2001 Pelargonplantering

I dag ägde den årliga pelargonplanteringen rum. Det började med ett besök på Lundby Trädgård där vi alltid köper blommorna. Jag har ingenstans att härbärgera utblommade pelargoner så vi köper nya varje år. Men det är också de enda blommor vi har i trädgården med undantag av pärlhyacinterna tidigt på våren och lavendeln på sommaren. 

Bilderna går att klicka större.

Lundby Trädgård mellan Söderköping och Norrköping är ett Mekka för alla blomsterälskare. Det är öppet mellan april och veckan efter Midsommar. Kommer man den veckan kan man fynda amplarna som finns kvar till halva priset.

Det är en fröjd att se alla vackra blommor konstfullt arrangerade efter färg. I synnerhet som det idag har varit  strålande väder, liksom det varit den senaste veckan. Tänker på alla lantbrukare som önskar sig regn före midsommar. Inte en droppe har det kommit på två veckor och det ser inte ut att bli något regn heller de närmaste veckorna.

Kent i växthuset med pelargoner. Det var nog bra att vi åkte hit idag eftersom det inte fanns särskilt många riktigt röda pelargoner kvar. Och för mig är det bara sådana som gäller. Inte några cerisfärgade, rosa eller vita. De tidigare pelargoner som vi köpt på Lundby Trädgård har varit fantastiska och blommat ända tills långt fram på hösten. Men så vattnar Kent dem nästan varje kväll.

Pelargonerna är redo att planteras. 15 stycken blev det den här gången. Några ska till blomlådorna och urnorna vid trappan här på framsidan av huset och några ska till innergården. Numera är det en kamp för mig att plantera dem eftersom jag har svårt att både komma ner på knäna och upp igen. 

Jag har tagit ut en pall så att  jag kan dra mig upp. Jag vill gärna göra det själv trots att Kent erbjuder sig. Men det blir nog sista gången för mig känner jag. Han har i alla fall varit med hela tiden och hjälpt till så nu vet han hur man gör tills nästa år. 

2000 Min röda tråd

Broderiutställningen "Min röda tråd" på Stinsen (biblioteket) i Söderköping var en ganska fantastisk upplevelse. Kent och jag besökte den i lördags. Hade jag inte fått syn på den på Facebook hade jag inte vetat om att den fanns. Ingenstans på bibliotekets hemsida berättades det någonting om den. Så jag vet inte heller hur länge den pågår.

Margareta Simmenqvist-Kjellén 1951-2021. (Bilderna går att klicka större).

Margareta S. Kjellén utbildade sig till handväverska, textilformgivare och dessinatör vid textilinstitutet i Borås. 1985 öppnade hon en egen ateljé och vävde textila bilder med ull och med trasor. Hon jobbade även med silversmide. 

Så här skriver hon själv:" Idén: Genom mitt stora intresse för historia och släktforskning upptäckte jag till min förtjusning att jag hade anor från de skogsfinnar som invandrade från Savolax i Finland under slutet av 1500-talet."

Intresset utmynnade i en släktkrönika med 27 broderade tavlor om hennes mors ursprung bland skogsfinnarna. Tiden spänner från 1500-talet till nutid. Många av bilderna är mycket dramatiska. Vid varje tavla finns en detaljerad text om vad som händer på tavlan. Här nedan har jag berättat om några av tavlorna utifrån de bifogade texterna.

Det var ständiga krig mellan Sverige och Ryssland på den tiden. Bönderna i gränstrakterna mot Ryssland utsattes för plundringståg av ryska soldater som eldhärjade gårdarna och våldtog kvinnorna. Många av gårdarna övergavs som bilden ovan visar. 

Finland tillhörde ju Sverige på den tiden och Gustav Vasa ville att skogsfinnarna, skulle invandra till Sverige för att röja upp skog till åkermark. De var kända för sitt svedjebruk och även för att vara duktiga smeder. Kungen gav dem en bit mark att bruka och Påvel Pålsson, som släkthistorien börjar med, bosatte sig i Tångerås socken norr om Tiveden. 

Släkthistorien börjar dock 1575 i Savolax med Påvel Påvelsson och hans unga hustru. Här överräcker han en vacker sjal till henne som friargåva. 

Tavlan nedan visar hur det gick till vid svedjebruket. Här kan man läsa mer om det.

Det fanns en bastu på varje finngård. Där skedde födslarna och där stod de döda lik. Män och kvinnor badade tillsammans vilket inte svenskarna gjorde. Smutsiga och trötta stiger män och kvinnor i in bastun och kommer ut glada och pigga och rullar sig i snön. 

Många av bilderna är som sagt dramatiska. Den här nedan tar nog priset. Den skildrar Påvel Pålsson som blir ihjälstucken av sin granne 1629. Denne betalade 100 daler silvermynt (ca. 1 miljon kronor i dagens penningvärde) i mansbot. På så sätt undkom han dödsstraff.

När någon av skogsfinnarna var iväg för att slakta grisar bjöd han frikostigt på slaktsupar. Här är det Emil Larsson, vars far var hembrännare, som hade med sig sprit. Själv drack han också rejält vilket brukade resultera att han så småningom hamnade på loftet med någon av pigorna på gården. Hans hustru Emma brukade komma och leda hem honom.

Den sista bilden i mitt inlägg är från 1928. Då föddes Margaretas mamma, Ingrid Larsson. Födseln skedde på köksbordet med hjälp av en barnmorska. 

Det finns 20 bilder till att se på utställningen för den som är intresserad.  Missa den inte om du bor i närheten. Den är verkligen sevärd och spännande! Dessutom lärde jag mig en massa om skogsfinnar som jag inte hade en aning om.

UPPDATERING;

Utställningen pågår till den 15 maj.