med dig och din familj. Jag sköter om mig så gott jag kan, går inte ut alls mer än på den dagliga promenaden. Kent - min man - handlar själv någon gång i veckan så jag slipper följa med. Lite tråkigt men det är bara att gilla läget. Någon gång vänder det väl förhoppningsvis.
Kram från Ingrid

tanthuset.blogg.se sa...

Vilket underbart inlägg och jag förstår att det blev den här boken som fick din uppmärksamhet av alla! Vilken nostalgi :) och jag känner igen stilen på teckningarna men jag hade inte en aning om vem som hade gjort dom, tack för ett fint inlägg :)

em sa...

Jag älskade Maj Lindmans böcker om Rufsi Tufsi Tott när jag var liten. De är nog tämligen bortglömda här, men har faktiskt kommit i nyutgåvor i USA - Flicka Ricka, Dicka.
Har en packe med väl lästa "Flickornas julbok", bland annat den du visar överst. Det var ju idel välkända författare som skrev i dem, så de var populära julklappar till tonårsflickor som man ville hålla på den smala vägen - oförvitlig moral.
Margaretha

Musikanta sa...

Tanthuset:
Nej, vem hade något intresse av VEM som hade gjort illustrationerna till alla flickböcker som man läste i den åldern. De bara fanns där. Många av illustratörerna var ju väldigt duktiga konstnärer också. Tack för rar kommentar och ha det gott önskar
Ingrid

Musikanta sa...

Margaretha:
Jag läste till min förvåning att ML var så populär i USA. Så lite man vet. Har också läst Rufsi, Tufsi, Tott men funderade naturligtvis inte då på vem som hade skrivit boken eller gjort illustrationerna. Man tog allting för givet på den tiden. Men jag älskade bilderna i böckerna. Jag tycker flera av berättelserna är förvånansvärt aktuella än idag, som mobbningen och festen med föräldrafritt. Kanske dessa dock inte slutar så lyckligt idag som då?
Ingrid

Klimakteriehäxan sa...

Kul att du hittat ännu en tämligen bortglömd illustratör/konstnär!