1633 Halvårskoll juli-december 2018

När jag ser tillbaka på det gångna halvåret blir jag som alltid förvånad över att det gått så fort. Samtidigt ser jag att jag har hunnit med väldigt mycket. Här kommer en liten exposé från juli till december. Kent tog cirka hälften av bilderna som går att klicka större.

Juli

Besök på sommarstället på Äspholm i Sankt Anna skärgård hos sonen Kalle och hans sambo Anne-Sofie. Sonen Oscar sitter på relingen. Jag pratar med Kalles kusin Lars.

Jag fick hoppa in och ackompanjera Amazing Grace på synten när Lotta Källström och Roland Engdahl hade sommarkvällskonsert i Skällviks kyrka.

Augusti

Kent var kyrkvärd på friluftsgudstjänsten i Nygård där Predikar-Lena föddes.

Mirren och jag såg utställningen med Lars Lerin på Liljevalchs konstmuseum.

September

Min äldsta dotter Anna fyllde 60 år. Bilden från Falknästet i Tullinge

Från vänster: Yngsta dottern Åsa alias Mirren, Kalle, Anne-Sofie och min svärson Christian.

Oktober

Besök i Limoux i Frankrike. Från vänster: min svärson Jörgen, Anna och Kent.

Höstpromenad i vår vackra lilla stad Söderköping.

November

Gustav Adolfsdagen firades i Stockholm tillsammans med goda vännen Kerstin. Vi har träffats genom bloggen för många år sen.

Novemberpromenad i Söderköping. Munkebrogatan med det gamla fina rådhuset i bakgrunden.

December

Mirren och jag på blixtvisit på Nationalmuseum.

På kvällen Lilla Akademiens julkonsert som jag har berättat om här. 

Naturligtvis har det hänt väldigt mycket mer, i synnerhet när jag har varit och hälsat på Mirrfamiljen i Stockholm. Mirren abonnerar på Abundobiljetter så jag har fått vara med både på operaföreställning på Drottningholms slottsteater, på musikalen Broarna i Madison County, Aida på operan och en kväll med Christian Luuk.

Utställningar som vi sett har varit Jenny Nyström på Sven-Harrys, William Morris och Modern 1900-talskonst på Millesgården och Lars Lerin på Liljevalchs. Stockholms Gosskörs julkonsert i Gustav Vasa kyrka som jag berättat om här.

Nu ser jag fram emot att få se musikalen Ghost på China om någon vecka. Peter Johansson, som har huvudrollen var (parallell) klasskamrat med Mirren på Bergaskolan i Söderköping.

1632 Lilla Akademiens julavslutning 2018

En av årets absoluta höjdpunkter för mig  är musikskolan Lilla Akademiens julavslutning som jag varit med om sedan 2014. Nu är alla de tre yngsta barnbarnen elever på skolan sedan ett år tillbaka så det är extra roligt att vara med. Casimir är elev i årskurs fem, Caspar i årskurs tre och lilla Clarissa i årskurs ett.

Förskoleklassen och lågstadiet sjunger sina julvisor till ackompanjemang av en liten stråkorkester. Två visor kan höras i ett videoklipp i slutet av inlägget. (Bilderna går att klicka större.)

Den här gången ägde avslutningen rum i Gustav Vasa kyrka, där även Stockholms Gosskör, som jag berättat om här, hade sin avslutning. Programmet var som vanligt digert och nytt för året var att alla eleverna - utom förskoleklassen och ettan som var tomtenissar - hade lucianattlinnen på sig. Det gav ett väldigt vitt intryck - men jag undrar om det var så välbetänkt då de på några av de längsta gymnasisterna bara räckte lite nedanför knäna.

Eleverna på högstadiet och gymnasiet.

Det var ett digert program och alla sjöng som vanligt klockrent och änglalikt, det var bara vingarna som fattades. I och för sig är det inte så konstigt eftersom man redan till förskoleklassen har sång- och musikprov innan barnen antas som elever till skolan. Ett plus är om de redan som sexåringar spelar ett instrument vilket blir obligatoriskt när de väl har börjat i förskoleklassen.

Caspar hade blivit uttagen som försångare tillsammans med två klasskamrater i Staffansvisan, som inte bara var en utan många i olika arrangemang med hela den stora kören. Det är han som står i mitten av bilden.

Mirren tog bilden.

Blåsorkestern var som vanligt också på plats med ett medley av olika amerikanska julvisor. Redan från första början tränas eleverna på skolan i ensemblespel och den här lilla orkestern är bara en av många som finns på Lilla Akademien. En liten stråkorkester kunde man ju se på första bilden i inlägget. Här kommer några videoklipp från avslutningen. Håll till godo!

Tomtarna av Gullan Bornemark och Tomtegubben här på gården av J Höjby sjungs av förskoleklassen och lågstadiet.

Noël, noël av T Smith sjungs av eleverna på mellanstadiet på Lilla Akademien.

Lilla Akademiens blåsorkester spelar två amerikanska julvisor.

1631 Blixtvisit på Nationalmuseet

Före Lilla Akademiens julavslutning i Gustav Vasa kyrka - rapport kommer senare - hann Mirren och jag med att göra en blixtvisit på Nationalmuseet. Jag var väldigt nyfiken på hur det skulle se ut efter den långa renoveringstiden, jag hade ju hört hur fantastiskt det har blivit av alla vänner och bekanta som varit där.

 Nytvättat Nationalmuseum. (Bilderna går att klicka större.)

Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523 målad av Carl Larsson finns fortfarande på plats.

Den nya och imponerande entréhallen.

Eftersom lilla Clarissa skulle komma hem direkt efter skolan hade vi inte mer än en timme på oss. Tiden räckte bara till att gå igenom galleriet med 1800-talsmålningar. Men det var en fröjd bara att se hur fint museet har blivit och hur vackert målade väggarna är, olika färg för olika tidsepoker. Jag konstaterade att man inte behöver vitkalkade väggar för att få tavlorna att framträda i all sin glans.

Helt ny var den långa, ljusa entréhallen där det var plats för separata utställningar och museibutiken. Den gamla restauranglokalen har blivit ett vackert rum för skulpturer.

Genialt drag att göra om restauranglokalen till en skulpturhall. 

Gallerierna för konsten under 1800- och 1900-talet ligger på första våningen och var som sagt det enda vi hann med att se. Det är inte bara tavlor som visas där numera utan även möbler, porslin och prydnadssaker som urnor och vaser enligt den tidens stilriktning.

Den första tavlan som mötte mig var det imponerande porträttet av Karl XIV Johan målat av den franske konstnären Émil Mascré. Det var en verklig färgexplosion som framhävdes av den vackra gula färgen på väggen. På spiselkransen står en vas av porfyr. Jag läser på nätet att Karl XIV Johan köpte det konkurshotade Porfyrverket i Älvdalen 1818. Alltså precis för 200 år sedan.

Karl XIV Johan i paraduniform.

Tavlan innehåller många spännande detaljer som skulle ha varit roligt att få förklarade för sig. Bara bordet är helt fantastiskt.

Brorsdöttrarna Sigrid och Anna Mazér från 1858 målade av Carl Peter Mazér. Intressant är att konstnären också verkade som fotograf. Kanske han målade tavlan från ett foto?

Under 1800-talet blommade romantiken och även konstnärerna målade i tidens anda. Naturscenerier med dis och dimma, höga berg och stormande hav var omtyckta motiv. Gärna med inslag av skräck och mystik. Den tyske konstnären Christian Ezdorf, 1801-1851 tycker jag är en god representant för denna riktning men hade säkert tagit intryck av sin äldre landsman Caspar David Friedrich.

Strandparti från Island 1828. Målning av Christian Ezdorf.

Även syrenlila väggar passar bra ihop med både tavlor och möbler. Det är kanske dags för alla heminredare som vitkalkat alla väggar de senaste åren att tänka om? Det blir bra mycket hemtrevligare i alla fall.

Gottfrid Virgin, 1831-1876.

Den här tavlan tyckte jag var spännande eftersom en visar hur en salong enligt den tidens smak skulle se ut. Det är Constantin och Maria Berggrens salong med blommig heltäckningsmatta, nygjord rokokosoffa och en elfenbensskulptur på piedestal, Korsnedtagningen av 16oo-talskonstnären David Hechler.

Tavlan som hänger på väggen har samtidskonstnären Nils Andersson målat. Titeln är Skogslandskap med herdegossar och boskap. Tavlan finns till och med i museets samlingar! Här kan man läsa mer om Gottfrid Virgin.

Det här är bara ett mycket litet urval av alla de tavlor och föremål som fanns i 1800-talsgalleriet. Mirren ville helst se renässansmålningarna på översta våningen men det får bli nästa gång jag kommer upp. Jag ser fram emot en ny upplevelse.

1630 Julkonsert i Gustav Vasa kyrka i Stockholm med Stockholms Gosskör

2015 började Casimir, äldst av mina yngsta barnbarn i Stockholms Gosskör. Året därpå började även lillebror Caspar i kören. Båda pojkarna har nu avancerat till Konsertkören, den som sjunger vid olika högtidliga evenemang och även turnerar utomlands. Det är alltså tredje gången jag har det stora nöjet att få vara med om den återkommande julkonserten som denna gång ägde rum i Gustav Vasa kyrka i Stockholm.

Redan före klockan 18 var det kö som sträckte sig runt kyrkan. Konserten började inte förrän klockan 19. (Bilderna går att klicka större.)

Gustav Vasa kyrka har nyligen renoverats och har blivit mycket ljus och vacker efter det. Trots att det varit samma julkonsert på måndagen innan jag kom upp till Stockholm, var även tisdagskonserten utsåld. Det är ca 140 gossar i Stockholms Gosskör och det blir många anhöriga till dessa som gärna vill vara med och lyssna.

Mamma Mirren tog bilden.

Här är det Konsertkören som sjunger under ledning av Karin Skogberg Ankarmo som till vardags 

är organist i Kungsholms kyrka i Stockholm. Hon är också konstnärlig ledare för Stockholms Gosskör. Nr 1 och 3 i första raden från vänster är Caspar respektive Casimir. 

Programmet var som synes nedan mycket ambitiöst och all heder åt de yngre pojkarna som måste lära sig alla sånger utantill. Även de med latinsk text. 

När pojkarna är åtta år * får de först börja i Preparandkören. Anses de sedan tillräckligt duktiga (och villiga inte minst) slussas de så vidare till Diskantkören. Efter något år där får de pröva in till Konsertkören där båda barnbarnen nu sjunger. Den är en liten kör i den stora kören. I februari ska Konsertkören sjunga i Peterskyrkan i Rom - en sporre för pojkarna att fortsätta även om det känns tungt med alla repetitionerna, två dagar i veckan två timmar åt gången. För att inte tala om alla extrarepetitioner före julkonserten.

Men så blir också resultatet fantastiskt. Det är svårt att hålla tårarna borta när man hör alla ljusa gossopraner  och altar blandade med de äldre pojkarnas tenor- och basröster. I klippen nedan kan man lyssna till några av mina favoriter från julkonserten. I den sista filmen hann jag inte få upp kameran i tid för den vackra överstämman på Come all ye faithful. Så den börjar en liten bit in i psalmen. Den brukar komma först i fjärde versen men här kom den i tredje.

Lyss till änglasångens ljud med Stockholms Gosskörs Konsertkör.

Come all ye faithful med hela Stockholms Gosskör. Den svenska psalmen 122  Dagen är kommen. 

* Caspar fick börja redan när han var sju år eftersom han kunde läsa noter.

1629 Gems Weekly Photo Challenge vecka 52 2018 - AVSPEGLAT

Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 52 är ordet AVSPEGLAT. Fler som antagit utmaningen hittar man på hemsidan. Det är också den sista utmaningen 2018. Tack Sanna för den här roliga fotoutmaningen - hoppas du hittar på fler nästa år. Bilderna, som går att klicka större tog jag och Mirren när vi besökte Jenny Nyström-utställningen på Sven Harrys i mitten av november. Om denna kan man läsa här.

Från Vasaparkssidan kommer man in i denna fantastiska spegelkorridor innan man kommer fram till entrédörren. Det är yngsta dottern - Mirren - som poserar.

Jag på hemväg från den fina utställningen. Mirren tog fotot. 

1628 Clarissa 7 år spelar Mariapsalmen 481 på orgel

I dessa juoklappshysteriska tider kan man ju påminna sig om Jungfru Maria som är upphov till allt detta. Mitt yngsta barnbarn, lilla Clarissa 7 år, spelar den fina Mariapsalmen 481 på orgeln hemma i Vasastan i Stockholm.

Så här lyder texten:

Alla källor springa fram i glädje

när Maria sjunger om sin Herre,

och hon böjer sig i tro och tillit.

Du vare lovad Kristus

1627 Gems Weekly Photo Challenge vecka 51 2018 - GLAS

Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 51 är ordet GLAS. Fler som antagit utmaningen hittar man på hemsidan.

Ända sen jag var 14 år och såg kyrkfönstren i Saint Chapelle i Paris har jag varit en stor fan av dessa fönster och försökt att besöka så många jag har kunnat av kyrkorna och katedralerna på våra resor utomlands för att upptäcka nya ståtliga kyrkfönster.

Här i Sverige togs ju de flesta av de vackra färggranna kyrkfönstren bort i och med reformationen på 1500-talet. Men på senare tid har några av våra finaste konstnärer tagit sig an med att återuppväcka traditionen med glasmålningar. Min B-uppsats i konstvetenskap i 2002 handlar om Bo Beskows glasmålningar i fyra kyrkor.

(Bilderna går att klicka större.)

I svenskan använder man tyvärr samma ord när man skapar fönster av olika färgade glasbitar infattade med blyspröjsar och när man bara målar dessa fönster med färg och pensel. Vilken metod man än använder betecknas det bara som "glasmålning". I engelskan och franskan skiljer man på dessa företeelser och kallar glasfönster med färgade glasbitar infattade i blyspröjsar för "stained glass" och i franskan för "vitrail".

Jag ger här några exempel på glasmålningar - vitrail - som skapats av Bo Beskow. Han är annars mest känd för sina kyrkfönster i Skara domkyrka och som porträttmålare. Men eftersom han levde de sista åren i sitt liv här i Mogata prästgård blev han extra intressant för mig. Han färgade för övrigt själv sina glasbitar och skar till innan han lät infatta dem i blyspröjsar.

En världsberömd konstnär som bland annat också ägnat sig åt att skapa vackra glasmålningar är Marc Chagall. Några av hans verk hade jag nöjet att få uppleva i Fondation Maeght vid Saint-Paul de Vence i södra Frankrike för några år sen. 

Hans fönster med färgade glasbitar infattade i blyspröjsar.

I det här fönstret har han bara målat på glasbitarna som jag tycker det ser ut som i alla fall. 

Nu blir jag borta från bloggen ett tag eftersom jag åker till Stockholm för att vara med om barnbarnens julavslutningar. Dels på musikskolan Lilla Akademien, dels på Stockholms Gosskörs julavslutning. Det blir rapport därifrån så småningom.

1626 Månadens illustratör december 2018 - Gunilla Dahlgren

För några år sen började jag med att skriva ett inlägg varje månad om en illustratör som jag gillade. Rubriken blev Månadens illustratör. Det började med att jag köpte ett antal Bonniers Veckotidningar på Tradera och upptäckte hur jättefina omslagsillustrationerna var i tidningarna. Det var i synnerhet en illustratör som jag inte hade hört talas om tidigare, Helge Artelius, som väckte mitt intresse.

Jag hittade fler bilder av honom på nätet och slogs av hur otroligt skicklig konstnär han var. Samtidigt räknas ju illustratörerna inte till de "riktiga konstnärerna" vilket fick mig att skriva ett inlägg med rubriken "Vad är konst". Det kan man läsa här.

En underbar småländsk illustratör - Ronny Lingstam - kommenterade inlägget och sen var jag fast. Vi har utbytt många tankar under de gångna åren och han har varit med i mina illustratörsinlägg ett par gånger. Han är också med bland mina favoritillustratörer i slutet av inlägget där jag lagt ut några länkar.

Det här är samlingen med Gunilla Dahlgrens böcker som jag har. Finns fler. 

Anledningen att jag skriver det här nu är att inlägget med Gunilla Dahlgren blir det sista på ett tag eftersom jag tänkte ta time out nästa år från illustratörerna. Åtminstone har jag inte för avsikt att skriva om en illustratör varje månad. Kanske blir det ännu ett med en av mina absoluta favoriter - Einar Nerman - så småningom eftersom jag har flera böcker i bokhyllan med hans fantastiska karikatyrer som jag ännu inte visat. Vi får se.

Gunilla Dahlgren är också en stor favorit och som syns på bilden ovan har jag samlat på mig många av hennes härliga böcker. Hon är också härlig som människa och kåsör vilket jag fick erfara när jag i slutet av 90-talet gjorde en intervju med henne för Norrköpings tidningar då hon var i Börrums bygdegård och pratade. Jag fick då också hennes bok Lilla Fruntimret av henne med dedikation och teckning av mig med smått utstående tänder. Det kan man titta på här.

Bilderna från Lilla Mansboken

Så här skriver Gunilla i inledningen till Lilla Mansboken. "Jag har verkligen försökt tänka mig in i hur en man upplever det här med karriär, äktenskap och samliv. Plötsligt insåg jag att det är lika svårt att vara man som det är att vara kvinna. Men det är just de så, mänskliga problemen jag vill skoja om. I första hand är vi människor och i andra hand män och kvinnor."

Bilderna från Lilla Fräckisboken

De här böckerna tar jag fram ibland när jag tycker det mesta verkar trist. Och jag behöver inte bläddra i dem särskilt länge för att bli glad igen. Jag förmodar att man kan köpa en del böcker av henne direkt om man tar kontakt med henne på hemsidan. 

Bild från Gunillas Pärlor

Bild från Lilla Fruntimret och Amor

Bild från Ingen ålder för en domkyrka.

Länkar till några av mina andra inlägg om illustratörer.

Ronny Lingstam
Einar Nerman
Gustaf Tenggren
Erkers Marie Persson
Einar Norelius
Kate Greenaway
Cicely Mary Barker

1625 Gems Weekly Photo Challenge vecka 50 2018 - KANTIG

Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 50 är ordet KANTIG. Fler som antagit utmaningen hittar man på hemsidan.

Jag kan ju tillstå att, när det var julmarknad i Söderköping för några lördagar sen, jag hade siktet inriktat på kantiga företeelser. Några saker som jag hittade och som jag tyckte passade in på temat vecka 50 blev till följande bilder:

Det stora paketet, två stycken förresten, hittade jag under julgranen på Hagatorget i Söderköping. (Bilderna går att klicka större.)

Lyktorna fanns nedanför scenen på Hagatorget, där barn uppförde ett julspel. Vad den stora stenen i bakgrunden hade för funktion vet jag inte. 

På Storgatan i Söderköping var det utställning med textil konst. Det här lapptäcket är skapat av Lalola Rylén. 

Det sexkantiga Lilla Huset hade fått en tomteluva dagen till ära. Det vackra gamla rådhuset i bakgrunden.