1319 Glan runt 1

Säg den svenska senior som inte kan räkna upp sjöarna i Östergötland: Vättern, Boren, Roxen, Glan, Sommen, Åstunden och Tåkern. De största sjöarna i landskapet näst Vättern är Roxen och Glan med sina 95 respektive 74 kvadratkilometer.

Igår åkte vi Glan runt med buss, en resa som tog hela dagen. Det var SIV-veteranerna som hade anordnat utflykten och jag fick följa med eftersom Kent arbetat nästan hela sitt yrkesverksamma liv på Invandrarverket, som det hette då. Därav förkortningen SIV - Statens Invandrarverk. Numera heter det Migrationsverket som alla vet.

Här tas SIV-veteranerna emot av Lennart, mjölnare i fjärde generationen. (Bilderna går att klicka större.)

Resan var mycket ambitiös och välarrangerad med första stopp vid  Orga kvarn i Skärblacka. Här fick vi en intressant guidning av Lennart som är mjölnare i fjärde generationen. Mycket sköttes av robotar, men även en del säckar fylldes för hand och slängdes manuellt upp på en lastpall.

En del av Orga kvarn.

Här fylls säckarna för hand och sys ihop med en liten symaskin. 

I bakgrunden siktas mjölet 30 - till 40 gånger i maskiner som skakar med ett förfärligt oväsen.

Vår gode vän Leif, som bland annat sjunger i Sankt Anna vokalensemble, jobbar som elektriker på Orga kvarn. Det blev ett kärt återseende. Leif drev tidigare Söderköpings Elvalskvarn tillsammans med sin bror. Jag har skrivit ett inlägg om denna här.

Sedan var det dags för elvakaffe som vi intog i Vånga hembygdsgårds trädgård. Vädret var fantastiskt och vi stannade och fikade en god stund.

Vånga hembygdsgård.

Alla trädgårdsmöbler stod fortfarande ute så alla fick plats att äta och dricka av sin medhavda matsäck. 

Efter det satte vi kurs mot Björke Vävstuga eller Björke Väveri som det också heter. För mig kanske det var det som drog mest, det var ganska många år sen jag var där senast. Väveriet ligger mycket vackert och är inrymt i ombyggda lador och andra förrådsbyggnader till en bondgård.

Otroligt vacker och välskött trädgård med vidsträckta, välklippta gräsmattor. Kent tog bilden.

Väveriets ägare, visade oss hur det går till när maskinerna sätter igång och väver med ett öronbedövande buller. 

Vi blev även här guidade och fick  veta mycket om väveriets historia som grundades av vår guide för 35 år sen. Ett mycket trevligt föredrag som genererade många skratt. Vi fick bland annat veta att om man ska få tillträde till det innersta hos något annat väveri ska man fråga om de har en positiv eller en negativ regulator.

Den här duken blev jag mycket förtjust i men Kent tyckte den var för mörk och det kan jag väl hålla med om.

En mycket dramatisk duk i mitt tycke.

Tabletter och löpare till överkomliga priser.

En duk i det här tyget, som är lite blåare på undersidan, köpte jag eftersom vi båda tyckte det var vackert. Bara att vända på om man får någon fläck. 

När alla var färdiga med sina inköp och ätit upp sina glassar, som även gick att handla på väveriet, åkte vi vidare till Sankta Maria kyrka eller Risinge gamla kyrka som den också kallas. Men bilder från denna fantastiska medeltida kyrka sparar jag tills nästa inlägg.