Mirren är glad över att disputationen är över (Bilden går att klicka större)Så kom den äntligen förra torsdagen - Mirrens disputationsdag - som vi väntat på med sådan spänning. Här kan ni läsa en artikel som kom samma dag i NT om henne och hennes avhandling i företagsekonomi. Själva disputationen ägde rum i en stor amfiteatersal (om det nu heter så) på universitetet i Linköping. Klockan ett var salen nästan fullsatt av professorer, doktorer, doktorander, släktingar och vänner till Mirren.
Opponenten, en stilig yngre (jag tycker numera att alla som är under 50 år är yngre) professor från Lund, fanns också på plats tillsammans med Mirrens tre handledarprofessorer samt betygskommittén, bestående av en kvinnlig professor från Uppsala och två manliga professorer, den ene från Linköping och den andre från Lund. Mirren såg väldigt ensam ut där hon satt vid katedern längst ner i salen. Opponenten stod upp hela tiden vid sin kanon – ett ytterligare övertag över den stackars respondenten.
Spänningen hos auditoriet var stark men mattades en hel del när opponenten inledde med att tala om att han tyckte att avhandlingen hade varit en mycket intressant och spännande läsning. Alla drog en suck av lättnad och lutade sig tillbaka i bänkarna. Disputationen blev lättsam och underhållande med många skratt och leenden. Mirren svarade på varje fråga med ett minst fem minuter långt anförande utan någon paus och med minsta minimala andning. Ibland la hon in lite meningar och ord på kinesiska till åhörarnas förnöjelse...
Mirren kunde sin sak på sina fem fingrar och hon gjorde sitt bästa för att visa det också. Hon har arbetat på denna sin avhandling sedan 2001 och dessutom tillbringat ett år på Volvo Lastvagnars huvudkontor i Peking. Samtidigt som hon forskade arbetade hon på kontoret och blev snart alltiallo där.
Ett stort plus i kontakterna med det kinesiska företaget var också att hon talar kinesiska, vilket ingen av de anställda svenskarna på huvudkontoret gjorde. Man kunde inte undgå att märka att både opponenten och betygskommittén var roade och lite imponerade av hennes kunskaper och den information om företaget som hon skaffat sig under denna tid. Och väldigt nyfikna...
Efter nästan tre timmar var själva disputationen slut och alla samlades i sällskapsrummet på ekonomiska institutionen för att invänta betygskommitténs beslut – att godkänna avhandlingen eller inte. Under tiden bjöd institutionen på champagne, cider och tårta.
Efter en kvart kom de tre professorerna tillbaka och meddelade den förväntansfulla församlingen att avhandlingen blivit enhälligt godkänd och med acklamation efter vad jag förstod. Opponenten talade också om för mig att han aldrig tidigare mött en doktorand som kunnat så mycket om sitt ämne. Underbart för en mamma att höra...
Efteråt på kvällen blev det fest för 45 personer på Ekoxen i Linköping. Festen inleddes med mousserande vin och mingel. Lillmirren var för dagen iförd nyköpt lite för stor sjömanskostym och dito mössa (ska be farmor om foto då jag inte hann att ta några kort på honom) och sprang omkring bland alla minglare och hade roligt.
Till förrätt serverades ”Toast Skagen toppad med löjrom” till varmrätt ”Friterad kycklingtub fylld med dragon och citron samt paprikapesto, vitlök- och persiljerostade morötter samt potatisgratäng” och till efterrätt ”Passionsfruktpaj med karamellglass och tropiska frukter”. Vitt vin till förrätten och rött till varmrätten. Kaffe och te till efterrätten.
Jag drack inte någon alkoholhaltig dryck under hela dagen eller kvällen eftersom jag hade lovat ackompanjera allsångerna (som jag hade fixat kvällen innan – kom inte i säng förrän halv två) och skulle hålla tal (eftersom MM avstod).
Mitt tal blev lika långt som Obamas invigningstal – 20 minuter – men alla lyssnade snällt och applåderade efteråt. Jag hade lärt mig det utantill (som Obama) och i talet ingick också en minilektion hur man skriver kinesiska tecken. Som MM anmärkte torrt när jag kom tillbaka – det märks att du har varit lärare…
Jag är innerligt tacksam att allting gick så bra och naturligtvis oerhört stolt över att dottern omsider har blivit ekonomie doktor. Mirren var trött, men mycket lycklig och nöjd med hela dagen när vi skildes åt på natten.
Avhandlingen är en tjock bok på 354 sidor på engelska med titeln THE CHINESE VOLVO Sino-Foreign Joint Ventures and Perceived Performance
18 kommentarer:
Vilken ambitiös och rackarns duktig dotter-Mirre du har! Oerhört imponerande alltsammans.
Mycket imponerande! Förstår verkligen att du är stolt och glad. Stort grattis till Mirren!
Det är b ara att gratulera dig till att ha fått en så underbart begåvad dotter!! Vilken stark och stadig person hon måste vara som stod pall för alla påtryckningar och utfrågningar! Jag förstår att du i det närmaste är sprickfärdig av stolthet och lycka - och det med all rätt. Starkt även av dig att hålla ett fint tal till din dotter och så typisk manligt att inte vilja. Hoppas i alla fall att maken kunde ge dig beröm för långt och bra tal!!?
Vilken läcker fest det blev efter. Bara massor med god mat och gott vin - precis som det ska vara!
Stor kram till dig och jag förstår också att en viss spänning nu har lämnat din kropp.
Härligt att läsa om det - och jag hoppas på lite mer rapport sen. (Fast ikväll är det ingen idé att du talar med mig alls... :) Koncentrationssvårigheter.... :)
Hon är så himla duktig! (Men med det påbrået... så...)
Miss Gillette:
Framför allt är det beundransvärt att hon orkat hålla på med detta så länge och inte gett upp!
Men hon är envis...
Grekland nu:
Det är klart att jag är stolt och framför allt glad att det är över och att det gick så bra! Ska gratta Mirren från dig!
Kram
Eleonora:
Som jag skrev till Miss Gillette: med envishet kommer man långt. Framför allt har hon varit så kolossalt målmedveten redan från början och haft en sådan passion för sitt ämne och Kina.
Du ska inte tro att jag fick något beröm av maken...Snarare tvärtom. Men sonen, som var med, sa i alla fall att det var bra och han brukar vara kritisk också. Nu var det väl så att anekdoterna som jag använde hade MM hört många gånger förut men inte de andra...
Allting fungerade perfekt och maten var jättegod och servisen likaså. Och visst är det skönt att slippa oroa sig längre...
Stor kram och tack för grattis till mig :-D
Bloggblad:
Jag skulle vilja säga så här: Tänk att hon lyckats så bra trots det påbrået...
Ingen kan vara mer förvånad än jag, i synnerhet som Mirren aldrig var intresserad av eller särskilt bra i vare sig tyska eller engelska när hon gick i skolan. (Hon påstår att det var mitt fel eftersom jag rättade hennes uttal när jag förhörde henne på läxan.)
Fast - förstås - svenska hade hon alltid femma i från det allra första betyget och genom hela gymnasiet.
Jag läste ditt inlägg med stor förtjusning och nöje!
Så fantastiskt duktigt gjort av Mirren - mycket imponerande.
Stolt över dottern är väl bara förnamnet?
Det låter som en synnerligen lyckad och trevlig dag med festlig avslutning!
Jag minns ju ett och annat från hennes mellanstadietid, men jag har pokerfejs...:)
Makar är såna... jag fick påpekande om att jag hade sagt om nån grej två gånger i kväll.... fast godkänt i det stora hela. Han har ju också hört det ett antal gånger när jag haft honom som "testpublik".
Bloggblad:
Det hörde inte jag i alla fall. Däremot sa du svärfar i stället för styvfar en gång - det var det enda jag tänkte på. Och det var ju ingen som inte förstod vad du menade...
Du var jättebra!
Bloggblad:
Dessutom sjöng du alldeles utmärkt tycker jag! Blev riktigt förvånad och imponerad... ;-)
Varmt Grattis till doktorn och doktorns mamma! Kul med ett så ovanligt ämne, och det måste slå högt idag med det ökande utbytet med Kina att kunna kinesiska!
Tant Lila:
Tack för Grattis! Det var så här det började. Mirren hade just börjat läsa ekonomi i Lund och gick ner till Östasiatiska institutionen och tittade på deras anslagstavla.
Den var full av lockande anbud från stora företag i stil med: Vi erbjuder dig bra jobb omedelbart bara du kan kinesiska - du behöver inte vara färdig ekonom etc. etc.
När hon kort därefter började läsa nybörjarkursen i kinesiska med ekonomisk inriktning som just hade startat, var hon fast.
MM fick påföljande sommar, 1998 ett vikariat under några månader på svenska ambassaden i Peking. Mirren, Mirrmaken och jag följde med och sedan dess har hennes kärlek till Kina aldrig svalnat.
Å så roligt att läsa det här inlägget! Stort, stort GRATTIS till din duktiga dotter! Jag är imponerad av hennes kunskaper och det sätt hon hanterade disputationen. Fantastiskt roligt och vad skönt det måste vara för henne att det är klart nu. Jag antar att jobben väntar både inom affärsvärlden och den akademiska världen.
LYCKA TILL i framtiden önskar jag din dotter!
Kram!
Marianne:
Visst är det kul när ens barn lyckas trots alla svårigheter på vägen.
Mirren hade gärna velat arbeta på något företag i Kina, men det är inte så lätt med ett syskon som väntas samt en Mirrmake som har ett mycket bra jobb i Sverige...
Det är lättare för killar här i världen...
Åh! Ett syskon som väntas? Jag antar att det är ett syskon till Lill-Mirren och inte till Mirren : D Då blir det dubbelgrattis till Mirren!
Marianne:
Haha! Även om jag känner mig pigg och kry så tror jag inte att jag hade klarat av ett spädbarn i min ålder.
Det räcker med att Lillmirren är på besök en dag för att man ska inse att det är bättre att överlåta dessa små till 40 år yngre föräldrar.
Men det finns ju dom som är över 70 som fått barn, så helt omöjligt kanske det inte vore...;-)
Skicka en kommentar