1587 - Gems Weekly Photo Challenge vecka 31 - Blå.

Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 31 är ordet BLÅ. Fler som antagit utmaningen hittar man på hemsidan.

Jag roar mig emellanåt av att måla i akryl och använder gärna och i stor utsträckning blå färg. Det beror bland annat på att jag gillar blått hav och blå himmel. Här kommer några av mina tavlor där jag använt mycket blått.

Den här tavlan från Byxelkrok på Öland målade jag när jag var där på en veckas målarkurs. Uppgiften var att måla en tavla med bara tre färger och vitt. Alltså gult, blått och rött och vitt. Det blev en hel massa färger ändå.

Till den här fantasistaden har jag använt mycket blå färg också som synes. 

Det var för sex år sedan som jag tog upp målningen som legat i träda sedan ungdomsåren. Då fanns inte akrylfärgerna - åtminstone inte i Sverige - och jag tyckte det var jobbigt att måla i olja eftersom färgen aldrig torkade. Så jag anmälde mig 2012 till en kurs i akrylmåleri i Norrköping och fick lära mig hur man använde de här färgerna.

Min duktiga och trevliga lärare Jaqui visade oss hur man kunde limma fast olika material på canvasen och sedan måla över dem. Här kan man läsa om hur jag upplevde den första dagen på kursen på konstnärshandeln Gredelin. Jaqui är själv konstnär och de flesta av tavlorna som finns på väggarna i det gamla inlägget som jag skrivit har hon målat.

En av mina allra första tavlor i akryl. Bitar av silkespapper och wellpapp som jag sedan målade över med akrylfärg. Mycket blått här också. 

1586 Månadens illustratör juli 2018 - E.H. Shepard

Få barnboksillustratörer är väl förunnade att vara lika populära efter nästan hundra år. Ernest Howard Shepard hör till detta fåtal. Det var han som illustrerade A.A.Milnes barnbok Winnie-the-Pooh, Nalle Puh - som utkom 1923 och som bidrog stort till att boken blev en sådan succé. Även Disney har behållit figurerna i Sjumilaskogen i nästan samma skepnad som de blev skapade från början i sina animerade filmer.

Samlade berättelser och verser av A.A. Milne illustrerad av E.H. Shepard. (Bilderna går att klicka större.)

Bilderna i inlägget kommer från en samlingsvolym av A.A. Milne och E.H. Shepard som jag hittade för några år sedan bok på bokrean.En underbar bok med berättelserna Nalle Puh, Nalle Puhs hörna och versböckerna När vi var mycket små och Nu är vi sex. Dikterna är översatta av Britt G. Hallqvist och berättelserna av Brita av Geijerstam.

Det var Milnes son, Christofer Robin med sin teddybjörn och sina övriga leksaksdjur som inspirerade Milne till berättelsen om Nalle Puh. 

Det berättas att Milne från början var skeptisk mot Shepard som illustratör. Men när han såg illustrationerna som denne gjort till Milnes versbok När vi var mycket små blev han förtjust och insisterade på att Shepard också skulle illustrera Winnie-the-Pooh. Milne blev så nöjd med resultatet att han t.o.m. delade med sig av royaltyn för boken till Shepard. Och frågan är väl om barnboken blivit en sådan klassiker utan Shepards illustrationer.

Puh och Nasse går på jakt och nästan fångar en tessla.

Christoffer Robin, Puh, Ior och Nasse fångar Tiger i Christoffers blus när han inte vågar hoppa ner från trädet själv. Lilla Ru tittar på. 

Ernest Howard Shepard föddes 1879 och dog 1976, 96 år gammal. Han är mest känd för sina illustrationer till Kenneth Grahames Det susar i säven och Nalle Puh. På engelska The Wind in the Willows och Winnie-the-Pooh. Men han illustrerade också Aesopos fabler, David Copperfield och John Brown's Schooldays samtidigt som han var en flitig medarbetare i satirtidningen Punch där han redan 1921 fick anställning som satirtecknare.

Den sorgsna åsnan Ior, som är en flitigt förekommande gäst i korsord, doppar sin svans i floden.

Puh ser till sin förskräckelse att Iors borttappade svans tjänar som klocksträng hos ugglan. 

Christoffer Robin anordnar kalas till Puhs ära eftersom denne räddat Nasse från översvämningen.

Shepard deltog i det första världskriget där han gjorde teckningar direkt från slagfältet. Han belönades med Military Cross för sina insatser Sista raderna i motiveringen lyder: "His courage and coolness were conspicuous."

Här använder Kanin Puh som handdukshängare när han fastnat i öppningen till Kanins håla efter att ha ätit för mycket honung. 

Shepard var också en skicklig konstnär och ställde ut sina målningar på många ställen i Storbritannien, bland annat på sexton utställningar på Royal Academy on Piccadilly. I slutet av sitt liv var Shepard trött på "that silly old bear" eftersom han tyckte att illustrationerna till Nalle Puh överskuggade alla hans andra konstnärliga verk.

Bilden från nätet. Här är också figurer från Det susar i säven. 

En enda målning av den berömda teddybjörnen, som man tror han målade någon gång under 30-talet till en teservering i Bristol, såldes för 243 000 dollar i London i slutet av 2000-talet. Allt har jag läst här på Wikipedia.  

Den här lilla versen tycker jag säger mycket om Milnes uppskattning av Shepard. (Piglet blir Nasse på svenska.)

When I am gone
Let Shepard decorate my tomb,
And put (if there is room) 
Two Pictures on the stone:
Piglet from page a hundred an eleven,
And Pooh and Piglet Walking (157)
And Peter, thinking that they are my own,
Will welcome me to Heaven.

1585 Lotta Källström och Roland Engdahl i Skällviks kyrka

Så var det åter dags för Farledskyrkan i Skällvik vid Stegeborg - en vecka som återkommer varje år med fem konserter med början på måndagen. Som förra året inleddes veckan med radarparet Lotta Källström och Roland Engdahl. Lotta sjunger, spelar gitarr och sköter mellansnacket och Roland kompar på sin synt när han inte spelar trombon. Kent tog alla bilderna i inlägget och även videofilmerna i slutet.

Många hade kommit till Skällviks kyrka på måndagskvällen för att lyssna till Lotta Källström och Roland Engdahl. (Bilderna går att klicka större.)

När klockorna har tonat ut är det nästan full i kyrkan och publiken är med på noterna från allra första början. Repertoaren är blandad med många folkkära låtar som Peter Lundblads Ta mig till havet och Robert Brobergs Båtlåt. Lotta presenterar låtarna och skojar med publiken och stämningen är gemytlig och glad.

 Lotta och Roland i en av sina sånger.

Även i år ville Roland att jag skulle kompa till Amazing Grace som han spelar på sin trombon. Jag hoppade ju in förra året men jag var faktiskt inte beredd på att han skulle spela låten även i år. Men det är ju alltid roligt att spela tillsammans med duktiga musiker så det behövdes ingen större övertalningsförmåga för att jag skulle ställa upp.

 Lotta är en duktig sångerska som dessutom kompar sig själv på gitarren.

Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag är gehörsspelare och kan transponera enklare sånger direkt om det skulle behöva ändras tonart. Inte heller behöver jag några noter till sådana. Roland ville ha Amazing Grace i Ass-dur och jag brukar själv spela den i F. Men det var inga problem. Roligt den här gången var att Lotta också var med och kompade på gitarren.

Lotta, Roland och jag i Amazing Grace.

Även i andakten där alla sjöng med i psalmen Bred dina vida vingar var Roland med och kompade på trombon. Den psalmen spelade jag också på synten. Musikgudstjänsten avslutades med ett extranummer som Lotta framförde på sitt briljanta sätt - Sakta vi går genom stan. Den låten hör till mina favoriter.

Alla medverkande avtackades med var sin bukett blommor.

Eva Strand hade som vanligt fixat fika som serverades vid dopfunten längst bak i kyrkan och väldigt många lät sig väl smaka. En fin sommarkväll med mycket glädje och med härliga gamla favoriter ringande i öronen när man åkte hem.

Farledskyrkan firade 30 år detta år (egentligen 31) om man ska vara noga. Under de första åren invigdes veckan med inmarsch av Stenbocks Karoliner. Evas Strands son John var med i många år och till honom sydde Eva den fina kostymen till höger.

På videofilmen nedan sjunger Lotta Gamle Svarten till ackompanjemang av Roland. Det blev ett av de mest uppskattade inslagen i konserten.

Det är ju Kent som också spelat in videosnuttarna. Han gjorde en fin inspelning under konserten av Amazing Grace som jag sabbade på Youtube genom att avbryta laddningen innan den var klar. Jag hade stavat fel på ett efternamn. Men när jag försökte ladda upp den igen så gick det inte eftersom Youtube tyckte att det var en kopia denna gång. "Originalet" hittar jag inte trots att jag försökte länge.  

1584 Gems Weekly Photo Challenge v 30 - Önskar

Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Vecka 30 är ordet ÖNSKAR. Fler som har önskningar hittar man på hemsidan.

Det som jag just önskar mig mest - förutom naturligtvis fred i världen, hälsa, att barn och barnbarn ska må bra, att det ska sluta brinna i skogarna etc. etc. är REGN. Och att det blir lite svalare utomhus. Värmepumparna gör att vi åtminstone har AC inomhus. Undrar hur vilda djur klarar sig utan vatten.

I gräsmattan är det bara tistlarna som växer. Blommorna har överlevt eftersom vi vattnar dem med kanna varje dag sedan två månader tillbaka. (Bilden går att klicka större.)

1583 Utflykt till Äspholm och Skärgårdskyrkan

I onsdags passade vi på, Kent och jag, att göra en utflykt till sommarstället på Äspholm i Sankt Anna Skärgård. Dels tänkte vi hälsa på min son Kalle och hans sambo Anne-sofie och dels skulle Kent vara kyrkvärd på den årliga friluftsgudstjänsten på Gretas Äng.

Oscar och Kalle kommer och hämtar oss vid bryggan i Wrångö. (Bilderna går att klicka större.)

Stora huset som jag och mina bröder äger tillsammans. 

Vi åker sällan ut eftersom jag trivs så bra i huset hemma där jag har alla mina saker (den stationära datorn bland annat) omkring mig. Det stora huset nere vid vattnet som vi ärvt från föräldrarna och som jag delar tillsammans med mina två bröder har vi alla gemensamt. Sen finns det tre andra hus på tomten där barn och barnbarn brukar hålla till. Ett av husen är vårt eget som disponeras av Kalle och Anne-sofie. Det var från början ett gammalt hönshus.

Det gamla hönshuset är numera uppfräschat till oigenkännlighet.

Jag är så innerligt tacksam över att de har tagit sig an detta hus, som höll på att förfalla eftersom vi nästan aldrig var ute. Den främsta anledningen då var att det saknades både dusch och toalett. För att komma upp till stugan är man också tvungen att gå uppför en lång och (relativt) brant backe, vilket också var jobbigt då man var tvungen att bära med sig mängder med tunga kassar varje gång man kom ut. Ön är visserligen ganska stor men där har aldrig funnits ens en kiosk.

Anne-sofie bjuder på fika på den fina verandan. Fr. v. Kalle, Kent, Anne-sofie och hennes son Oscar. 

Kalle och Anne-sofie har lagt ner ett jättejobb på att sätta stugan i stånd. Förutom att ha målat överallt och slipat alla golv har de fixat ett helt nytt kök. De har gjort i ordning det gamla tvättrummet i gäststugan - vatten fanns i alla fall indraget i båda husen - och köpt duschkabin och en mulltoalett. Verandan har de byggt ut med ett trädäck. Det senaste tillskottet är ett trädäck och en trappa till det lilla gästhuset, som de också har gjort i ordning.

Även gäststugan är ommålad, både ut- och invändigt och inredd med nya möbler. Det nya däcket och trappan är gjord i sommar "av lite bräder som blev över."

För oss, som kommit upp i åren, räcker det med ETT hus att bekymra sig för och sköta om. Så nu kan jag sova gott om natten utan att behöva oroa mig för den lilla sommarstugan på Äspholm. Trädgården runtomkring huset höll för övrigt på att växa igen på grund av allt sly. Nu är den lika fin igen som den en gång var. Men tyvärr alldeles sönderbränd som synes.

Kalle och Oscar kom och hämtade oss vid Wrångö  med nyinköpt båt. Lättare för mig att ta mig ner och upp i än den förra. Vi gjorde en liten extra sväng ut till öarna innan vi la till vid bryggan hemma vid stora huset. Efter att ha fikat uppe hos Kalle och Ann-sofie blev det tid för säsongens första och förmodligen också sista utomhusbad för Kent och mig. Helt underbart i tjugotre-gradigt klart vatten.

Vi åker en extra sväng runt Kugghällarna och Alskär som tillhör stamfastigheten. Den förra ägaren var ofta härute för att jaga sjöfågel. 

Kent tar ett långt och uppfriskande bad i det ovanligt varma vattnet. Efter att ha tagit fotot hoppade jag också i. 

Vi blev så småningom skjutsade till bryggan vid Gretas Äng där friluftsgudstjänsten skulle äga rum. Väldigt många hade mött upp i den varma sommarkvällen för att lyssna till sångerskan Lisa Tilling  som hade en väldigt duktig gitarrist som ackompanjatör, Fredrik Törnvall. En ung och trevlig prästkandidat höll en kort betraktelse och påminde oss bland annat om att vi inte ska oroa oss för sådant som vi inte kan påverka. Faktiskt något att tänka på i dessa tider av katastrofer och för mig som alltid oroar mig för mina yngsta barnbarn.

Kalle, Anne-sofie och Oscar tar farväl av oss innan de åker hem till sitt igen. 

För ovanlighetens skull kommer vi till Gretas Äng från sjövägen.

Här åker stora båten med alla gudstjänstbesökarna förbi för att lägga till på andra sidan ön. 

Ovanligt många gudstjänstbesökare detta år. Men så torrt det är överallt...

Lisa Tilling och Fredrik Törnvall underhåller.

Klockan nio på kvällen gick stora båten, som de flesta av gudstjänstbesökarna kommit med, tillbaka till Wrångö. Vi åkte också hem med den och fick en fin kvällstur i solnedgången. Videoklippet nedan där Lisa sjunger passade väldigt bra som avslutningssång.

1582 Gems Weekly Photo Challenge vecka 29 - STEN

Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Temat vecka 29 är kort och gott STEN. Och det finns det ju gott om här i världen.

Jag väljer att vara nostalgisk och tänka tillbaka på besöket i Bläsinge på norra Öland tidigt i maj för fyra år sedan tillsammans med Kent, Mirrfamiljen och de tre yngsta barnbarnen. så det blir en djupdykning i arkivet. Fler som är med på temat hittar man på hemsidan.

Caspar, Clarissa, Mirren och Casimir har valt en stor rejäl sten som samlingsplats på stranden. Långt bort till höger i bilden ser man familjens sommarhus. (Bilderna går att klicka större.)

Naturlig lekplats - är jag inte duktig som lyckats klättra upp ända hit?

 Utmärkt plats att sitta på när man ska ta av sig skorna och inte vill bli sandig om strumporna. 

1581 Nya blommor

Jag har sedan ett antal år tillbaka endast haft en sorts krukväxter i mitt köksfönster - med något undantag av dem som någon gäst förärat mig. Nämligen orkidéer. Av den enkla anledningen att det är de enda blommor som står ut med min försumlighet. De andra som jag haft tidigare har antingen fått för lite eller för mycket vatten och antagit en sorglig skepnad efter ett tag.

Mina nya orkidéer i köksfönstret. (Bilderna går att klicka större.)

Orkidéer är snälla och anspråkslösa och brukar blomma i några månader. Jag pytsar lite vatten till dem då och då och de har verkat nöjda med det. Men den dagen kommer alltid då blommorna brukar vissna och det till slut bara är de spretiga stänglarna kvar. Då är det dags att göra en utflykt till IKEA i LInköping där jag brukar handla orkidéer.

Så häromdagen, när vår matberedare hade gått sönder och jag hade hittat en jättefin sådan på NetOnNet i Linköping, styrde vi kosan dit. Men först åkte vi till IKEA där vi brukar äta lunch, alltid samma meny. Vegetariska bullar för Kent och panerad spätta för mig. Min spätta kostar precis dubbelt så mycket som hans vegebullar men han brukar ta sallad och dricka kaffe, så det jämnar ut sig.

Efter lunchen var det dags att köpa nya orkidéer och även en del småsaker som alltid åker med i farten. Det var då det hände - något som aldrig hänt tidigare i mitt liv. Jag blev helt fascinerad av de konstgjorda orkidéerna som stod på en hylla bakom de äkta. De var helt fantastiska i mitt tycke, så varför skulle jag hålla på och köpa riktiga när de fanns så eleganta exemplar som aldrig vissnade. Inte behövde de vatten heller, bara dammas av då och då.

Två sådana konstorkidéer inhandlades för ungefär samma pris som naturliga, en vit och en rödlila. De gjorde sig alldeles utmärkt i köksfönstret när vi kom hem och såg helt naturtrogna ut där de stod. Tills jag upptäckte att de två exemplaren var helt identiska utom till färgen, eftersom jag hade vänt båda åt samma håll. Samma antal blad och blomknoppar och exakt lika många blommor på exakt samma avstånd. Visst är orkidéerna fina och vackra, men inte lika intressanta - trots att jag vänt en av dem åt andra hållet - som de var när jag inhandlade dem.

Orkidéerna är helt identiska förutom till färgen. 

De kommer att förpassas till vardagsrumsfönstret bakom heltäckningsgardinerna som nästan alltid är fördragna tills nästa gång jag kommer till IKEA. Då blir det två äkta orkidéer istället.

1580 Gems Weekly Photo Challenge v 28 BYGGE

Jag har varit utan dator i över en vecka så något inlägg om Action förra veckan blev det inte. Det är Sanna på Gems Weekly Photo Challenge som hittar på ett ord varje vecka för oss att skriva om och visa en eller flera bilder på som illustration. Den här veckan blir det i alla fall en bild med veckans tema - BYGGE. Andra byggbloggare hittar man på hemsidan.

Mina tre yngsta barnbarn tillsammans med grannflickan Ida på Visualiseringscenter i Norrköping i februari förra året. Från vänster Clarissa, Ida, Caspar och Casimir. Idas stapel är den som är högst.

Är det någon som vill följa med på rundvandringen på Visualiseringscentrat går det bra här.

1579 Ny dator

Så här ser den ut, min nya dator. Jag har fortfarande inte vant mig vid att den är så snabb. Den gamla jag hade tog det minst tre minuter innan jag kunde komma in på den. När sen ljudet försvann så jag inte längre kunde spela upp program från SVT play, gav jag upp. Min svärson Christian rekommenderade en som heter Lenovo och jag har verkligen inte blivit besviken.

(Bilden går att klicka större.)

Det är den grå rektangulära stålboxen till höger. Är det inte fantastiskt att en sådan relativt liten grej kan innehålla så mycket? Jag var tvungen att pröva om jag kunde lägga in bilder också. Det gick också mycket snabbare än tidigare. Det är därför jag inte skrivit några inlägg på bloggen på länge eftersom jag varit utan dator ett tag.

Sen har det ju förstås varit mycket fotbollstittande också den senaste veckan. Att Sverige förlorade idag tyckte jag inte var så konstigt, jämförde med matchen igår Brasilien - Belgien. Där var tempot åtskilligt mycket högre och matchen mycket roligare att titta på.