Basilique-Cathédrale Sainte-Marie Sainte-Réparate i Nice. (Bilderna går att klicka större)
Söndag var sista dagen i Nice och vi hade planerat att gå i mässan i katedralen med det långa namnet
Basilique-Cathédrale Sainte-Marie Sainte-Réparate. Den sistnämnda är staden Nice skyddshelgon och som ung flicka led hon martyrdöden i Cesarea i Palestina.
Vi tog spårvagnen ett stenkast från hotellet till
La Vielle Ville där katedralen är belägen. Ganska mycket folk hade kommit till kyrkan och en stor kör var på plats och övade redan när vi kom dit. Kören sjöng flera underbara sånger under mässan, ackompanjerad av den imponerande orgeln.
Interiör från katedralen innan gudstjänsten har börjat
Den grandiosa orgeln
Härligt att lyssna till, som omväxling till den körsång som man kan höra i svenska kyrkan – där omhuldas à capellasången in absurdum enligt min mening. (Vilket är ganska svårt att förstå med tanke på att alla stora kyrkliga musikverk, kantater, oratorier, requiem etc. ackompanjeras av orgel eller orkester. Vad vore Mozarts Laudate Dominum och Ave Verum Corpus utan ackompanjemang?)
Den skickliga organisten spelade ett kraftfullt och vackert postludium, som det säkert var många svarta noter i. Detta till trots var det bara vi och ett annat par som satt stilla och lyssnade till slut. Alla andra, inklusive präster, kör och församling reste sig omedelbart när postludiet började och avlägsnade sig skyndsamt från kyrkan. Tala om att kasta pärlor…
Blomstermarknaden utanför kyrkan
Utanför kyrkan var det full kommers på den berömda blomster- och fiskmarknaden. Vi strosade runt och tog foton på alla blommorna i detta överdåd av färger. Överraskade av regnet, som plötsligt öste ner från himlen, tog vi vår tillflykt till en liten restaurang i en av gränderna, som lyckligtvis var försedd med markiser.
Fiskmarknaden i Nice
Fler blommor...
Inte tänkte vi ta med oss något paraply...
Fullt med små butiker i Gamla stan - kanske något att ta efter för den händiga...
Glad trots regnet...
Kanske något för den godissugna?
Söderns skatter - tvålar i mängd!
Vi hann också med ett sista dopp i
La Méditerranée innan vi checkade ut från hotellet – inte många badade trots att det var relativt varmt i vattnet. Vi såg ju att vågorna var ganska höga, men att de skulle ha sådan kraft att jag knappt kunde ta mig upp ur vattnet hade jag inte räknat med. Några ögonblicks panik upplevde jag innan jag till slut lyckades kravla mig upp på stranden med skrapsår på knäna. Inte så underligt att folk föredrog att stanna kvar på stranden…
På vägen till stranden på fina gatan...
...inget för en bastant svensk tant men vackert att se på
Sen tog vi landsvägsbussen tillbaka till Marseille där vi tillbringade den sista dagen innan vi återvände hem till Sverige. Mer om det så småningom...
En enda som badar...
...utom jag, som har svårt att ta mig upp ur havet. (Vågorna ser inte så stora ut på fotot.) MM klarade sig bättre än jag och hade inte några större svårigheter att simma i vågorna
Hade gärna följt med till Sardinien i stället för att åka hem...
En sista hälsning från hotellet och Nice.