tisdag 18 oktober 2016

1337 Rundresa i Kroatien - Primosten, vingård och Trogir

På torsdagen skulle vi besöka badorten Primosten, en vingård där vi skulle äta lunch och den gamla staden Trogir på vår rundresa med Krores. Färden dit gick som vanligt på hisnande höga serpentinvägar - jag hade nästan vant mig vid det laget.

Primosten är en av Adriatiska kustens mest kända och älskade turistorter. Hela den lilla staden ligger hopträngd på en halvö, men eftersom det hällregnade stannade inte bussen för fotograferingspaus på vägen till staden. Vill man se fantastiska bilder därifrån från höjderna ovan, kan man gå in och kika härI det här inlägget är det Kent som har tagit alla bilderna. Jag ville inte äventyra min mobil i regnet.



På den lilla platsen utanför ingången till Primosten var det bara rundresegruppen som var ute och promenerade. Några övriga turister syntes inte till. (Bilderna går att klicka större.)



Maria och Josef?




Vi har kommit in i Primosten genom den vackra porten i kalksten.


Utrustade med regnskydd och paraplyer steg vi så av bussen för en kort promenad i Primosten. Vi var ganska ensamma som turister och vi såg inte heller till några personer som såg ut att bo där för jämnan. Kanske var det så (som på så många andra ställen) att hus och lägenheter i denna lilla fina stad köpts upp av förmögna personer för att ha som sommarställe och som nu övergivit den.



Folktomt.


Vackra och välskötta små trädgårdar mellan husen.

En och annan liten butik var öppen, men jag såg inte heller till någon som var i affären. Kent och jag traskade upp för backen till den lilla kyrkan som låg på en höjd. Det brukar alltid vara en fin utsikt från kyrkbacken och vi blev inte besvikna den här gången heller. Det hade ju förstås varit trevligare om det inte hade regnat.


Många korallhalsband i skyltfönstret.


Kyrkan i Primosten var tyvärr stängd.


Utsikt från kyrkogården.

Besöket i Primosten blev inte så långt på grund av regnet och vi fortsatte därefter färden med bussen  till en vingård där vi skulle äta lunch. Vi blev väl mottagna och fick också titta in i huset där man bryggde vin, grappa och diverse likörer.


Fikonträd som Kent fotade från bussfönstret på vägen till vingården.


Då det fortfarande regnade och var ganska kyligt åt vi inomhus.

Lunchen innehöll bland annat den lufttorkade skinkan prosciutto som är bäst efter den har fått torka i några år. Alltför torr enligt min mening  -  jag föredrar vanlig julskinka. Men det anses vara en delikatess. Även här fick vi så mycket vi kunde och ville dricka av husets vin. Eftersom det fortfarande regnade trängde vi ihop oss i det lilla stenhusets matrum - annars hade vi kunnat sitta ute i skuggan av vinrankorna.


Trångt om saligheten. Ulla, Sten och jag väntar på att lunchen ska serveras.


Här har prosciutton och oliverna kommit på bordet.

Efter en stunds glad och trevlig samvaro hade vi möjlighet att köpa med oss hem någon av husets hemgjorda produkter i fina flaskor och burkar. Jag fastnade för en flaska fikonlikör, som jag hade provsmakat tidigare. Mycket god men ganska stark - så den får vänta till något festligt tillfälle med att korkas upp.


De tre flaskorna längst upp till vänster innehåller fikonlikör som jag föll för. 


Här fanns också gamla hus byggda av sten.

Den gamla staden Trogir var en upplevelse. Staden tillhörde den Venetianska republiken till år 1797 då republiken upplöstes. Många av de gamla vackra byggnaderna tillkom under denna epok, läser jag på Wikipedia. Trogir har tidigare varit grekiskt, romerskt, venetianskt och franskt. Det finns byggnader också från den romerska tiden, från renässansen och från barocken. År 1997 kom gamla staden i Trogir med på UNESCOS världsarvslista.


Torget i Trogir med stadshuset till vänster i bild.


Sankt Laurentiuskatedralen i Trogir.


Den fantastiska porten till katedralen. Överst ses Sankt Laurentius med gallret som han dog på efter ha blivit grillad. Kanske kan det vara intressant att läsa mer om detta helgon eftersom vår huvudkyrka här i Söderköping är uppkallad efter honom.



Målningar fanns att köpa som souvenirer.



En manskvartett sjöng gamla traditionella sånger från Dalmatien i en av de gamla byggnaderna. Sist  i inlägget kan man lyssna till en videosnutt som Kent spelade in.


Fästningen Kamerlengo från 1400-talet. På sommaren har man här konserter och andra evenemang.




På videon springer en kvinna förbi kameran just som gossarna börjar sjunga. För övrigt får de sjunga ostört tills slutet. Härliga röster! 

Tidigare inlägg om rundresan i Kroatien:

16 kommentarer:

Ronny sa...

Vilken fin reportageresa! Eller: Så fina reportage från resan! Det här är ett land som jag själv skulle vilja besöka. Inte ett dugg mindre nu efter dina (och Kents) bilder och berättelser.
Kvartetten sjunger vackert - och helt oförstärkt dessutom.
Tack för att du delar med dig av upplevelserna! :)

Gerd ♥ sa...

Vilket fint inlägg nu igen!
Lyssnar precis på videon medan jag kommenterar. Vilka röster!
När jag var i Kroatien så hade vi en manskör som sjöng på båten till ön, där vi bodde. Vi åkte dagliga båtturer.
Åh, fikon, mums. Vilka läckerheter, jag kommer ihåg. Fantstiskt.
Kram, Gerd

Musikanta sa...

Ronny:
Det var fin akustik i det där valvet, men det var inga svaga röster heller.
Kul om du blir sugen att resa till Kroatien, det är fortfarande relativt billigt där har jag hört. Rent och snyggt och snälla människor överallt. Skulle gärna resa dit i maj igen. Måste vara vackert med alla blommor och kanske lite mindre regn.
Ingrid

Musikanta sa...

Gerd:
Jag lovar tänka på dig den dag jag kommer att smaka min fikonlikör! Jag förstår att det är tradition med manskörer i Kroatien, de tjänar ju lite pengar på sina CD-skivor också. Kul att du upplivar gamla minnen.
Kram tillbaka från Ingrid

Ditte sa...

Väldigt roligt att följa er resa och mycket känner jag igen från mina besök i Kroatien. Vi har ju oftast rest på egen hand och då tar ju saker och ting lite längre tid, men det har gått bra ändå för man har också bestämt över sin tid. Men en organiserad resa har mycket att erbjuda och bekvämt är det.
Trogir känner jag igen och har besökt men Primosten minns jag inte.
Kram!

Bloggblad sa...

Jag tycker också att det är jättekul att få se var ni har varit. Blir bara så hungrig...bytte fastedag till idag.

Musikanta sa...

Ditte:
Till Frankrike, t.ex. där jag både talar och förstår språket skulle jag aldrig åka på en sällskapsresa. Men hit till Kroatien, där jag inte förstår ett ord och där många inte talar engelska, är det skönt att bli "omhändertagen." Dessutom kommer jag ju aldrig ut på så många begivenheter om jag reser bara med maken. Inte skulle vi gå upp kl. 6 på morgonen om vi reste själva?
Kram tillbaka från Ingrid

Musikanta sa...

Bloggblad:
Jag får ligga lågt med "fastedagar" ett tag framöver även om det skulle behövas efter resan. Jag har nämligen haft konstant migrän eller migränkänning sen jag kom hem. Blodsockret steg väl oroväckande med så mycket mat som vi fick därnere. Nu har det lugnat ner sig som väl är med hjälp av medikamenter. Det är starkt av dig att ha så bra disciplin när det gäller 5:2.
Det blir bara ett inlägg till om resan om du orkar läsa.

Eleonora sa...

Ja ni har verkligen fått se mycket på er rundresa och så många fina bilder ni kan bläddra i i vinter och minnas tillbaka.

Herrarna sjöng mycket fint och vackert och i en underbar miljö

Kram till er båda från
Eleonora

Musikanta sa...

Elonora:
Ja, det är ju mest därför jag skriver den här reseberättelsen, för att dokumentera. Man glömmer ju så lätt bort vad man gjorde och när, annars. Roligt att höra så musikaliska herrar där man minst anar det.
Kram tillbaka från Ingrid. Kent hälsar också.

Gunnel sa...

Trevligt att läsa om er resa. Så fina röster de där killarna har. Verkligen njutbar musik. Kram

Musikanta sa...

Gunnel:
Tack för rar kommentar - den värmer!
Kram tillbaka från Ingrid

Klimakteriehäxan sa...

Ser verkligen härligt ut. Dottern, just hemkommen från Kroatien, är också väldigt nöjd men jag tror inte ni gjorde exakt samma resa ...

Pettas sa...

Så skönt Ingrid att du började vänja dig vid serpentinvägarna. Strongt, jag vet ju vad du tycker om höjder. Hemskheter påminns man också om, att bli grillad levande måste vara mera än fruktansvärt.
Hellre lyssnar jag på den härliga manskören, med de fina rösterna framför en spännande vägg.
Tack igen!

Musikanta sa...

aina:
Nej, hon är väl inte pensionär heller, haha. Den här resebyrån har specialiserat sig på seniorer, som det heter numera. Det var trevligt att träffa folk i ungefär samma ålder och som har samma minnen och erfarenheter med sig i bagaget.
Ingrid

Musikanta sa...

PettasKarin:
Ja, jag ryser också när jag tänker på den stackars mannen som dog på det sättet. Men det är inte mycket bättre nu för tiden med den stackaren som är dömd till 1000 piskrapp...
Det var fantastiska sångare både här och i Split. Men de fick sälja några CD- också även om inte turisterna var så många.
Balkongen vågade jag mig fortfarande inte på att gå längst ut och titta ner.
Ingrid