1093 Lördagstema - Fotografering

En halv vecka försenat kommer lördagstemat den här gången. Det är Kicki i Livsrummet som har stått för mars månads lördagsteman. Tack Kicki för trevliga och roliga teman att skriva om. Gnuttan i Danmark blir värdinna för april. Ämnena som hon hittat på hittar man på hemsidan. Övriga lördagsbloggare finns listade till höger i min blogg.

Mellan åren 1994 och 1999 jobbade jag extra som frilansreporter tillika fotograf på Norrköpings Tidningars lokalredaktion i Söderköping. Allt som allt hann det bli 156 reportage med många foton, en del i färg men de flesta i svart-vitt som det var på den tiden.

Jag skrev mycket om olika musik- och kyrkliga evenemang och jag åkte ofta långt ut i skärgården när det var något på gång där.Det hände ju en massa trevliga saker just på helgerna och då var ordinarie journalister oftast lediga.

Det var en väldigt rolig tid. Hade jag fått leva om mitt liv hade jag gärna jobbat på en lokalredaktion någonstans. Man får ju skriva om allt som händer, komma ut och träffa trevliga och spännande människor. Jag fick vara med om konserter, ofta jazzdito, teaterföreställningar, jubileer av diverse slag och till och med fotbolls- och basketmatcher. Ofta blev jag också bjuden på kaffe.

På den tiden fanns inte digitalkameran, åtminstone inte på NT:s lokalredaktion eller hemma hos mig. Man fick ta sina 24 bilder och åka in med filmen till redaktionen i Norrköping efter att man skrivit klart reportaget. Det var bråttom för det mesta, man var tvungen att lämna filmen senast klockan 20 på kvällen. Inte heller hade man någon aning om hur bilderna blev - förhoppningsvis var det något eller några som blev bra. Det blev en överraskning dagen därpå när artikeln kom i tidningen på Söderköpingssidan.

Här kommer några bilder från den tiden. Jag fick för det mesta behålla EN förstoring av dem. Framför allt de i färg. Jag har inga sparade svartvita tyvärr utom de som jag mycket noggrant klistrat upp i mina tidningsklipps-album tillsammans med artiklarna. Det är väldigt roligt att gå tillbaka och titta på tidningsklippen. Man får lite perspektiv på tillvaron när man ser den lille pojken i trean stå och titta på en modell och man vet att han numera är en framgångsrik kock...

Mogata skola får konstfull matsal.

Det här var det allra första reportaget jag gjorde den 20 januari 1994. Det är jag som är fotograf till samtliga bilder. Alla texter under bilderna har jag saxat från tidningen.

Konstnären Tord Kempe berättar om sina konstverk – fresker – som nu pryder väggarna i matsalen på Mogata skola. (Bilderna går att klicka större.)

Brofest

Den 10 juli 1995 var det 20 år sedan Lagnöbron byggdes. Innan dess hade man fått stå i kö för att åka med färjan över Lagnöströmmen i timmar på sommaren. 

Sommargäster och ortsbefolkning samsas på kajen. Många tyckte det vanns vissa likheter med den berömda strandpromenaden Croissetten i Cannes denna ljumma julikväll. Men det är klart, riktigt så fashionabelt som nere på den Franska Rivieran kanske det inte var och båtarna var väl av något mindre luxuös karaktär än nere hos den franska ”kusinen.” Det var ju tur att 20-årsjubiléet inte firades på den ”riktiga” dagen, någon gång i november. Då hade nog inte flanerandet varit så behagligt.

Skärgårdsfest 

Dags för skärgårdsfest igen, 14 juli 1997 - denna gång i Tyrislöt på Södra Finnö.

Mängder av folk samlades på lördagen till sommarens stora skärgårdshändelse, kajfesten i Tyrislöt. Många hade bänkat sig vid långborden på kajen för att ta en öl eller fika och prata med gamla och nya bekanta. Man kunde också roa sig med annat, t.ex. spikslagning, tävlingsrodd och armbrytning och göra av med pengar på hantverk och lotterier.

Skällvik tioårsjubilerar som farledskyrka 

Artikeln i NT 28 juli 1997. Farledskyrkan i Skällvik innebär att det var musikgudstjänster/konserter under vissa dagar under en vecka i augusti. I början hade vi alla dagar i veckan, sen blev det måndag, onsdag, fredag, lördag och söndag. När jag var kantor i församlingen 1987-2001 brukade vi alltid ha Cousins som invigde Farledskyrkan på måndagen, Bandet där bland annat Peter Johansson och Matilda Grün - (Hansson på den tiden) - båda musikalartister numera, var med och sjöng och spelade. 

I år ligger Farledskyrkan för första gången på lördagarna under hela sommaren i stället. Bilden visar kaptenen för Karolinerna, ett antal herrar,  som många gånger var med vid invigningen och öppnade Farledskyrkan genom att taktfast tåga in i kyrkan. 

Första veckan i augusti pågår Farledskyrkan i Skällviks kyrka vid Stegeborg. 

Fruntimmer som roar. 

Gunilla Dahlgren talade om vardagen med humor och glädje. Så stod det i underrubriken på reportaget den 6 april 1998. Det var en mycket givande kväll för mig som fick nöjet att prata med Gunilla som dessutom gav mig boken Lilla Fruntimmersboken i present.  Hon signerade den och ritade dessutom av mig på förstasidan. Sedan dess är jag en av hennes trognaste fans och har fått nådig tillåtelse att lägga ut hennes bilder på min blogg då och då om jag länkar till henne. 

Ett 70-tal damer och en handfull herrar hade mött upp till trivselkväll i Börrums bygdegård på torsdagskvällen. Gunilla Dahlgren, mamma till bl.a. Fruntimmersböckerna kåserade humoristiskt och medryckande om vardagens vedermödor och glädjeämnen.

Sågverk i miniformat av unga konstruktörer i Mogata skola.

Artikel på Söderköpingssidan i NT 19 november 1998. Som sagt, en av pojkarna i trean är en stjärnkock idag. Det är han med glasögon, nummer fyra från vänster. Även aktiv i min barnkör på den tiden.

Eleverna i trean är fulla av beundran för de olika modellerna av sågverk  som eleverna i årskurs fem har byggt. Det är resultatet av ett projekt i skolans där uppgiften  var att omvandla en roterande rörelse till en framåtgående. 

Bambi har funnit sig tillrätta i Anderssons kök. 17 november 1998.

Den 17 november kunde man läsa om Bambi. Familjen hade tagit hand  om det lilla kidet som var övergivet av mamman när hon var fjorton dagar gammal. Man gissar att geten blivit påkörd av en bilist och flytt in i skogen och där dött. Kidet matades med komjölk blandat med avkok av klöver. Eftersom hon bet sönder nappflaskan var mamma Gun-Britt och dottern Ann-Sofie tvungen att mata med sked. Bambi, som nu hade blivit ett halvår, följde Ann-Sofie vart hon gick. 

Den lilla rådjursflickan Bambi har funnit sig väl tillrätta i familjen Anderssons kök på gården i nedre Yxnö i Sankt Anna. Med sina svarta ögon med långa ögonfransar och sin ljusbruna päls med vita fläckar är hon en exakt kopia av Walt Disneys Bambi. 

1092 Fototriss - FÅGLAR

Veckans fototriss ska handla om fåglar. Länkar till dem som deltar i trisset hittar man på hemsidan.

Eftersom mina fågelupplevelser innevarande vinter och vår inskränker sig till gråsparvar, talgoxar och mängder med kajor vid fågelhuset utan för köksfönstret kommer jag att lägga ut några bilder på andra fåglar, som jag känner mer för. Bilderna är tagna vid den här tiden förra året.

Varje vår har Lilla Akademiens lördags- och söndagsverksamhet  en avslutande dans- och sånguppvisning på skolan. Temat förra året var FÅGLAR. Här är örndräkten som Mirren sydde till Caspar. Tyget till vingarna, som Caspar själv har valt, är glittrigt . Näbben sitter på bröstet eftersom barnen ska ha sina huvuden helt fria från masker när de dansar.

Caspar försöker se ut som en farlig örn hemma i köket i Mälarhöjden. (Bilderna går att klicka större.)

Barnen dansar fågeldansen i danssalen på Lilla Akademien. Här dansar femåringarna.

Närbild på den farliga örnen.

BONUSBILDER.

Jag vill gärna lägga till några bonusbilder. Caspar, det mellersta av mina tre yngsta barnbarn, har äntligen fått besked om att han har kommit in på Lilla Akademien i förskoleklassen till hösten - en av 25 uttagna bland ca 150 sökanden den här gången. Han tyckte att provet gick bra, sa han när han kom ut efter provet. Han spelade en Menuett av Bach på sin tvärflöjt och sjöng In Dulce Jubilo som uppsjungning. 

Här är Caspar med sin tvärflöjt ett år äldre än på de förra bilderna. Mirren tog fotot.

Och så här ser det efterlängtade antagningsbeskedet ut. Mirren tog fotot.

1091 Louise Bourgeois på Moderna Museet

För ett tag sedan var jag uppe hos Mirrfamiljen i Mälarhöjden. Här har jag berättat om besöket på Lilla Akademiens föreställning De fyra elementen på Musikaliska. Det var förskole- och lågstadieklasserna som hade musik- och dansuppvisning där.

Dagen därpå åkte Mirren och jag in till stan för att gå på Moderna Museet och se utställningen med Louise Bourgeois.* Här kan man läsa om denna i mitt tycke otroligt intressanta skulptris. Jag visste inte mycket om henne tidigare mer än att hon var mamma till Maman, den jättelika spindeln som är 9,3 m hög och 10,2 m mellan benen där avståndet är som störst. När jag läste konstvetenskap för tio år sen på universitetet var det inte många kvinnliga konstnärer som befanns kompetenta nog att tas med i kurslitteraturen...

Mirren vid jättespindeln Maman utanför Moderna Museet. Den är i brons och finns i sex ytterligare exemplar runtom i världen. (Bilderna går att klicka större.)

Vi inledde som vanligt med att äta lunch i restaurangen med den härliga utsikten över vattnet. Det dignande buffébordet med massor av grönsaker och soppa gjord på grönsaksbuljong passar Mirren, som är vegetarian, förträffligt. Annars fick man hålla till godo med en enda varmrätt. Det var rimmad oxbringa den här dagen och det var gott, men jag hade gärna sett att man hade haft en fiskrätt också.

Mirren med sin vegetariska tallrik. 

Utställningen var en upplevelse och jag rekommenderar alla som har möjlighet att se den att gå dit. Den pågår till den 17 maj så än finns det tid.  Här kan man läsa mer om den. Jag var oerhört imponerad av konstnärens otroliga produktivitet - visserligen levde hon länge men hon var samtidigt gift och mor till tre barn. Många av hennes skulpturer har anknytning till detta, hushållsarbetet kväver henne tycks det som.

Installation med Louise Bourgeois egna kläder. Hon skapade denna efter sin pappas död, som hon tog mycket hårt.

En av hennes stående skulpturer.

Mirren har laddat ner appen med information om utställningen i sin mobil. Jag vet bara att denna kvinna/man saknar huvud

Annars är det mycket med anspelning på sex, i synnerhet när man ser hennes skulpturer som hon skapat av sydda lappar. Jag suckar och tänker, vilket jobb! Utställningen består inte bara av skulpturer utan även av målningar och teckningar.

Kvinnan som har blivit ett hus...

Dessutom finns det en hel vägg med tavlor med inramade sentenser som hon själv hittat på. Bara av den anledningen vore det roligt att gå dit igen, eftersom vi inte fick tid att beskåda och läsa dessa ordentligt.

Den här installationen var bland de konstverk som berörde mig mest. Kvinnan (blått med hänvisning till jungfru Maria?) som sitter fången i en bur. Visserligen med dörren något öppen men ändå bunden till sitt hus.

Dagen var helt underbar med strålande sol och värme och utsikten på hemvägen från Skeppsholmsbron hänförande.

* Anledningen till att utställningen fått rubriken I have been to Hell and Back... är att LB broderade detta på en näsduk till sin man. Fortsättningen på meningen är and it was Wonderful. Utställningen består av 105 konstverk.

1090 Fototriss -Nostalgi

Ämnet för veckans fototriss är NOSTALGI. Övriga fototrissare hittar man på hemsidan där.

Jag läser på Wikipedia: " Nostalgi kommer av grekiskans nostos = hemresa, hemlängtan och algos = smärta, lidande och betyder längtan efter ett ofta idealiserat förflutet." Från början var det en medicinsk diagnos för sjuklig hemlängtan. Här finns mer intressant att läsa om nostalgi.

Numera är betydelsen vidare - men det hänger fortfarande ihop med att man minns något med en viss saknad och glädje som har hänt tidigare. Jag bläddrade lite på måfå bland mina bilder och hittade de här:

Kent och jag lyckligt nygifta 22 juli 1976. (Bilderna går att klicka större.)

Min son Kalle, 13 år 1978. Han ska snart fylla 51, men har fortfarande ett rockband vid sidan av jobbet...

Det mellersta av de tre yngsta barnbarnen, Caspar den 12 september 2009, nu 5,5 år och som i dagarna fått det efterlängtade beskedet om att han kommit in i förskoleklassen på Lilla Akademien i Stockholm.

1089 Lördagstema - Planering

Lördagstemat denna lördag har rubriken PLANERING. Det har Kicki i Livsrummet bestämt. Övriga lördagsbloggare hittar man på höger sida i bloggen.

I och med att jag blivit äldre har också mitt behov av planering vuxit. Om jag ska ha gäster på middag t.ex. brukar jag börja någon vecka innan och laga en del mat som jag kan frysa in och bjuda på. För det mesta blir det någon sorts buffé. Då kan jag på morgonen ta fram exempelvis pajer, köttbullar och någon hembakad kaka till efterrätt. Jag handlar också allting som behövs som inte är färskvara flera dagar innan - som drycker - och kollar att jag inte har slut på stapelvaror, mejeriprodukter eller ägg. Jag brukar också duka kvällen före.

Eftersom vi bor på landet med en mil till närmaste affär är det viktigt att ingenting saknas. Det gör det alltid ändå - men då brukar Kent åka iväg och fixa det och köpa färskt bröd samtidigt. Städar gör jag också flera dagar innan jag ska ha gäster utom badrummet, som jag brukar fixa på morgonen. Vår gästtoalett ligger i andra änden av huset så dit hittar ingen.

Förr om åren när jag hade körer i jobbet  hade jag ingen vidare planering utan jag hade uppsjungningsövningar lite efter vad som föll mig in. Naturligtvis hade jag koll på vad kyrkokören skulle sjunga på nästa gudstjänst där vi skulle framträda. Om noterna inte räckte kunde jag gå till expeditionen ett hus bredvid och dra några kopior under kaffepausen.

Pärmarna och mapparna till kören får inte plats i en vanlig väska utan jag har allt i en Liedlkasse. (Bilderna går att klicka större.)

Sedan jag övertog Sankt Ragnhildskören planerar jag varje repetition i detalj. Jag börjar med att skriva upp sådant som jag måste meddela kören, sedan följer olika övningar till uppsjungning och efter det själva programmet till repetitionen. Hemma har jag sett till att jag har tillräckligt med noter till sångerna och lagt mina egna ackompanjemangs-noter i ordning i  en särskild mapp.

Den här planeringen har dubbelt syfte. Dels vet jag precis vad jag ska göra den aktuella körrepetitionen, dels kan jag gå tillbaka och kolla vad jag har gjort och vad vi sjungit förut. Kan bara inte förstå att jag inte kommit på detta tidigare i mitt liv. Det underlättar ju så enormt! Här är planeringen för körövningen till nästa tisdag.

1088 Musik- och dansföreställning på Musikaliska

Förra onsdagen var Mirren,  jag och de två yngsta barnbarnen, Caspar och Clarissa på Musikaliska i Stockholm. Där fick vi vara med om en sång- och dansuppvisning som musikskolan Lilla Akademien anordnade. Medverkande var skolans förskoleklass och lågstadium samt elever från gymnasiet som ackompanjerade sångerna och danserna.

Bilderna går att klicka större.

På onsdagen gav man två skolföreställningar för syskon med medföljande och klasser från andra skolor. På söndagen var det ytterligare två föreställningar – för föräldrar och övriga intresserade barn och vuxna på Riddarfjärdsteatern. Eftersom jag hade en gudstjänst med min kör på söndagen var jag glad över att jag kunde få följa med Mirren på skolföreställningen.

Väntan på att få komma in på Musikaliska. Mirren i röd kappa med Clarissa i handen. Caspar till vänster i sin drakdräkt. 

Det blev en imponerande uppvisning av de duktiga barnen, som lärt sig alla sånger med mängder av verser utantill. Rimligtvis kan ju inte sexåringarna i förskoleklassen ha förstått alla orden i t.ex. ”När jag bor i ett fyrtorn” som jag lagt ut här på bloggen. Extra kul att höra den sången eftersom jag sjunger den med min Sankt Ragnhildskör.

Man räknade med 500 barn i salongen och 100 barn på scenen. Under hela föreställningen var det helt knäpptyst bland publiken! 

Clarissa, Caspar och Mirren på första parkett till vänster.

Det var mest de lite större barnen som dansade så därför blir det bara två videosnuttar med sånginslag där Casimir och hans klass medverkade.

Förskoleklassen längst fram. Eldfiguren till vänster och vattenfiguren längst till höger. Till höger om elden sitter luftfiguren i vit prinsessklänning och med blommor i håret.

Temat var ”De fyra elementen”  ett samspel för en hållbar värld. Jag saxar från programmet:

”I jordens begynnelse föds fyra fantasifigurer ur de fyra elementen; jord, vatten, luft och eld. Figurerna  ser hur jorden utsätts för miljöförstörelse och funderar över hur de ska kunna rädda världen.”

Eldbarnen dansar.

Elden bränner ner och förstör hus och skogar, luften förorenas av avgaser, vattnet utfiskas och skräpas ner och jorden förgiftas. Men de fyra figurerna samarbetar och kommer till slut att kunna stoppa miljöförstörelsen och allt slutar lyckligt.

Vattenbarn längst fram, ren luft på andra raden med hjälmar av silvertyg  för pojkarna och blomsterkrans för flickorna, eldbarn längst bak. 

Casimir var ren luft, andra kompisar var avgaser med svarta dräkter. Där fick även flickorna ha tyghjälmar av silvertyg. Några barn var träd som ett annat barn fällde med en leksaksyxa. Det var mycket dramatiskt när eldbarnen dansade till Sabeldansen av Chatjaturjan.

Casimir (med glasögon) omgiven av sina klasskamrater.

Sammantaget tyckte jag att det var det en enastående prestation av dessa små barn som sjöng visor av Lennart Hellsing, Alice Tegnér, Thord Gummesson, Birger Nilsson, Georg Riedel, Barbro Lindgren och Evert Taube med alla verser helt utantill och dessutom dansade under en hel timme!

1087 Lördagstema - Kökssoffa

Kicki i Livsrummet är det som har hand om mars månads lördagsteman. I lördags löd rubriken KÖKSSOFFA. Övriga lördagsbloggare hittar man till höger i bloggen. Eftersom jag tillbringade nästan hela förra veckan i Mälarhöjden hos Mirrfamiljen har jag halkat efter med lördagstemat. Men nu kommer det ett inlägg i alla fall.

Den kökssoffa som mitt inlägg kommer att handla om är en så kallade paneldivan eller inventionssoffa. Soffan var mycket vanlig i slutet av 1800-talet och hade en hylla högst upp där man kunde ställa saker. Armstöden gick att fälla ut och vände man på sitsen blev det en madrass. Man kunde alltså använda den som bäddsoffa. Den här soffan är väldigt elegant - den som fanns i köket hos Josef och Anna var säkert betydligt enklare. Här kan man läsa mer om paneldivanen eller inventionssoffan.

Inventionssoffa eller paneldivan - bilden från Hallands Konstmuseum.

Det är min salig faster Maja som har berättat historien om denna soffa och jag återger hennes berättelse ordagrant här. Egentligen handlar denna historia ur livet om hennes idol - Josef. Så här skriver hon:

Min idol heter Josef. För 60 år sedan (måste ha varit i början på 1900-talet, min anmärkning) gifte han sig med Anna. Han jobbade på Tändstickan. Hon städade på bagerier och var som allt i allo i burgna familjer.

Anna och Josef hade ett mål i livet. De drömde om att skaffa sig ett eget litet ställe. Varje vecka satte de av ett litet sparkapital, som de gömde i inventionssoffan i köket. En dag blev Anna ledig lite tidigare och köpte två bakelser för att glädja Josef när han kom hem från jobbet. Som hon fick tid över, tog hon ut och piskade och vädrade innehållet i inventionssoffan.

Så blev det tid för kaffe och bakelser. 
- Du Josef, idag har jag städat inventionssoffan.
- Du är duktig, Anna. Men du kom väl ihåg pengarna i madrassen?
- Gode Gud, det tänkte jag inte på!

De vände ut och in på sängkläderna i soffan. Men nej, pengarna var och förblev borta. Istället för att svära och gorma sa min idol helt stilla:
- Jaha du Anna, där gick våra 17000 kronor upp i rök och med dem vår dröm. Du Anna, då var det inte meningen att vi skulle ha något hus.

Anna, som var utom sig av förtvivlan sprang ner till piskställningen där hon vädrat sängkläderna. Under den växte gräset högt, och hon började leta i det höga gräset. Där låg pengarna orörda.

Sen fick de så småningom sitt hus. Där levde de lyckliga i alla sina dagar. Men pengarna i inventionssoffan glömmer de aldrig.

Maja Norlén 

Kaffekoppen ritad av min faster.

1086 Olika lösningar till "Litet marsquiz".

Tack alla kära bloggvänner för alla era kommentarer och förslag till lösningar på "Litet marsquiz". Den här gången svarar jag inte på varje kommentar som jag brukar utan gör en sammanfattning. Precis som jag förutspådde fanns det flera lösningar på problemet, men att det skulle finnas SÅ många hade jag inte kunnat förställa mig.

Jag ska börja med att presentera damerna:

Nr 1 är Rita Haywoorth - berömd filmstjärna i Hollywood på 30- och 40-talen.

Nr 2 är Mrs Wallis Simpson - hon som fick Edvard VII att abdikera som kung av England 1936.

Nr 3 är Jackie Kennedy, känd president- och skeppsredarfru.

Nr 4 är Annifrid Lyngstad - känd sångerska i avsomnade ABBA

Nr 5 är Grace Kelly - berömd filmstjärna i Hollywood på 50-talet.


Nu till lösningarna.

Krönikören är den som kommer med de flesta lösningarna, men inte den som jag själv tänkte på. (Se hennes  kommentar om man vill ta del av samtliga.)

Kerstin på Öland och Gunnel tycker att Annifrid ska bort därför att "hon är den enda som är i livet" respektive "hon är den enda som inte är född i USA".

Att Mrs Simpson ska bort tycker Veiken för att "jag vet inte vem hon är" ungefär samma som en av Krönikörens lösningar. Wiolettan tycker att hon ska bort "därför att ingen annan gissat på henne" och hon "är den enda som har uppsatt hår."

Jackie Kennedy ska bort eftersom "hon är den enda presidentfrun" i skaran, tycker Annika. Och det är ju alldeles riktigt, men inte riktigt det jag tänkte mig! Tove tycker också att Jackie Kennedy ska bort, men hon "vet inte varför". Jackie är den enda som Hans i Hjo känner igen så han tycker också att hon ska bort. PettasKarin föreslår att Jackie ska bort för hon är "den enda som inte har v-ringat!" Vem tänkte på det, haha!

Visst är det Jackie Kennedy som ska bort och den lösning som jag tänkte mig delas av Eleonora, Maggan, Lillan i Cornwall och Hannele. Nämligen att alla damerna, utom Jackie Kennedy var eller är gifta med en kunglig person. Rita Hayworth med prins Aly Khan, Wallis Simpson med f.d. kung Edvard VIII, Annifrid Lyngstad med prins Ruzzo Reuss von Plauen och Grace Kelly med furst Rainier III av Monaco.

Det har varit väldigt roligt att ta del av alla lösningar på detta lilla marsquiz - tack alla som gissat! Alla har ni gissat rätt. Ingrid, det var inte så svårt som du trodde :-). Hoppas att jag inte glömt någon av kommentatorerna, hojta till i så fall!

1085 Ett litet marsquiz

Här kommer ett litet marsquiz. En av bilderna ska bort och varför. När jag hade lagt ut bilderna här på bloggen såg jag att det finns ganska många lösningar. Men som vanligt är det spännande att se om någon kommer fram till den lösning som jag själv tänkte på. Halva nöjet är också att ta del av de andras - många gånger fantasifulla - lösningar.

Idag åker jag upp till Mirrfamiljen så jag kan inte tala om "min lösning" förrän på söndag. Så ni som kommenterat får vänta med svar på kommentaren tills dess. Olidligt spännande, eller hur?

       

1084 Lördagstema - Ansikten

Kicki på Livsrummet tar hand om lördagstemana i mars. Dem kan man hitta till höger i min blogg liksom de övriga lördagsbloggarna.Vi har fått ännu en lördagsbloggare - Birgitta som är Pensionären på Ön. Kul att det är fler som hänger på! Temat denna lördag är ansikte vilket jag helt självsvåldigt har ändrar till pluralis. Jag tänker alltså skriva om ANSIKTEN.

Les Demoiselles d'Avignon av Pablo Picasso. Bilden från nätet. Tavlan finns på MOMA - Museum of Modern Art i New York. (Bilderna går att klicka större.)

Om den här tavlan skrev jag en hemuppsats när jag bland annat läste konstvetenskap på Linköpings universitet 2001 - 2007. Jag gav den namnet Fem Fatala Flickor. Tyvärr sparade man pengar på att inte trycka den i färg - jag vet inte hur det är nu för tiden. Men den är onekligen inte särskilt spännande i svart-vitt. Fast jag vet inte om färgen ovan är rätt - googlar man på tavlan finns den i ett antal olika kulörer. Här kan man se fler bilder på den. 

Det är en stor tavla - 2,3 m. x 2,4 m (nästan 6 kvadratmeter) och den räknas till ett av de förnämsta konstverken på Museum of Modern Art i New York, MOMA. Den visar fem prostituerade flickor på en bordell i det beryktade glädjekvarteret i Barcelona, ett ställe som ofta frekventerades av den unge Picasso. Gatan hette Avignongatan -  i min svenska översättning - därav rubriken. Den händelse som Picasso skildrar här är "Paraden" - momentet när flickorna poserar framför kunden så han kan göra sitt val. 

Ansiktena är speciella med sina stint stirrande ögon och med sina kantiga former. Här finns ingenting ljuvt och tilldragande. På två av kvinnornas ansikten har Picasso målat afrikanska masker som gör att de ser både hotfulla och aggressiva ut.

Picasso gjorde dussintals skisser till den här tavlan. På bilden ovan ser man en läkarstuderande med en bok under ena armen medan han drar undan ett draperi med den andra. I mitten sitter den potentiella kunden - en sjöman som är omgiven alla alla flickorna. Han har en porrón, en fallosliknande flaska i sitt knä och bredvid sig ett fruktfat - symbol för den kvinnliga sexualiteten. Det finns kvar i den färdiga tavlan. Den kvinnan som man ser sittande på huk bakifrån hade Picasso skissat på att måla framifrån med särade ben, men övergav tanken eftersom tavlan då förmodligen hade uppfattats som ren pornografi. Det var inte något som var officiellt gångbart i början på 1900-talet.

Intressant att se är att de rundade kroppsformerna och ansiktena i de tidiga skisserna har bytts ut mot hårda och kantiga i den färdiga tavlan. 

Här känner man igen mer från den färdiga tavlan. Läkarstuderanden och sjömannen har försvunnit och nu är det bara betraktaren framför tavlan som kvinnorna riktar sina föraktfulla och kalla blickar mot. Det är inga blickar som har med kärlek att göra, utan bara med pengar i utbyte mot sexuella tjänster.

De flesta konsthistoriker är överens om att det här är det första konstverket som öppnade vägen för kubismen även om målningen räknas som expressionistisk. Picasso bröt helt mot konventionerna om en harmonisk återgivning av verkligheten och av människor. Man vet att en utställning av afrikanska masker 1907 hade gjort ett stort intryck på honom och det sägs att han, efter att ha sett den, gick hem och målade masker på två av flickorna - de två längst till höger. Han hade också tidigare sett en utställning av iberiska forntida skulpturer som grävts ut nära hans födelsestad.

Det var väldigt spännande att forska om den här tavlan. Uppsatsen blev 15 A4-sidor så småningom och jag lärde mig mycket om Pablo Picasso genom den. Om man har lust att själv läsa lite mer om tillkomsten och tavlans vidare äventyr (om det sistnämnda står dock ingenting om på Wikipedia) - det tog många år innan den ställdes ut - kan man klicka här. Mer utförliga är förstås sajterna på engelska. 

1083 Besök hos frissan

Att jag kom iväg idag berodde på att Janet på Hårlocken var ledig på måndag men hade en tid åt mig idag. Jag hade annars tänkt att jag skulle klippa mig innan jag åker till Stockholm på tisdag. När håret blir så långt att det fastnar i tröjkragen och luggen hänger ner över ögonen är det dags. Dessutom blir det svårskött med slitna toppar.

Kent är alltid motståndare till att jag klipper mig men den här gången hade han inga invändningar utan skjutsade snällt ner mig till Hårlocken på Skönbergagatan i Söderköping. Janet som är innehavare av salongen har klippt mig tidigare. Hon vet hur jag vill ha det.

 

Före klippning. Ser att det inte behövs fler bullar där än de som syns på bilden...(Janet har tagit alla bilderna, som går att klicka större, med min kamera.)

Vi har barn ihop - i mitt fall barnbarn. Janet har fyra kottar varav två är jämnåriga med mina två yngsta barnbarn. En tonårig flicka, en tioårig flicka som just kommit in i musikklass i Navestad, en flicka som ska fylla sex som Caspar och en liten pojke som är något yngre än Lissan. Vi har mycket att diskutera.

Janet ville gärna visa hur det blev bakifrån när hon var färdig. Visst blev det snyggt. Men är det inte LITE fel på spegeln? Jag får nog ta ett tag med VV igen...

Jag är i alla fall väldigt nöjd med min fina frisyr. Som synes klipper Janet eller Julia, som också jobbar i salongen, även herrar. 

Kent hade varit och handlat under tiden och även hunnit med ett par ärenden. Jag sa ingenting om min nya frisyr och han kommenterade den inte heller. Förrän vi kom hem. Då sa han spontant att han tyckte det blev snyggt. Första gången som han sagt det på alla år vi varit gifta eftersom han alltid brukar sörja över att håret har blivit kortare när jag klippt mig. 

1082 Sankt Ragnhildskören i Valdemarsvik

I tisdags blev det ingen körrepetition på förmiddagen eftersom Sankt Ragnhildskören skulle underhålla cafégästerna på Tisdagscaféet i Valdemarsviks församlingshem på eftermiddagen. Det var vår första stora uppsjungning den här terminen.

Vårt internprogram. Jag skrev lunchträff av gammal vana men här bjöds vi på kaffe med dopp.

Vi var där redan klockan ett för att sjunga igenom vårt program. Träffen började klockan två med en mycket kort andakt av Peter, min vän prästen, som jag känner sedan långt tillbaka då jag vikarierade i de kyrkor där han var kyrkoherde då, i Ringarums och Gusums församlingar.

Min gode vän, Peter S., komminister i Valdemarsviks församling. Kent tog alla bilder som går att klicka större.

Vi började med att sjunga den gamla fina Lina Sandellpsalmen Jesus för världen - den som ALLA, enligt Peter, kunde utantill sedan de gick i skolan. Det visade sig att han hade helt rätt.

Sankt Ragnhildskören före framträdandet. Det var ändå fem som inte var med, så vi är rätt många numera. Och vi har plats för fler...(Kent tog alla bilder och spelade även in flera av sångerna som vi sjöng.)

Programmet delades upp i två delar med kaffe och hembakade kakor emellan. Alla sjöng med i allsångerna av hjärtans lust, vilket alltid är extra roligt. Efter att vårt program var slut vidtog lottdragning. Lotterier är alltid ett måste vid sådana här tillfällen.

Det var fullsatt i församlingshemmet - själva kören upptar ju många platser förstås.

Själva drog vi oss tillbaka, Kent och jag och två körmedlemmar som åkte med oss, före dragningen. Jag kände att jag behövde komma hem och koppla av. Även om man har rutin är det alltid lite pirrigt att uppträda. Man vet ju aldrig hur det kommer att tas emot. Med tanke på de varma applåderna verkade körsången uppskattad i alla fall.

Här nere har jag lagt in två videosnuttar som Kent spelade in. Den första är den kända Taubevisan Pepita dansar och den andra är Roslagsvår med text av Alf Henriksson och med musik av Hugo Alfvén. Jag brukar ha trumackompanjemang av Mia (hon som brukar hjälpa till med avslappningsövningarna före repetitionerna) till Pepita, men tyvärr kunde hon inte vara med
igår.

Pepita dansar med Sankt Ragnhildskören. Nedan Roslagsvår med musik av Hugo Alfvén och text av Alf Henriksson.