1902 Lösning till majquizet 2022

 Här kommer lösningen till Majquiz 2022.

1. Doris Day              C. Gordon McRay         Film: Tea for Two

2. Ingrid Bergman     E. Humphrey Bogart      Film: Casablanca

3. Grace Kelly            D. Bing Crosby              Film: High Society

4. Arudrey Hepburn    A. Rex Harrison            Film: My Fair Lady

5. Viven Leigh            F. Clark Gable                Film: Borta med Vinden

6. Debbie Reynolds     B. Gene Kelly                Film: Singing in the Rain. 

Önskar alla en trevlig fortsatt söndag! 

1901 Majquiz 2022

Eftersom det har regnat hela dagen har jag roat mig med att sätta ihop ett litet filmkryss för 70-plussare. Det gäller bara att para ihop rätt filmstjärnor med varandra. Alltså rätt siffra med rätt bokstav. De hade sin storhetstid på 40- och 50-talet.  Extra plus är det också om man vet vilken film det handlar om. Bilderna går att klicka större.

Här kommer tjejerna:

Och här killarna: 

1900 Boksläpp med Bloggblad

Så har jag då varit på mitt livs första - och förmodligen sista - boksläpp. Det var min bloggvän Bloggblad alias min vän Marianne, sedan lärarhögskolan i Linköping 1973, som fått en bok utgiven. Och det skulle naturligtvis firas. Den festliga tilldragelsen ägde rum i går på Å-caféet i Söderköping. Nästan ett femtiotal personer var inbjudna - släktingar, vänner, skolkamrater, vänner från lärarhögskolan och andra som Marianne har och haft nära kontakt med. 

Vi bjuds på en härlig buffé med många vegetariska inslag. (Kent tog alla bilderna som går att klicka större.)

Marianne håller ett kort föredrag om vad boken handlar om.

Är man intresserad och vill köpa boken till ett facilt pris kan man kontakta Marianne på hennes blogg eller PM. 

Marianne började skriva på boken för många år sedan när hon hittade en kartong full med brev som hennes mamma och pappa skickat till varandra innan de var gifta. De var båda frälsningssoldater men eftersom Mariannes pappa var officer och stod högre i rang än hennes mamma var det många svårigheter för dem att få tillstånd att gifta sig. 

Han skickades t.ex. iväg till Vilhelmina Lappland när någon hade kommit på dem att säga du och titta kärleksfullt på varandra. Jag har inte hunnit läsa boken än men Marianne har berättat mycket om sin uppväxt. Jag har dessutom varit med henne många gånger och ackompanjerat till sångerna och visorna när hon pratat om denna på diverse ställen. 

Marianne och jag har känt varandra i snart 50 år och trots åldersskillnaden på 15 år har vi haft mycket trevligt tillsammans under årens lopp. Vi umgicks mycket när vi båda hade småbarn - Mariannes dotter är bara ett år äldre än Mirren. Vi har dessutom varit kollegor på Ramunderskolan och Skönbergaskolan i Söderköping. 

Marianne är en god värdinna och pratar med sina gäster vid alla bord.

Vi får sjunga allsång till ackompanjemang på gitarr av Lilian Liliehöök, en gång kollega till oss båda på Skönbergaskolan i Söderköping.

Vi hade mycket att prata om vid vårt bord. 

Jag har precis läst ut en annan bok så nu är det dags att ta itu med Mariannes föräldrars kärleksbekymmer.  

1899 Pelargoner, pelargoner

Så var de då dags för den årliga pelargonplanteringen. Jag har aldrig haft några gröna fingrar förutom när jag målar mina tavlor. Därför är det köpeblommor som gäller. Pelargoner är snälla blommor och mördarsniglarna gillar dem förhoppningsvis inte. Förra året åt de upp flera tagetes som jag hade planterat men pelargonerna fick vara ifred. 

18 pelargoner inköpta på stamstället Lundby Trädgård. (Bilderna går att klicka större.)

Först måste dock penséerna i krukorna vid trappan planteras om. De har en tendens att blomma över och vissna i slutet av juni, vilket förorsakade en familjekris förra året när jag ville slänga dem. Nu får de stå på innergården i stället i lugn och ro tills de vissnar ner. 

Fyra nya pelargonplantor står och väntar på fönsterblecket.

Jag har också två blomlådor under köksfönstret där det också ska planteras pelargoner. Det behövs en hel del grejor innan jag börjar. Eftersom jag inte kan ta mig upp från marken utan stöd tar jag ut en pall att häva mig upp från. Jag tar även ut ett bord från min "ateljé" till blomlådorna som jag kan använda så jag slipper böja mig ner. 

En av blomlådorna är färdigplanterad. Ikeapåsen har jag två dynor i som jag använde när jag jobbade med krukorna vid ytterdörren. 

Kent kommer och hejar på mig. Solen strålar och det är nästan svårt att se utan solglasögon. 

Penséerna är omplanterade och blomlådorna klara. 

Nu återstår innergården där jag har fyra stora blomlådor. Det går ganska fort när man väl sätter igång. Men så har jag ju också en del jord kvar i dessa sedan förra året. 

Det är så ljust att det som ser ut som en öken fortfarande är gräsmatta.

1898 I Ateljén i maj

Någonstans på nätet hittade jag en konstnär som bäddat in sin snurrskiva med aluminiumfolie. Jag var inte sen att pröva på min egen snurrbricka och det visade sig vara mycket praktiskt. Bara att ta bort folien i stället för att tvätta ren brickan. 

I vårt förråd hittade jag en spånplatta som man kanske kunde göra samma sak med. Det gick utmärkt och den är stadigare och planare än tidningarna som jag använder att täcka bordet med.

Det är mycket viktigt att duken står helt plant på underlaget när man målar. Färgen tenderar att rinna åt ett håll annars medan den torkar. Något som jag har tråkig erfarenhet av. (Bilderna går att klicka större.)

Jag tänkte att färgen skulle räcka till två dukar. En som jag redan påbörjat som en vanlig akrylmålning men tröttnat på och en liten 20x20 för att se hur färgerna skulle ta sig ut när man hällt ut dem över duken. Det är alltid en överraskning. 

Resultatet tyckte jag inte blev så dumt. Färgen höll sig på samma ställe på dukarna också medan de torkade. Och folien tar jag bara bort inför nästa hälla. (Som den klimatsmarta jag är går den till metallåtervinningen, med färg och allt.)

Färgerna blir lite annorlunda när tavlorna torkar. Den här tavlan är i storlek 33x40.

Ofta är de perfekta hällorna som konstnärer lägger ut på nätet inte större än den här. Här har jag fotat den på en stol. 

1897 - Besök i Rhododendrondalen 2022

Innan Motala Ström störtar ner i strida forsar i Industrilandskapet i Norrköping flyter den stilla längs med Åbackarna vid Kneippen i Norrköping. På måndagen efter Kents födelsedag beslöt vi oss för att göra den årliga utflykten till Rhododendrondalen vid strömmen. 

Otroligt vackert denna dag i solskenet och med den skira grönskan. (Bilderna går att klicka större.)

Vi antog att det skulle vara färre besökare på Färgargården - där vi tänkt oss att fika - på måndagen än på söndagen, vilket förmodligen var ett helt riktigt antagande då denna dal är ett kärt utflyktsmål för Norrköpingsborna. 

Vi har varit där många gånger och det är också mina hemtrakter eftersom jag växte upp i Kneippen. Men på den tiden fanns det inga rhododendron-buskar där och ingen väg utmed södra sidan heller efter vad jag kommer ihåg. I år kom vi tydligen tidigare än vad vi brukar eftersom inte särskilt många buskar stod i full blom. Samtidigt fanns det ett överflöd av blommande träd som jag inte varit med om förut.

Här blommar häggen för fullt.

Några av buskarna stod i full blom men på de flesta var inte knopparna utslagna som synes i bakgrunden.

Det hör ju till att vi ska bli förevigade varje gång, Kent och jag, vi är där. Den här gången blev det en annan jacka än den rosa som jag har haft på mig några år tidigare. (Som Kent tagit bild på i tidigare inlägg.)

Här blommade i alla fall en röd rhododendron. 

Och här en annan bakom Kent.

Det blev ju inget större födelsedagsfirande på söndagen så vi hade bestämt att det fick bli fika på Färgargården på måndagen i stället. Vädret var helt underbart, varmt och soligt, och bjöd på många fina vyer över Motala Ström på vägen mot gården.

Utsikt över strömmen där den gamla fina Femöresbron saknas i bakgrunden. Det påstås att det ska komma en ny bro dit 2024, men det återstår nog att se. 

Det var mest pensionärer som letat sig till Färgargården och det var gott om plats både ute, inne och på verandan. 

Blommande körsbärsträd framför husen.

Ett lite urblekt konstverk som fått vara kvar över vintern vid ingången.

Kent väntar snällt på mig.

Efter att vi njutit länge av kaffe, Fanta och var sin chokladbiskvi tog vi farväl av Rhododendrondalen för detta år. Vi sa även hej då till änderna som alltid flockas vid stränderna. 

1896 Majnytt från Bonniers Veckotidning nr 19 1927

Omslaget är av Gullan Rudevall-Artelius. Bilderna går att klicka större. 

Den här tidningen gavs ut för 95 år sedan den 8 maj. För en gångs skull ska jag ta med en bild på innehållsförteckningen. BVT var ju en tidning med högt ställda ambitioner på att vara kulturell. Men texterna är så kompakta att jag sällan kan ha med något av dessa. 

Här finns bland annat en novell av Agens von Krusenstjerna och ett kåseri av Sigfrid Siwerts. Sven Stolpe har gjort ett besök i Franska Akademien och Curt Berg har med ett referat om Stockholms musikliv. Men det får bli bilderna som får tala i stället.

Alla annonser är handritade som denna annons om den eleganta bilen av märket Packard. Än så länge lyser annonserna om Volvobilar med sin frånvaro. Vilket förstås inte är så konstigt med tanke på att den första Volvobilen rullade ut från fabriken den 14 april 1927. Bara 24 dagar innan detta nummer kom ut.

"Årstaklubben, en kvinnosammanslutning som är ett förverkligande av några av Fredrika Bremers idéer, har nyligen fått sina lokaler på Smålandsgatan i ordning och framträder nu för en större publik med något så föga feministiskt som en utställning av broderier" skriver Célie Brunius. Jag blir förvånad över att se ordet "feministisk" så tidigt.

 Bilderna visar broderade klänningar från början och mitten av 1700-talet. Även skorna var broderade.

"På landet vandrar man men flanören är en stadsföreteelse", skriver Sigfrid Siwerts i sitt roliga men också ganska invecklade kåseri. "De från landsorten inflyttade ha mycket emot sig. De känna ofta gatan som ett hot mot hälsa och liv...Nej, den verklige flanören måste ha vuxit upp vid en gata." När jag läser artikeln anar jag att den verklige flanören också är av manligt kön. 

Arvid Fougstedt illustrerade. Han har även ritat dit kvinnor och barn vilket det inte framkommer någonting om i texten.

"Hotel Ruhl ett av Nizzas och Azurkustens elegantaste, där en kopp te med två kakor kostar 50 franc, har en tid varit skådeplatsen för en tävlan av hög kulturell betydelse: det är världsmästerskapet i dans det har gällt" skriver artikelförattaren. 

Hade varit roligt att veta hur mycket 50 franc 1927 är i dagens penningvärde. Författaren är tydligen mycket imponerad av detta eftersom han nämner det ännu en gång i reportaget. I juryn satt prins George av England, som själv hade kammat hem ett pris i charleston från Cannes. Men i finalen blev det bråk mellan publiken och juryn avsattes och ersattes av en annan. Det är herrarna som får pris, damerna nämner man inget om.

"Första pris gick emellertid till Egypten och erövrades av en herre som dansade med en grace och uppfinningsförmåga som man inte skulle tilltrott en senfödd ättling av Tut-anch-Amons något stela och ensidiga danserskor." 

I bilden nedan möter vi prins George igen tillsammans med sin bror, prinsen av Wales. De är på besök hos Spaniens kungapar, kung Alfonso och drottning Victoria. Bilden överst till vänster. Till höger ser vi vår egen kung Gustaf V vid konungens ankomst till Orsaybangården i Paris dit han kommit för att i några dagar vara gäst hos den dåvarande presidenten. Nederst till höger ser man Winston Churchill som då var finansminister. 

Prinsen av Wales främst till höger i bilden med sin bror George i bakgrunden.

Ansikten från Nordiska musikfesten i Stockholm. Kompositören Hilding Rosenberg på promenad med sin lilla dotter längst ner till höger.

Många sidor med mode finns förstås med i tidningarna. Spännande att läsa om de nya färgerna som finns i vårmodet. En turkosblå nyans kombinerat med violett, rött med violett, marinblått med grönt. Beige och grått anses också vara färger som kan kombineras. 

Sista omlagssidan är som alltid i färg. Här är det en annons med Fenix hemfärger i tabletter.