1328 Nyfiken på - Nisse Sandström

Biblioteket i Söderköping - Stinsen - har många aktiviteter både dag- och kvällstid. Det är lite av en ny värld som har öppnat sig för mig sedan jag tågade in där med mina tavlor i den fina utställningslokalen på andra våningen. Här har jag skrivit om det.

Filosofiskt Forum är t.ex. ett återkommande evenemang där man samtalar i grupp om något aktuellt ämne. Dessa sammankomster är gratis. En annan evenemangsserie har rubriken Nyfiken på. Där har biblioteket bjudit in kända personer som berättar om sig själva och sin verksamhet. Det är ofta författare eller musiker. Man kan gå in här och titta på bibliotekets programutbud om man är intresserad.

Eftersom jag har tillbringat ganska mycket tid på biblioteket de senaste veckorna har jag ju kunnat sätta mig in i utbudet på ett helt annat sätt än när jag bara, som tidigare, tittat in och lånat eller lämnat tillbaka böcker. Så när den jag såg annonsen om den legendariske jazzmusikern och saxofonisten Nisse Sandström till Nyfiken på den 21 oktober köpte jag omedelbart en biljett. Det visade sig vara klokt, för redan efter några dagar var biljetterna till detta evenemang slutsålda.

I välkomsthälsningen fick vi veta att det bara hade varit två tidigare tillfällen som det kommit så många besökare till Nyfiken på som till denna kväll. Den ena gången var när Gudrun Schyman var föredragshållare och den andra när förre ärkebiskopen C-G Hammar var där. Ett åttiotal personer trängdes i bibliotekssalen. (Bilderna går att klicka större.)

Visst har jag hört talas om Nisse Sandström tidigare, men visste inte att han hade varit så känd i jazzkretsar eller att han spelat många år tillsammans med Red Mitchell, världsberömd kontrabasist. Inte heller att han 1972 erhöll priset Gyllene skivan av Orkesterjournalen för sin skiva The Painter.

Nisse Sandström kåserar helt utan manus och med ett leende på läpparna. 

Eftersom jag redan var inne i lokalen som gränsar till utställningslokalen försäkrade jag mig om en plats mitt emot föredragshållaren och bandspelaren. Tekniken var inte samarbetsvillig denna kväll utan strulade så Nisse fick hålla låda utan mikrofon. Den kom uppenbarligen inte överens med bandspelaren. Jag var tacksam över att jag satt så nära så att jag kunde höra varje ord Nisse sa.

Mikrofonen hade kollats tidigare men den ville tyvärr inte samarbeta med bandspelaren när det var dags. Eftersom detta evenemang var på kvällen var det ingen vaktmästare närvarande som kunde fixa ljudet. I fonden kan man kika in i utställningslokalen. 

Det hade varit tråkigt att missa dessa eftersom Nisse visade sig vara en underbart charmerande och och rolig kåsör som kom med många skämt och hade ett uppbåd av anekdoter att förmedla till den andäktigt lyssnande församlingen. Bland annat berättade han att han spelat på en av de mest kända jazzklubbarna i New York vid ett tillfälle och satt vid pianot och spelade när en "kille" dök upp bakom honom och ville att han skulle visa honom hur man spelade låten eftersom "killen" tyckte det lät tjusigt.

"Jag lärde honom melodin och ackorden och efter tio minuter kunde han spela den", berättade Nisse. "När han hade gått sin väg gick jag till kompisarna och frågade vem det var. Det var Sergiu Celibidache, sa dom. Han hade tydligen ett förflutet som jazzmusiker. Tur att jag inte visste vem det var förrän han gått sin väg."

Ibland gjorde Nisse uppehåll i sitt kåserande och spelade skivor som han själv varit med och spelat in. Han berättade också att han aldrig lärt sig noter och att han själv lärde sig spela saxofon när han var mycket ung. Det tog två veckor för honom att lära sig spela piano fick vi också veta. Och jag tvivlar inte det minsta på detta. Till slut tog han fram sin saxofon på begäran och rev av ett långt saxofonsolo till ackompanjemang av bandspelaren.

Han tyckte vi skulle få gissa vilken låt det var och skam till sägandes kunde jag inte lista ut det trots att vårt jazzband Mina Vänner som jag spelade med i för några år sedan hade låten som signaturmelodi. (Om man klickar på länken kan man höra oss spela Summertime.) Jag får skylla på att jag var för upptagen med att filma. Får se om någon av mina bloggvänner kan lista ut titeln på melodin - en känd gammal evergreen.

Uppdatering;
Min bloggvän Ditte gissade alldeles rätt att Nisse spelade den gamla låten All of me som blev till redan 1931.

Nisse Sandström spelar saxofon på Stinsen i Söderköping den 21 september 2016.