måndag 25 juli 2022

1911 Kvällspromenad i juli

Kristallsjukan, som jag berättade om här, verkar ha gett med sig, i alla fall för tillfället. Jag känner mig ungefär lika (o)stadig som vanligt. Så häromkvällen åkte vi in till Söderköping igen för att gå en kvällspromenad. Måste ju föreviga stockrosorna på Munkbrogatan innan de vissnar.

Vi har sådan tur också att det lilla rundturståget just far förbi när vi kommer fram till gatan. (Bilderna som Kent har tagit går att klicka större.)

Även så här på kvällen är stockrosorna imponerande. 

De måste vara minst två och en halv meter höga. 

I slutet av Munkbrogatan ligger det gamla vackra rådhuset där BlandArt har sina lokaler och utställningar. Tidigare hade Söderköpings turistbyrå sina lokaler i rådhuset, men nu finns den på Stinsen - biblioteket. Det är självbetjäning där som gäller eftersom man har dragit in personalen. 


Stadsträdgårdsmästaren (om den nu finns någon sådan i Söderköping) har gjort ett gediget jobb. 


Blomlådorna på lite närmare håll.


På väg till Slussen poserar Kent bredvid ett av de nya elskåpen som jag har berättat om här

Som vanligt går vi rundan upp till Slussen och tittar på alla båtar (många gånger jättelika) som ligger vid kajen. Det är lugnt och stilla och kön till glassrestaurangen Smultronstället är inte särskilt lång denna kväll. 


En sådan här gammal fin träbåt ser man inte så ofta. 


Slussvaktarstugan till vänster och slussvaktaren till höger omgiven av blommor. Smultronstället i bakgrunden.

På hemvägen tar Kent en bild från den lilla bron som går över Storån. Det är inte så mycket vatten i ån denna kväll. 


Det gamla fina stadshotellet - numera ombyggt till lägenheter - i bakgrunden.

I Hagaparken finns det ytterligare vackra planteringar. Jag ser med avund på alla petunior eftersom jag själv har varit på jakt efter sådana sedan mina penséer tagit slut i blomkrukorna hemma. Inte en enda petunia fanns att uppbringa - säsongen var slut, sa man i blomsteraffären. 


Här är säsongen i alla fall inte slut.


lördag 16 juli 2022

1910 Kristallsjuka igen

Senaste gången jag skrev om kristallsjuka var 2012 - alltså för 10 år sen. Sen dess har det varit ganska lugnt med undantag av att jag fick ett anfall och ramlade ihop på Cityterminalen innan jag skulle sätta mig på tunnelbanan för att åka till Mirren för en fyra, fem år sen. Som väl var förlorade jag inte medvetandet och en snäll dam hjälpte mig upp och följde till och med med mig upp på Odenplan trots att hon själv skulle till Sankt Eriksplan. Mirren kom och hämtade mig efter några minuter. 

Då tänkte jag inte på att det var kristallsjuka jag drabbats av igen, men en  vän som är läkare trodde att det kunde vara rulltrappan som framkallade dessa symtom. Sen dess har jag bara haft några enstaka känningar. Tills i söndags då hela världen plötsligt gungade till och Kent fick hjälpa mig att gå direkt till sängen. Jag mådde också illa, något som jag inte gjort tidigare. 

Sent på eftermiddagen gick jag upp och kände mig lite darrig, men illamåendet hade gått över. Dagen därpå kändes det ungefär som vanligt. På torsdagen kom ett nytt anfall, lika kraftig som söndagens Eftersom jag också denna gång mådde illa var det också denna gång bara sängen som gällde. Men nu blev jag faktiskt rädd att det kunde vara något annat som var fel på mig. Så på eftermiddagen fick vi kontakt med Geria (vår vårdcentral) och jag fick en tid för läkarbesök dagen efter.

Läkaren gjorde en grundlig undersökning och hon trodde först inte det var kristallsjuka (benign lägesyrsel) som jag själv föreslog. Hon ändrade sig dock när hon gjorde ett prov där jag låg på britsen och som framkallade ett rejält yrselanfall. Efter det fick jag ta en mängd prover plus EKG för att försäkra att det inte var något annat fel på mig. (Provsvaren har jag fått och de är till 90% helt normala, några små avvikelser på två prov bara.)

Hon skickade med mig en övning som skulle göra att kristallsjukan fortare skulle gå över. Igår gjorde jag övningen, vilket framkallade ett så kraftig anfall och illamående att jag blev sängliggande hela dagen. Så några nya övningar av denna sort blir det inte. På bilden kan man se hur övningen ser ut. Den finns på nätet också.


fredag 8 juli 2022

1909 Elskåpspromenad 3

På sommaren är det alltid trevligt att ta en liten promenad i vår lilla fina stad. Den här kvällen är det lagom varmt och inte så mycket folk ute. Båtfolket tar väl igen sig efter att ha varit ute och turistat på stan under dagen. 

Några nya elskåpsmålningar har också kommit till. Min målarkompis Nina har gjort den första som vi  träffar på. Det är några år sen jag var med i gruppen Måla i Söderköping och då var hon en förgrundsfigur där och underhöll oss varje gång med en liten föreläsning om vad vi kunde förbättra med vårt måleri. Här kan man läsa mer om gruppen och Nina. (Gruppen finns inte längre.)

 
Ninas elskåp. Bilderna går att klicka större.

Ett litet minibibliotek hittar vi strax intill. Bra initiativ att ha ett ställe där man kan lämna böcker som man läst och inte vill behålla och hämta en annan som man inte läst. 

Nästa målade elskåp är inte långt borta. Jag vet inte vem som målat de följande, men om man är i Söderköping kan man hämta en karta på Åke Seranders kontor på hörnet i slutet av Storgatan före bron. Där står också lite om konstnärerna som målat skåpen. Dagtid förstås.


En underbar naivistisk målning från kanalbanken. 

Det är inte så många som är ute och kvällspromenerar vid kanalen som synes på bilden nedan. En hel del sitter dock på matställena på kajen.


Jag går inte någonstans utan mina stavar - balansen är inte densamma som förr tyvärr.


 
Inga båtar som väntar på att bli slussade.


Inga båtar på ingång heller.

Innan vi åker hem får vi syn på två nya målade elskåp. 


Jag kan bara utläsa namnet Charlie på konstnären. 


Här är det äventyr på gång i trollskogen. 

Det är sällan det är så här folktomt på sommaren i Söderköping - folk kanske sitter hemma och ser på TV. I alla fall var det en fin kväll för en promenad. 

I länkarna nedan kan man läsa tidigare inlägg om de målade elskåpen i Söderköping.

tisdag 5 juli 2022

1908 Halvårskoll januari-juni 2022

Senast jag skrev ett halvårskoll var 2019. Det var väl pandemin som spelade in.  Det hände ju inte så mycket utanför hemmet 2020 och 2021. Men nu är restriktionerna borta och man börjar kunna leva som vanligt. 

                                        JANUARI

Det var en ovanligt vacker solnedgång en kväll i januari som jag precis lyckades fånga innan det blev mörkt. Jag var inte den enda som la ut bilder på denna...

Bilderna går att klicka större. 

Åsa och pojkarna var och hälsade på. Här gjorde de en utflykt till Norrköping. Det vackra Holmentornet i bakgrunden. Här kan man läsa om deras besök hos oss. 

FEBRUARI

I februari var jag med om ett stort evenemang. Några av mina gamla veckotidningar var nämligen med i en monter på Nationalmuseets stora utställning - Swedish Grace. En av arrangörerna hade hittat några inlägg om mina Bonniers Veckotidningar (och veckotidningen Charme) på bloggen och ville ha med några av tidningarna på utställningen. 


Tidningarna fick ett eget litet rum där många stannade och tittade eftersom det fanns en film om modet på 20-talet på väggen ovanför.

Jag blev inbjuden till vernissagen som ägde rum den 23 februari och även till festmåltiden efteråt för dem som ordnat med utställningen och bidragit till denna. Jag fick också ta med mig en gäst och Mirren ville gärna följa med i stället för Kent, som inte hade något emot att stanna hemma. Jag satt bredvid den man som sammanställt katalogen för utställningen och vi hade mycket att prata om. Även Mirren mittemot hade trevligt med sina bordsgrannar.


Mirren vid det festligt dukade bordet i museets restaurang. 

Inläggen om vernissagen och middagen kan man läsa i länkarna nedan.


MARS




I augusti förra året råkade jag av en slump hitta en sajt på Youtube som handlade om Acrylic Pouring Art. Det fanns många poddar som visade i detalj hur man skulle gå till väga på ett vetenskapligt sätt med att hälla ut akrylfärg på en målarduk. 

Det verkade enkelt när man såg det, men det visade sig sedan att det var mycket komplicerat. I början hade jag tur med tavlorna men det blev svårare att få till dem som jag ville ju mer jag jobbade med min nya hobby. I de här inläggen har jag beskrivit lite av mina vedermödor.


Min svägerska Anne Sophie fyllde år i slutet av mars och vi var där och fikade. De bor i ett gammalt charmigt hus på Munkbrogatan i Söderköping (samma gata som filmen Madicken spelades in på.) 


Jag, Anne Sophie och min (lillebror) Gunnar

APRIL

På långfredagen kom Mirren och barnbarnen och hälsade på. Har kan man läsa om det kära besöket. Jag hade lovat att Clarissa skulle få göra en hälla (som är arbetsnamnet på tavlorna i Acrylic Pouring Art-tekniken) eftersom hon är fena på att rita och måla. Hon visade mig dessutom hur man kan rita på mobilen och jag var helt fascinerad. Eftersom hennes älsklingsfärger är rött och gult blev hällan i dessa färger.


När min äldsta dotter
Anna och svärsonen Jörgen kom på besök veckan efter ville Anna också prova på att göra en hälla. Jag assisterade henne i min hälluniform (som snart står för sig själv). Här kan man läsa om besöket.


MAJ

Dags för den årliga pelargonplanteringen. Det är lite obekvämt för mig numera eftersom jag måste ha ett stöd för att kunna ta mig upp på fötter från marken. Det brukar fixa sig med en pall. Men med mitt lilla målarbord behövde jag inte krypa på alla fyra. Det blev fint när det var färdigt.


En av fönsterlådorna återstår att plantera. 

Min vän Marianne Bokblad (alias Bloggblad) firade att hon fick en bok utgiven med en boksläppsfest på Å-caféet i Söderköping. Kent och jag hade äran att bli inbjudna tillsammans med ett femtiotal andra. Många tillresta släktingar och vänner från både förr och nu. Marianne och jag var kurskamrater på mellanstadielärarlinjen i Linköping i början på 70-talet så vi har känt varandra länge.  


Marianne berättar om sin bok som handlar om hennes föräldrars liv i Frälsningsarmén med början på 40-talet. Mycket har hänt (till det bättre) sen dess i "Armén".

JUNI

Jag fyllde 86 och firade födelsedagen tillsammans med Kent, Mirren, Caspar och Clarissa. Casimir var  på konfirmandresa till Rom där det (enligt honom) var så varmt så man kunde dö. Det var även högsommarvärme hos oss och vi hade inte behövt jackorna på när vi åkte in till Söderköping för att gå en promenad. Den har jag berättat om här.

Den fina och stora katalogen från Swedish Grace-utställningen (som jag tyckte var för dyr att köpa när jag var där) var en mycket uppskattad och välkommen födelsedagspresent från Mirren.  


Här sitter jag med kattsköldpaddan som Clarissa gjort i lera. 

Det viktigaste som hänt denna månad var förstås Casimirs konfirmation. Vi åkte upp till Stockholm redan på midsommardagens kväll eftersom konfirmationen började klockan 11 i Sankt Matteus kyrka i Vasastan på söndagen. Casimir hade fått den stora äran att avsluta hela konfirmationsmässan med Bachs stora G-dur-preludium. Det gick väldigt bra och efteråt kunde vi pusta ut hos Mirren, som bjöd på konfirmandkalas  i huset i Tallkrogen.


Casimir vid orgeln före själva mässan. När han sedan spelade åkte konfirmandskjortan av. 

Här nedan kan man läsa inläggen om både konfirmationen och konfirmandfesten. 

fredag 1 juli 2022

1907 Konfirmandkalas

Klockan 6 på söndagsmorgonen gick Mirren upp för att baka potatisgratäng och Budapesttårtor. Redan dagen innan hade hon gjort tre ostpajer och ett stort antal kladdkaksmuffins. Casimirs konfirmation i kyrkan skulle börja klockan 11. Den har jag berättat om här. När konfirmationsmässan var slut var vi alla bjudna på kalas till huset i Tallkrogen.


Kent och Mirren tog bilderna som går att klicka större.

Här ovan syns efterrättsbuffén med fyra längder Budapesttårta, två med hallongrädde och två med klementingrädde. Makarons, kladdkaksmuffins, glass och bitar av olika frukter fullbordar härligheten. 

Clarissa med ny klänning och blomsterkrans i håret dagen till ära.

Dagen var antagligen en av de varmaste denna sommar. När alla hade kommit slog vi oss ner utomhus och blev bjudna på en svalkande bål. Sen var det bara att gå in och ta för sig av läckerheterna på buffébordet och gå ut igen. 

Pappa Christian, vår svärson Jörgen, min äldsta dotter Anna och farfar Bosse räds inte att sitta i det gassande solskenet. 

Här är vi som föredrar att sitta i skuggan:  Kents kusin Kay, sambon Ingrid, jag och farmor Ingrid. Fyra  Ingrid på kalaset. Clarissa heter också Ingrid

När vi suttit ute ganska länge, ätit gott och haft det trevligt i allmänhet var det dags för Anna och Jörgen att åka hem till sin stora hund, som inte är van vid att vara ensam någon längre tid. Vi andra flyttade in i huset eftersom det inte var någon som stod ut med att sitta i solen.

Farfar, farmor, mormor och morfar har tagit för sig av de fantastiskt goda tårtorna. Casimir övervakar det hela med en liten kinesisk drake som han fick av oss i skojpresent. 


Farfar Bosse, Christians bror Anders och farmor Ingrid.

Mirren med Rio på huvudet är nöjd och glad över att allting har blivit så lyckat. 

En tillökning i den stora fågelfamiljen har det också blivit. Två grå nymfparakiter har fått en unge som verkar bli ljusgul. Än så länge vet man inte om det är en han eller hon. Tillsvidare får hen heta Iris. Naturen är oberäknelig!