onsdag 9 augusti 2023

1954 Augustinytt från Bonniers Veckotidning nr 33 1927

 

BVT nr 33 1927. Omslag av Gösta Selling. (Bilderna går att klicka större.)

Det finns som vanligt mycket att läsa i denna tidning på 56 sidor. Författaren Cora Sandel ( hon med Alberteböckerna) har skrivit en novell - Amors Vägar - och Sven Stolpe en artikel om Arnold Ljungdahl och hans tre böcker. Rubriken är aningen pretentiös: En röst av idag i Drama, Dikt och Religion. 

Stolpe var vid den här tiden bara 22 år. Hade man inte vetat hur gammal han var kunde man trott att det var en äldre och erfaren litteraturkritiker som skrivit texten. Den visar hur beläst och vilken skicklig skribent Stolpe var redan då. Ett litet exempel från den mycket långa och komprimerade recensionen: "Författaren har en fantasiens generösa frodighet som är högst ovanlig hos teoretiskt begåvade och välskolade individer". 

En dikt av Johannes Edfeldt får vara med. Bonniers tar sig tydligen an unga poeter och författare. Edfeldt är 23 år - ett år äldre än Stolpe. 

Men jag får i fortsättningen nöja mig med att ta med sådant i inlägget som går lätt att läsa eller titta på och som jag själv tycker är roligt och intressant. Som alla de här frågorna under Vad Vill ni Veta? Många handlar om vilka utbildningar som finns eller vilka myndigheter man ska vända sig till för att få svar. Men det finns också en hel del frågor som jag tycker är lite originella. 






I varje nummer finns det en helsida med någon känd person, vanligtvis man. I det här numret är det Gösta Ekman d.ä.  som porträtteras som fransk bondpojke. Han är också med senare på en sida i tidningen. 


Det finns alltid med några sidor på brudar, fästmör eller andra kändisar. Här är det den högadliga släkten Wachtmeister som har haft sitt återkommande femåriga släktkalas hos kabinettskammarherre greve Axel Wachtmeister på Kulla-Gunnarstorp.  Det som slår mig när jag läser om alla grevarna och baronerna är att några av fruarna också är födda Wachtmeister. Kanske kusinäktenskap? Det är väl inte så vanligt nu för tiden?



Ett kåseri om en vårnatt i Montmartre är rolig läsning. Vi (det förmäler inte vilka vi är) besöker teatern Grand Guignol som är känd över hela världen för att den specialiserat sig på alla sorts hemskheter. Mord och förfärliga sjukdomar t.ex. "Grand Guignol har sedan länge sin trogna blodtörstiga och sensationslystna stampublik" läser jag. 

Paret går vidare för att dricka ett glas champagne på La petite Chaumière. "Ett originellt och pretentiöst ställe som ligger vid en av de långa trapporna upp till Sacre Coeur". Paret förvånas över att de kraftigt sminkade servitriserna är unga pojkar utklädda till flickor. "Vårt bord omringas genast av en flock monstruösa flick-pojkar som outtröttligt tigga champagne, cigaretter och pengar".


Illustratören till detta kåseri är  konstnären Kurt Jungstedt. 

Tydligen tröttnar paret ganska snart på etablissemanget och går vidare till Joséphine Bakers restaurang. "Vi komma in i en folkfylld lokal, en n-orkester spelar spelar energiskt och det dansas charleston och black bottom och dricks dyr champagne. Med barnslig min bjuder Joséphine upp den ena herrn efter den andra". 



På Aktuellt-sidorna är det foton från diverse begivenheter som Årets Sandhamnsregatta, Fjällvandringar och naturentusiaster i Åre, Seglare och solbadare i Marstrand och Konstnärer hemma och borta. 

Här känner jag igen några av herrarna. Gösta Ekman d.ä. syns på andra bilden till höger vid en grönsaksvagn. Bilden i mitten visar den lilla diktarhyddan på Kymmendö som August Strindberg själv byggde. Sigfrid Siwerts står i mitten på den nedre bilden till vänster och i cirkelbilden syns Frank Heller tillsammans med Kurt Jungstedt, illustratören till bilderna ovan. 



Jag avslutar inlägget med en artikel om det stickade modet.