Den här lilla boken från 1933 hittade jag i bokhyllan när jag hade bestämt mig för att börja rensa bland mina böcker. När jag väl började bläddra i den kom rensningen helt av sig - som den tyvärr brukar göra eftersom jag alltid hittar någon intressant bok som jag glömt att jag ägde.
Bilderna går att klicka större.
Boken är tryckt 1933 och hade säkert stor betydelse för mina föräldrar som gifte sig 1935. Det är
"En praktisk handbok i sättet att uppföra sig" och den är utgiven av tidningen
Husmodern på Åhlén & Åkerlunds förlag. Eftersom det var många som skrev till tidningen för veta hur man skulle bete sig i sällskapslivet gjorde man en sammanställning av frågor och svar och gav ut boken.
Peka får man inte göra t.ex..
De bilder som talar om vad man INTE ska göra, har en varningstriangel uppe i vänstra hörnet. Det andra kapitlet - första kapitlet har rubriken Varför behövs etikett? - handlar om uppfostran till goda manér. Man bör helst lära sig reglerna redan från barndomen. Här nedan står det vad barnen ska lära sig:
Förhoppningsvis går det att läsa texten om man klickar upp den.
Det är mycket som "särskilt flickor" bör tänka på - "inte viska, inte taga sig i ansiktet, inte göra miner åt varandra, inte ta i alla de talar med." Pojkarna ska inte svära eftersom "svordomar och slang förpesta luften i ett hem. Och framför allt får de aldrig använda kraftord i en dams närvaro."
Flickorna ska inte titta sig i spegeln varje gång de går förbi någon sådan. Inte heller i skyltfönstren kan man förstå. Det sägs ingenting om att pojkar inte ska göra det men man utgår väl ifrån att dessa inte har samma intresse för sitt utseende.
Det är tydligen problem med vad herrarna ska göra av sina händer. Många bilder visar vad som är korrekt. Han kan hålla händerna i kavajfickan så att bara tummarna syns. Han kan ha händerna i byxfickorna bara han inte alltid gör det eller under promenad eller när han hälsar.
Här är det tre berömda engelsmän som får stå som modeller för vad som är korrekt handhållning. Till vänster författaren
Thomas Hardy - som vid bokens utgivning hade varit död i fem år - prinsen av Wales i mitten och prins George till höger. Han, som bekant, sen blev kung i Storbritannien efter det att prinsen av Wales hade abdikerat för att kunna gifta sig med Wallis Simpson.
Att handen åker upp till munnen när man är förvånad eller generad anses heller inte vara gott uppförande. Jag skulle vilja påstå att det är en reflexhandling som man inte kan göra så mycket åt. Ser man på Antikrundan kan man i alla fall se, att de flesta av dem som blir överraskade av att någon pryl stigit hundratals procent i värde, hemfaller åt detta beteende.
En herre ska luta sig fram om han talar med "en småväxt dam". Den regeln har tydligen fallit i glömska åtminstone bland de långa TV-reportrarna. Jag tycker synd om Amanda Lind t.ex. som får måste få ont i nacken varje gång hon intervjuas och tvingas att titta upp mot taket.
Att en man erbjuder sin plats åt en dam eller en som är gammal, var något som var helt självklart för mig när jag växte upp. Jag själv har alltid rest mig upp för någon som var äldre. Nu är det inte så många som är det så jag kan lugnt sitta kvar.
Att en man håller upp dörren för en dam och inte går först in genom dörren är faktiskt ganska praktiskt. Är dörren öppen är det ju mindre risk att man stöter ihop. De flesta herrar jag möter i en dörr släpper igenom mig först men det har hänt att jag krockat med någon yngre man som tydligen inte har ett hum om den här gamla etikettsregeln.
